Erasmus+, som föreslås en dubbelt så stor budget i programperiod 2021 – 2027, erbjuder fler möjligheter för våra medlemmars prioriterade områden. Fler synergier än tidigare med andra EU-program, lärlingsmobilitet och kompetenshöjande insatser är några av EU-kommissionens prioriteringar. Med andra ord kan vi förvänta oss att fler verktyg blir tillgängliga för att stärka den regionala arbetsmarknaden i Småland-Blekinge-Halland.

Dubbel budget - tre gånger fler mottagare

I jämförelse med nuvarande programperiod är den enskilt största förändringen det ökade anslaget, vilket grundar sig i att EU-kommissionen vill se tre gånger fler mottagare som får ta del av Erasmus+. Ambitionen är att nå ut till människor från alla sociala bakgrunder. Det kan handla om människor som lever under socialt ogynnsamma förhållande, t.ex. migranter, människor med funktionshinder eller människor i behov av omskolning (livslångt lärande). För Småland-Blekinge-Halland kan det innebära ytterligare verktyg för att aktivera eller inkludera grupper med integrationsbehov - genom exempelvis utbildning eller praktik.

EU-kommissionen föreslår även ett större fokus på framtidsorienterade ämnesområden inom ramen för Erasmus+. Det innebär fler möjligheter till specifik utbildning och kompetenshöjande insatser för områden som klimat- och miljö, artificiell intelligens och förnybar energi. Eftersom Småland-Blekinge-Halland har starka kompetenser inom några av dessa områden skulle även våra regioner kunna dra nytta av dessa satsningar. Fler mottagare föreslås få ta del av programmets lärlingsprogram och utökade satsningar på yrkesutbildningar. Båda delarna syftar till att öka människors anställningsbarhet och rörlighet på arbetsmarknaden. Det skulle även kunna öka attraktiviteten i våra regioner, genom att unga från våra regioner får internationell erfarenhet men också genom att vi attraherar extern kompetens till våra lärosäten och arbetsmarknad.

Goda förutsättningar för regionala/lokala aktörer 

Det är idag stor skillnad på hur svenska län och kommuner använder Erasmus+ programmet, och uppgifter från Universitets- och högskolerådet (UHR) visar hur svenska län förhåller sig till varandra i antal beviljade projekt/invånare.

Med större finansiering kommer det också finnas fler möjligheter, och vi kan därmed förvänta oss att det leder till att fler kommuner, lärosäten, företag, elever, lärare, ungdomsledare och kursledare m.fl. kommer kunna ta del av programmet. För att offentliga organisationer ska kunna ta del av möjligheterna är det viktigt att det finns politiska ramar för organisationens nyttjande av Erasmus+. Precis som innan uppmuntras den kommunala och regionala nivån att inta en koordinerande roll för enskilda aktörer för att skicka ut och ta emot kompetenser samt skapa samarbeten med motsvarande europeiska organisationer.

Dessutom vill EU-kommissionen stärka kompabiliteten till synergier med andra sektorsprogram. Vilket är kopplat till att det finns ett ökat behov av projekt som hanterar olika typer av sociala utmaningar som arbetslöshet, integration eller kompetenshöjande åtgärder (ex. ESF+) – i linje med undertecknandet av den sociala pelaren.

Med tanke på att det finns indikationer på att vi framöver inte kommer att kunna förlita oss på de interregionala programmen i samma utsträckning som tidigare, skulle Erasmus+ kunna utgöra ett (kompletterande) verktyg för våra regioner att initiera processer på hemmaplan - också för de framtidsorienterade ämnesområden (klimat, artificiell intelligens, förnybar energi m.fl) som programmet vill prioritera i kommande period.

Reflektioner kring förslaget

EU-kommissionens ambition är att den nya långtidsbudgeten ska vara färdigförhandlad under 2019, innan valet till Europaparlamentet. Sveriges EU-representation har inte någon officiell position till Erasmus+ eftersom förslaget fortfarande analyseras i Sverige. Vi har pratat med kontakter vid Sveriges representation som menar att de är försiktigt positiva till förslaget. Det finns dock vissa reservationer då man har fokus på att hålla nere Sveriges avgift till EU.

När det kommer till livslångt lärande inom Erasmus+ finns det hänvisningar till synergier med andra sektorsprogram som ESF+. Den svenska representationen menar dock att det fortfarande finns ett behov av fortsatt analys för att avgöra exakt hur stor roll livslångt lärande bör få inom ramen för Erasmus+.

I regel nyttjar svenska ungdomar inte den fulla potentialen av Erasmus+, vad gäller utbildning, volontärarbete eller andra typer av internationella utbyten. Idrottsposten är extra debatterad eftersom idrott främst organiseras inom ramen för föreningslivet i en svensk kontext, vilket gör att användningen av Erasmus+ inte är självklar. Generellt sett är Sveriges ständiga representation därför försiktigt positiva till ökad flexibilitet inom programmet som helhet.

Brysselkontoret fortsätter att analysera Erasmus+ och EU:s nya långtidsbudget. Kontakta  Brysselkontoret om ni har några frågor angående förslaget, det finns också möjlighet att lyfta dessa under Sveregkonferensen den 27/6.