I Sverige uppmärksammas våra svenska EU-parlamentarikers arbete relativt sällan och de viktiga rapportörskapen i parlamentet utgör inget undantag. Under hösten 2014 fick EU-parlamentarikern och ölänningen Anna Hedh förtroendet och chansen att bli rapportör samt skuggrapportör inom tre olika ämnen.

 

I maj 2014 blev Anna Hedh (S) omvald till EU-parlamentariker och är nu inne på sin tredje mandatperiod. I höstas fick hon dessutom uppdraget som rapportör för Öppenhetsförordningen, vilken styr över vilken information som blir offentlig i EU. Den kan liknas vid det vi i Sverige känner till som offentlighetsprincipen. Utöver uppdraget som rapportör blev Anna också utsedd som skuggrapportör (se förklaring nedan) för förordningen om psykoaktiva ämnen (exempelvis drogen Spice), där målet är att förstärka samarbetet på EU-nivå för att få bort farliga ämnen från handeln. Slutligen är Anna skuggrapportör för direktivet om kvotering i bolagsstyrelser.

Vad gör en rapportör?

En rapportör, eller en föredragande som är en annan benämning, har som uppdrag att formulera EU-parlamentets åsikter i exempelvis lagstiftningsärenden, ändringsförslag eller i förhandlingar med Ministerrådet, samt Kommissionen. Skillnaden mellan en rapportör och en skuggrapportör är enkel. En skuggrapportör utses av varje partigrupp i EU-parlamentet och bevakar följaktligen ett kommande lagförslag för gruppens räkning. De andra EU-institutioner, samt intresseorganisationer är också av hög relevans när det kommer till att driva igenom frågor. Genomförs det här på ett bra tillvägagångssätt och positionen är välförankradkommer en majoritet i EU-parlamentet att rösta för förslaget.

Vikten av rapportörskap

Informationen somvi iSverige får om EU kan ibland uppfattas som begränsad. Vad som inte alltid är tydligt är hur stort inflytande våra EU-parlamentariker faktiskt har. Framförallt väger deras kunskaper tungt när rapportörskap kommer på tal och det är viktigt att poängtera hur eftertraktade rapportörerna är runt om i världen.  Högt uppsatta profiler inom regeringar och bankvärlden är väldigt angelägna om att få tid att diskutera exempelvis lagförslag. Rapportörskap innefattar alltså inte enbart externa diskussioner med de stora EU-institutionerna (Ministerrådet samt Kommissionen). Det är av minst lika stor vikt med de interna samtalen. Lyckas du exempelvis ta fram en brett förankrad position som rapportör kan du få med dig tillräckligt många i EU-parlamentet. Vår ölänning och rapportör Anna Hedh har alltså mycket att säga till om och i vissa fall kan hon ha mer inflytande över lagstiftning och vår vardag än vad en minister i vår regering har.

Andra svenska EU-parlamentariker som blivit utsedda till rapportörer, samt skuggrapportörer är, Cecilia Wikström (F) och Christoffer Fjellner (M).