Efter att ha nått halvvägs genom Horisont 2020-program sedan dess start år 2014, har nu EU-kommissionen publicerat utlåtanden om programmet och utvärderingar om hur det hittills har fungerat, inskickade av deltagande aktörer och medlemsstaters regeringar. Här kommer även att presenteras statistik som visar på hur Småland-Blekinge-Halland har tagit del av programmet.

Det handlar om 296 inlämnade uttalanden som sedan har analyserats av Science Business, och både programmets framgångar och de frustrationer som det har framkallat för vissa, lyfts i dessa uttalanden.

Den kortfattade och sammanfattade bedömningen lyder: Horisont 2020, EU:s största forskningsprogram någonsin, gör att forskarna överlag känner sig positiva, fast de vill se grundläggande förändringar.

 

De främsta klagomålen berör problem som:

  • Ansökningar är för komplicerade och tar för lång tid att genomföra
  • Den statistik som visar på 13-14 % framgång som har presenterats inger inte mycket hopp
  • En onödigt stor del av medlen spenderas på resor och möten mellan de olika partnerna.

 

Ett annat viktigt problem att belysa är den skeva fördelning av EU-medel som har skett, ur en geografisk synpunkt. Medan exempelvis fem medlemsländer fick hela två tredjedelar av Horisont 2020-anslagen, fick medlemsstaterna i Central- och Östeuropa dela på ynka 4 % av den totala finansieringen.

För att tala om Sverige, har, enligt Vinnova, € 571 178 610 tilldelats Sverige, varav € 12 202 935 har givits till de fem länen i Småland-Blekinge-Halland. Denna summa utgör ungefär 2,14 % av de totala svenska medlen, vilket i sig är en minskning från de 2,2 % som tilldelades oss under sjunderamprogrammet FP7 under förra programperioden. Även i Sverige finns en ojämn fördelning av medlen, där några större aktörer står för lejonparten av det svenska deltagandet i programmet.

Uppsala universitet som har uttalat sig i frågan ser inte positivt på att man skulle göra stora förändringar, eller "överraskningar" som man uttrycker sig, halvvägs in i ett pågående program inom en gemenskapsram. Även på nationell nivå har man uttalat en preferens för "evolution" snarare än "revolution".

För att sammanfatta sig kort, skriver nätverket Errin: "Horisont 2020 är bra, men behöver ett flertal halvvägsjusteringar. Låg framgångsstatistik, utdragna anmälningsförfaranden och avsaknad av återkoppling, är de mest återkommande klagomålen."