I veckan har EU-kommissionen offentliggjort flera samråd och ytterligare fler kommer. Alla ingår i en serie av samråd som kopplas till processen kring EU:s flerårsbudget efter 2020. Tillsammans ger de input till viktiga principer för den kommande programperioden. För två av samråden finns det stor andledning för Småland-Blekinge-Hallands huvudmän att svara på EU-kommissionens samråd!

Under våren genomförs ett pärlband av konferenser (och naturligtvis även ett eget samråd) i Bryssel för att forma EU:s långtidsbudget för programperioden som följer efter nuvarande (2014-2020). När väl EU-kommissionens förslag offentliggörs (18 maj) är de finansiella ramarna satta för budgetposterna. Därefter förväntas förslag för bland annat framtidens forsknings- och innovationspolitik samt sammanhållningspolitik. Förslagen för utformningen av politikens innehåll bygger naturligtvis på de begränsningar som gavs tidigare i flerårsbudgeten. Några exempel på samråd om finansiering med betydelse för Småland-Blekinge-Hallands aktörer är:

Samråden följer ett liknande upplägg och kännetecknande för dem är att de behandlar breda politiska utmaningar, snarare än rena tematiska politikområden. Det vill säga att man istället för att tala om sammanhållningspolitik, väljer ord som t ex beskriver regional utveckling, och väldigt mycket mer. Av denna anledning hittar vi t ex regional utveckling samt F&I under flera samråd. Man kan gissa att man vill komma ifrån invanda ”paketlösningar” samt sudda ut gränser och på så sätt kunna skapa något nytt, troligen med mindre medel än innan. Om man inte hade valt denna strategi, hade nog många pekat på att man inte kan uppfylla målen i t ex en sammanhållningspolitik utan tillräckliga medel.

Normalt sett löper EU-kommissionens samråd över i alla fall tre månader, men denna gång har man bråttom för att ta igen förlorad tid i samband med Brexit. Således har samråden en deadline 8 mars! I denna artikel vill vi slå ett slag för att huvudmännen svarar på två av de ovan nämnda samråden – de om sammanhållning och F&I (om man nu kan förenkla samråden på ett sådant tematiskt sätt…)

Samrådet om en framtida sammanhållningspolitik

Kommissionen har sagt att man vid en neddragning av budgeten inte vill dra ned på insatserna till bland annat ungdomar. Däremot har man inte sagt något om dagens sammanhållningspolitik är en helig ko. Den svenska regeringen sa senast häromdagen att man ville se neddragningar för nämnda politikområde. Att Sveriges regioner genom åren inte delat den uppfattningen är ett faktum som gör att samrådet ger betydelsefulla åsikter till EU-kommissionen när de tar fram sitt förslag – det handlar alltså om i vilken form vi kan ha kvar strukturfonderna som vi känner dem idag och OM vi ska ha kvar dem överhuvudtaget. Att svara på samrådet ger även viktig signal till vår svenska nationella nivå om hur den regionala nivån önskar att vår talan förs i förhandlingarna mellan medlemsstater om förslaget.

CPMR är en av de tyngsta nätverksspelarna på Brysselarenan och de framför kritik mot samrådet. Framför allt för att det egentligen inte handlar om en konsultation om sammanhållningspolitiken, utan mer om ”fonder inom sammanhållningsområdet”, vilket även inkluderar Globaliseringsfonden, fonden för EU-bistånd för de sämst ställda, etc. Vidare pekar man på att samrådet antyder en åternationalisering (se frågorna 33 och 34) av sammanhållningspolitiken. Dessutom finns det ingen referens till den territoriella dimensionen och betydelsen. Intressant är även att regioner bara omnämns en gång och att sammanhållningspolitiken bara nämns två gånger i samrådet!

Frågorna i samrådet är av generell karaktär, vilket inte hindrar att specifikare åsikter om sammanhållningspolitiken kan framföras. Dels i fritextfrågorna och dels genom möjligheten att bifoga förtydligande dokument, t ex positionspapper.

 

Samrådet om en framtida politik för F&I

Det samråd som nu har kommit, trodde man skulle handla om det program som skulle avlösa Horisont 2020 – det som än så länge går under arbetsnamnet nionde ramprogrammet (FP9). Så blev det alltså inte av ovan beskrivna anledningar. Våra tankar kring FP9 är dock i hög grad gångbara även för detta samråd, varför FP9 för enkelhets skull används härunder!

Själva samrådet adresserar investeringar, F&I, SMF, och inre marknad och är därmed än mindre områdespecifikt än samrådet kring sammanhållningspolitiken. Samrådet omfattar flera typer av fonder och program och man ska ange vilket program man har arbetat med. Även om flera av frågorna ar av generell karaktär finns det möjlighet att framföra skarpa synpunkter kring FP9. Särskilt i fritextfrågor som rör t ex hur nuvarande politik ger mervärde i förhållande till nationell finansiering, hinder och ändringsförslag i förhållande till nuvarande program. Dessutom finns det möjlighet att bifoga positionspapper och att fritt lämna ytterligare info.

EU-kommissionens förslag för framtidens F&I förväntas mycketsnart efter att förslaget för EU:s flerårsbudget presenterats, det vill säga före, eller strax efter. I pågående diskussioner inför förslaget finns det signaler om vad vi kan tänkas behöva förhålla oss till:

Kraven på excellens verkar kvarstå. Impact-begreppets (~effekt) betydelse verkar öka och gå längre än att mätas med BNP – det ska ge Kunskap/Konkurrenskraft/Innovationsförmåga. Och, värde för medborgarna i form av: Sociala innovationer/Eko-system/Värdekedjor. Vidare talas det om att man ska arbeta med FN:s globala hållbarhetsmål (SDG) som övergripande strategi. För FP9 pågår diskussioner om att programmet ska inrätta s.k. ”missions” som ska täcka flera SDG-mål. Just vad gäller mission tror initierade att det kan komma ett samråd om under våren! Förutom att den horisontella aspekten ökar, eftersträvas även projekt som arbetar för: Lättförstådda samhällsproblem/ resultat som är enkla att mäta/ begrepp som People, Planet, Industry och Society. Denna presumtiva inriktning ger antydningar om att:

  • dagens pelarstruktur (Excellens, industri och sociala utmaningar) ”smälter samman” i högre grad än innan
  • bredare samarbeten än vad vi har idag på regional nivå behövs för att kunna delta i FP9
  • smarta specialiseringsstrategier blir viktigare än innan som samordnande funktion internt och dörröppnare externt

Mot denna bakgrund torde FP9:s utformning i ännu högre grad än innan vara vital för såväl lärosäten som regionala utvecklingsenheter. Vid sidan av sammanhållningspolitiken har vi knappast någon EU-policy som påverkar de regionala aktörerna mer än FP9! Innan jul tog svenska regionkontor i Bryssel av den anledningen fram ett gemensamt underlag som ska underlätta deltagandet i samrådet för våra huvudmän. Vänligen se veckobrev 51. Utöver de frågor som dokumentet tar upp, bör vi beakta hela systemet för F&I och alltså inte bara strukturfonder, utan även COSME-programmet och dess ansvariga myndighet. Våra svar är inte bara viktiga för EU-kommissionen, för oss svenska regionkontor i Bryssel för inspel i debatten, utan även för att driva den svenska debatten i en för oss önskvärd riktning. Därför fanns även den svenska nationella nivåns positionspapper med i veckobrevet.

 

Hur tar vi nästa steg?

Styrgruppen för Småland-Blekinge-Halland har bedömt att båda frågorna ovan är av stor vikt och har gett chefsgruppen i uppdrag att se över möjligheterna till gemensam insats. Till dess rekommenderar vi å det varmaste att respektive huvudman sätter sig in i frågan för att kunna agera med kort varsel. Samråden finns både tillgängliga på och kan besvaras på svenska, och beräknas ta ca 30 min att besvara.