Den digitala sektorn är idag en av de snabbaste växande globala sektorerna och har utvecklats horisontellt med samhällets övriga sektorer. En av utmaningar som samhället ställs inför med denna utveckling är behovet av att bredda arbetets fokus från enbart den teknologiska utvecklingen till att inkludera dess ramverk och aktörer. Under torsdagskvällen den 14 september bjöd därför EU-representationen för den tyska regionen Niedersachsen in till seminarium om digitaliseringens inverkan på genuspolicys och jämställdheten i samhället.

Digitaliseringens utveckling är något som kommer ha stor inverkan på sektorer inom Småland-Blekinge-Halland. Våra länspecifika dokument[1] har specificerat bland annat välfärdsteknologi, social innovation och smart industri som önskade fokusområden. Det kan därför ge mervärde till det hållbara samhällsbygget att inkludera jämställdhet och genus. I regioner runt om i EU har man börjat arbeta mer aktivt med detta, varav Niedersachsen är ett exempel.

Det finns flera aspekter på varför en ökad genusmedvetenhet krävs inom den digitala utvecklingen. Idag är det färre kvinnor än män som rapporterar ett intresse för digitalt arbete, det är lägre andel kvinnor som ansöker till digitala utbildningar och de kvinnor som har avslutat sin IT-utbildning har sedan svårt att nå arbetsmarknaden. Detta leder i förlängningen till att kvinnor har varit, är och fortsätter vara underrepresenterade på den digitala marknaden. Detta är ett utbrett problem i Europa och beräkningar indikerar på att när kvinnors kompetens går förlorad är detta en förlust för EU med 14 miljarder euro per år. Ett budskap under torsdagens seminarium var därför att om policys inte är bindande är det inte heller effektiva, och att EU och dess medlemsländer måste arbeta för preciserade ramverk och direkt övergripande policys. För att motarbeta könsstereotyper i lägre åldrar, skapa projekt som fokuserar på unga flickors intresse för IT och teknologi samt skapa vägar in på arbetsmarknaden, kan det krävas att genusfrågan går från agendan upp till debatten.

I Niedersachsen har jämställdhetsarbetet börjat jobba utifrån termen ”glasdörren”, en utveckling på det tidigare genusbegreppet ”glastaket”. Glasdörren symboliserar problematiken som uppstår i övergången mellan avslutad utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Nyexaminerade kvinnor inom teknologi har påvisats ha problem i att nå arbetsmarknaden till följd av strukturella och sociala hinder. Glasdörren syftar till de kvinnor som är på samma nivå som manliga medstudenter men som inte når ända fram till dörren. Konsekvensen av detta blir, på europeisk likväl som på regional nivå, försvårade rekryteringsprocesser och kompetensluckor på arbetsmarknaden. Det vi kan se hos Småland-Blekinge-Halland och övriga europeiska regioner är ett framtida större rekryteringsbehov inom IT-sektorn, med en ökad konkurrens om arbetskraft som följd.

För de som arbetar strategiskt med dessa frågor kan det vara av mervärde för framtida utveckling att inkludera denna form av jämställdhetstänk i framtida arbeten. Niedersachsens kvinnoråd anser att all teknologi har en politisk dimension. Kvinnor perspektiv måste därför vara mer påtaglig i debatten där kärnan är att uppmuntra och möjliggöra kvinnors intresse för IT och att implementera detta mer systematiskt hos digitala och politiska aktörer.

Att lära av andra medlemsländers strategier kan vara ett sätt för vår region att skapa attraktivitet och dragkraft till våra verksamheter, och därmed säkra ett mer hållbart utvecklingsarbete.

Läs mer om Niedersachsens arbete här och här

 

[1] De dokument som på en årsbasis sätter de tematiska fokusområdena för Småland-Blekinge-Hallands Brysselkontors arbete