EU-kommissionen har presenterat de första stegen i riktning mot ett av sina viktigaste vallöften: Införandet av en Energiunion. Syftet med unionen är att upprätthålla en säker, prisvärd och klimatvänlig energiförsörjning för EU:s medborgare och företag. Unionen fordras också att bidra till nya jobb, en ökad tillväxt och dessutom tros företags export att växa.  Tanken är att låta under- och överskott av energi nyttjas av samtliga medlemsstater. I dagsläget importeras mer än 50 % av energin i EU-länderna till ett värde av 3800 miljarder kronor per år och av den naturgas som importeras kommer 40 % av gasen från Ryssland varav hälften går genom gasledningar i Ukraina. Tre fjärdedelar av alla bostäder inom EU är dessutom ineffektiva när det kommer till energianvändning. 94 % av alla transporter är beroende av oljeprodukter och då importeras 90 % av den mängden. Med en energiunion är tanken att EU ska minska beroendet av andra stater.

Här kan ni läsa mer om den nya Energiunionen, samt se en informativ film om upplägget och varför unionen ska träda i kraft.

Jean Claude Junker är ny ordförande för EU-kommissionen sedan hösten 2014. Hans plan för de kommande åren består av en lista med tio punkter där införandet av en Energiunion är en av delarna. Junker vill göra kommissionen mer politisk och han har fått beröm för sin tio-punkt-plan. Det har dock spekulerats i att vår nya ordförande har satt klimatpolitiken lite åt sidan och istället fokuserar på en ökad tillväxt. Kommissionen har uttalat sig om att EU måste röra sig bort från fossila bränslen, samtidigt som letandet efter nya gasleverantörer fortfarande pågår. Dessutom kan det ses det som en svårighet att uppnå en hållbar energiförsörjning när kommissionen väljer att inte utesluta exempelvis kolbrytning som inte är en grön källa. Miljöorganisationen Greenpeace menar att det här gör planen för Energiunionen osammanhängande. I strategin för den nya Energiunionen är en hållbar energiförsörjning en av tre huvudpelare. Miljöorganisationer förväntar sig att kommissionen lever upp till sitt ord om att den delen ska spela lika stor roll som delarna om en säker och prisvärd energiförsörjning.

Vad som kommer spela en viktig roll i införandet av Energiunionen är sammanhållningspolitiken. EU:s strukturfonder planerar att investera 38 miljarder euro i koldioxidsnål ekonomi under åren 2014-2020, vilket är dubbel så mycket i jämförelse med föregående finansieringsperiod. Det här hoppas kunna gynna ökade samarbeten mellan medlemsstater och regioner och kommuner genom bland annat energieffektiva byggnader, förnybar energi och hållbar utveckling i städer.

Ifall fokus på en smartare energiförsörjning ökar kan man spekulera i om EU-finansierade program som Horisont 2020 samt till viss del Strukturfonderna kan öka chanserna för ett svenskt internationellt samarbete. Därmed skulle det i så fall kunna leda till en ökad export av svensk kompetens. Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) och Energiminister Ibrahim Baylan (S) menar att det är viktigt att Sverige sprider sin goda teknik när det gäller energieffektiva bostäder och transport- och värmesystem. EU är en viktig exportmarknad och Sverige är långt fram i utvecklingen. Utnyttjas möjligheterna som Energiunionen syftar till att skapa skulle det kunna leda till ett brett utbyte med andra medlemsstater. Dessutom kan Sveriges havsbaserade vindkraftverk som bland annat Kalmar och Blekinge nyttjar skapa stora möjligheter för jobb, tillväxt och miljarder i intäkter. Båda ministrarna sammanfattar idén om en Energiunion som ett lysande tillfälle att sälja miljöteknologi.