Under den 21-25 maj arrangerades EU Green Week i Bryssel, med temat hållbara städer för en grön framtid. Det är en fullspäckad vecka med evenemang/seminarier och workshops som är kopplade till cirkulär ekonomi. EU Green Week arrangeras av EU-kommissionen tillsammans med ett flertal andra partnerorganisationer. Brysselkontoret har bevakat både EU Green Week och deras sidevenemang eftersom flera av våra medlemmar på olika sätt arbetar med cirkulär ekonomi.

Som vi skrivit om i tidigare artiklar blir cirkulär ekonomi aktuellt inom allt fler politikområden. Kommissionen ser cirkulär ekonomi som en del i EU:s industriella strategi som sammansätter flera politikområden t.ex. forskning och innovation, konkurrenskraft, miljö och hållbarhet. Kommissionen har presenterat ett flertal lagförslag under åren med ambitionen att påskynda omställningen till ett mer klimatsmart och konkurrenskraftigt Europa.  EU-kommissionen bygger vidare från det cirkulära paket som antogs 2015, bl.a. genom sin nyligen släppta plaststrategi och lagförslag gällande engångsplaster, men också på en rad andra områden.

Eftersom EU Green Week och angränsande seminarier har fokuserat på en rad olika områden i relation till cirkulär ekonomi har vi valt att lyfta två av dessa, nämligen grön upphandling och plaststrategin.

 

Grön upphandling – För ett grönare samhälle

Inom ramen för EU-samarbetet drivs det flera olika typer av projekt inom temat cirkulär ekonomi, men det finns fortfarande utmaningar med att skala upp projekt och förändra efterfrågan på gröna produkter i en större skala. Under EU Green Week diskuterades grön upphandling i en paneldebatt med sakkunniga från flera europeiska länder, organisationer och EU-kommissionen. Deltagarna var eniga om att städer och regioner har en viktig roll att spela, eftersom man kan använda grön upphandling som ett ekonomiskt styrmedel för att ställa om till en grönare ekonomi.

Deltagarna pekade också på behovet av samarbetsplattformar för grön upphandling eftersom det finns ett fortsatt behov av att dela goda exempel och kunskap om hur man upphandlar grönt. Några av de hinder inom grön upphandling relaterar till hur man förväntas spendera offentliga medel. Flera deltagande städer och regioner pekade på att det finns utmaningar med att upphandla billigt och samtidigt grönt. Trots dessa utmaningar finns det flera goda exempel på hur man har lyckats upphandla grönt. Det innefattar upphandling av delade cyklar, stadsbelysning, kollektivtrafik och avfallshantering.

”In Europe, like the rest of the world, the speed of urbanisation is exerting unsustainable pressure on our planet…we need to change the mentality of our citizens and to do that we need courage in the minds of our politicians”.

- Karl-Heinz Lambertz, President of the Committee of the Regions

För att tackla utmaningarna med kostnader för grön upphandling och dra maximal nytta av upphandling som styrmedel pekade kommissionen på samarbetsplattformar för regional upphandling. Genom att upphandla tillsammans med andra regioner kan man dra ned på kostnader genom större leveranser av produkter (skalfördelar) samtidigt som det skapar större efterfrågan jämfört med om en aktör upphandlar själv. Genom partnerskap för upphandling delar man dessutom på riskerna för en upphandling samtidigt som aktörer kan dela erfarenheter och fokusera resurser. För de som vill engagera sig i eller ta del av goda erfarenheter inom grön upphandling tipsar vi om Procura+ Network (nätverk för hållbar upphandling) samt Procurement FORUM (onlinebaserat forum för upphandling).

Plaststrategin

Som vi skrivit om i tidigare artiklar är EU:s plaststrategi högt uppe på den politiska agendan. Kommissionens senaste initiativ på området behandlar engångsplaster, ett allt större hot mot den biologiska mångfalden i våra hav, den marina miljön och nedskräpning av våra städer. EU-kommissionen föreslår därför att vissa plastprodukter ska förbjudas helt, t.ex. bestick, tallrikar, sugrör och tops. Dessa produkter ska ersättas av alternativa produkter tillverkade av mer hållbara material. Man lyfter också fram nya märkningskrav och ställer högre krav på tillverkare av plastprodukter. 

Kommissionen menar också att genom att förbjuda engångsplaster kommer nya marknader öppnas för mer miljövänliga produkter, vilket i sin tur kommer att skapa runt 30 000 nya jobb i EU. Initiativet ger också tydliga signaler till den inre marknaden om att omställningen till en cirkulär ekonomi är en industriell strategi som drivs på EU-nivå.

Under ERRIN:s konferens om cirkulär ekonomi diskuterades plast under en särskild workshop. Vikten av att redan under designstadiet reflektera över produktens livscykel lyftes fram och frågan om hur man ska få kunder att acceptera högre kostnader diskuterades. Som ovan nämnt så nämndes grön upphandling som ett alternativ, men också betydelsen av kommunikation och utbildning.

Goda exempel från våra regioner

Inom ramen för förbjudet av engångsplaster finns det vissa undantag inom sjukvården. Alternativa material till sugrör och bomullstops inom sjukvården är begränsade. Eftersom sjukvården har säregna förutsättningar för användningen av plast undantas de ur lagförslaget när det gäller sugrör och bomullstops. Det sker dock framsteg på användningen av biobaserade produkter i sjukhusmiljö. Det finns goda exempel från våra regioner, projektet Förnybara former i hälso- och sjukvården som drivs av bland annat Region Halland testar nya biobaserade produkter i sjukhusmiljö för att öppna möjligheten att kommersialisera biobaserade produkter på denna marknad. Att byta ut plast mot förnyelsebara material inom sjukvården kan därför ha stor betydelse i framtiden. Mer information om projektet hittar ni här.

För er som vill samverka med och inspireras av andra regioner kan vi rekommendera Circular Economy Stakeholder Platform (CESP) som vi tidigare skrivit om. Via plattformen finns det möjlighet att ta del av och ladda upp egna goda exempel. Det finns även olika typer av vägledningsdokument och möjlighet att knyta kontakter med aktörer aktiva inom cirkulär ekonomi. Fler nätverk inom cirkulär ekonomi hittar ni här.   

Sammanfattningsvis tar vi med oss lärdomar om att det behövs kompletterande insatser för att ställa om till en cirkulär ekonomi. Det är ett brett politikområde där det finns mycket att lära av andra regioner i Europa. EU-kommissionen satsar inom flera politikområden både via lagstiftning och finansiering av projekt. Genom regleringar av plaster i kombination med att offentligheten upphandlar grönt kan omställningen till en cirkulär ekonomi ske snabbare, vilket i längden kan göra EU mer klimatsmart, hållbart och konkurrenskraftigt.