Kommissionen har publicerat en färdplan för EU:s ungdomsstrategi efter 2018 som det nu finns möjlighet att kommentera. Intressenter och medborgare inbjuds särskilt att tycka till om kommissionens förståelse av problemet och möjliga lösningar på det, samt att dela med sig av egna erfarenheter och information.

Den nya strategin för perioden 2019-2024 fokuserar på att bygga upp ungdomars motståndskraft, att stärka deras förmåga att självständigt förändra sina liv och få dem att bidra till en bättre framtid, både för sina egna samhällen och för EU i stort.   

Kommissionen betonar några särskilda problem som behöver lösas. Ungdomar deltar inte i det samhälleliga livet på samma sätt som man traditionellt gjort, t.ex. som medlemmar i organisationer. Det är även ett lågt valdeltagande bland unga i Europaparlamentsvalet. Kommissionen lyfter att ungdomar med lägre socioekonomisk status är mindre engagerade, och att det finns indikatorer på att social och demokratisk exkludering går hand i hand. På grund av detta så är det viktigt att tänka nytt och använda digitala verktyg och sociala medier för att få unga att bli mer engagerade.

Kommissionen framhåller vikten av att lyssna på ungdomar och att ta deras åsikter i beaktning i policyer som rör dem, samt att öka dialogen med unga och förstärka portaler och plattformar där de kan vara delaktiga. Man ska främja ungas deltagande och solidaritet över gränserna, bland annat genom Europeiska solidaritetskåren och Erasmus+. Det är viktigt att stärka ungdomar, särskilt de från en mindre gynnad bakgrund, och få dem att känna sig delaktiga i det europeiska samarbetet.

För att unga verkligen ska kunna vara motståndskraftiga så behöver de ha förutsättningarna för att kunna vara det. Färdplanen betonar att man ska fokusera på missgynnade ungdomar (disadvantaged young people). Om man vill göra en regional koppling skulle man kunna trycka mer på de skillnader som finns i ungdomars förutsättningar beroende på var de bor.

Samtidigt går det att koppla samman målsättningarna med en ökad digitalisering. Kommissionen menar att man måste tänka nytt och överge de mer traditionella kommunikationssätten för att på så vis nå fram till ungdomarna. Man bör dock komma ihåg att för att verkligen säkerställa delaktighet så kräver det också att alla ungdomar har tillgång till de digitala lösningar som föreslås.

Färdplanen och möjlighet att kommentera finns här: Roadmap – EU Youth Strategy Joint Report and new framework post 2018

Hur används den europeiska ungdomsstrategin?

Den europeiska ungdomsstrategin sätter agendan och har använts som ett ramverk och en kontext för hur man ska arbeta med ungdomsfrågor i medlemsländerna. Att man koordinerar frågorna underlättar erfarenhetsutbytet mellan länderna och gör det möjligt att gemensamt främja dialog med ungdomar. Den nuvarande strategin har delvis fått kritik för att den inte nått ut till alla gällande räckvidden och att man framöver måste se till att dialogerna leder till en faktisk påverkan.

Strategin i sig själv förväntas inte resultera i märkbar ekonomisk, miljömässig eller social påverkan. EUs arbete inom det här fältet är stödjande och kompletterande, och ungdomsstrategin implementeras genom den öppna samordningsmetoden. Strategins mål är därför snarare att informera, uppmuntra och skapa förändringar i medlemsstaterna.