Nya forskningsprogrammet Horisont Europa

Nu har EU-kommissionen släppt ännu ett förtydligande gällande förslaget till ny långtidsbudget, denna gång om framtidens forsknings- och innovationsprogram. Programmet kommer att kallas Horisont Europa (Horizon Europe) och föreslås tilldelas en ökning av medlen på ca 30 % jämfört med föregångaren Horisont 2020. Detta skulle innebära ca en biljon (1000 miljarder) svenska kronor för perioden 2021-2027. Excellens lyfts fram som en fortsatt prioritering och EU-kommissionen vill skapa fler synergier mellan Horisont och andra EU-program. Vad innebär det för Småland-Blekinge-Halland? Kommer vi kunna ta del av denna ökning och hur kommer det nya forskningsprogrammet att samverka med andra EU-program? Brysselkontoret har tittat närmare på förslaget.

De nya pelarna och deras mål                 

 

Finansiering och deltagande i programmet

Tidigare Horisont 2020 har fått viss kritik för att få projekt lyckats få finansiering. Delvis kan detta ha berott på att ansökningar riktats till fel pelare, varför det också är viktigt att känna till pelarstrukturen för att kunna göra en mer effektiv ansökan. Carlos Moedas, EU-kommissionär med ansvar för forskning och innovation, menar att delar av detta problem kan lösas genom den ökade budgeten. Det återstår att se hur många som kommer att få tillgång till dessa medel från Horisont, då en ökning inte nödvändigtvis innebär en spridning. I nuvarande programperiod är det 13 medlemsstater (av 28) som tar hem ca 90 % av medlen. Även på nationell nivå i Sverige finns en liknande situation, då en handfull aktörer står för den absoluta lejonparten av de medel som går till Sverige. För att aktörer i högre grad ska kunna ta del av medlen krävs ytterligare arbete med absorptionsförmågan. I rapporten Regionalt utvecklingskapital (SKL 2017) beskrivs i avsnittet ”Finns det en Matteuseffekt för regionala utvecklingsresurser?” risken av begränsad absorptionsförmåga (den som har skall varda givet). EU-kommissionen framhåller dock att excellens fortsatt kommer prioriteras och störst del av medlen kommer troligtvis koncentreras dit. Att diskutera absorptionsfrågan på ett nationellt plan är därför mycket betydelsefullt för svenska aktörer.

Synergier med andra program – sammanhållningspolitiken

I förslaget till det nya Horisont Europa vill EU-kommissionen också stärka kopplingen till strukturfonderna och smarta specialiseringsstrategier – och därmed regional utveckling. Projekt som inte nått hela vägen fram i Horisont Europa-utlysningar, men ändå uppvisat hög kvalitet och excellens, ska som tidigare kunna få så kallade seal of excellences (spetskompetensstämpel). Denna kvalitetsstämpel föreslås kunna utgöra en grund för att lättare kunna få medel från strukturfonderna (exempelvis ESF+ och ERUF). Utvalda projekt ska ha regional relevans och ligga i linje med regioners smarta specialiseringsstrategier för att bidra till innovation på lokal/regional nivå.  Synergierna mellan programmen ska leda till brobyggande mellan regionala smarta specialiseringsstrategier och internationell excellens inom forskning och innovation. EU-kommissionen menar att man på detta sätt kommer att möjliggöra att en större del av sammanhållningspolitiken kan läggas på forskning- och innovationsprojekt. Vikten av S3 betonas alltså genomgående.

Som vi tidigare skrivit om står redan strukturfonderna för en stor del av stödet till forskning och innovation i många regioner och är avgörande för satsningar och kapacitetsbyggande inom detta område, så även inom Småland-Blekinge-Halland där 88 % av investeringarna med EU-medel kommer från strukturfonderna. Att seal of excellences nu kan få stöd även från strukturfonder möjliggör nya kombinationer, men skulle också kunna skapa ytterligare ”konkurrens” om de medel som finns då medlen till sammanhållningspolitiken öronmärks och samtidigt minskas. Att exempelvis 25% av medlen öronmärks för gröna investeringar skulle kunna påverka vår förmåga till kapacitetsbyggande. Vilket tolkningsutrymme som finns på nationell nivå och hur medlen kommer att fördelas mellan olika regioner kommer säkerligen påverka framtida forsknings- och innovationssatsningar.

Smart specialisering som förutsättning

Tolkningen är därför viktig och många frågor finns gällande smart specialisering. Kommer det att räcka med en nationell smart specialiseringsstrategi för Sverige, eller kommer samtliga svenska regioner behöva utforma smarta specialiseringsstrategier? Tidigare har Småland-Blekinge-Halland kunnat använda sig av den nationella innovationsstrategin. I det nya förslaget kommer dock smart specialisering inte att vara ex ante conditionality för att få medel, utan benämns istället som enabling conditions. Enabling conditions kopplas till den europeiska planeringsterminen och kommer att följa rekommendationerna som EU-kommissionen ger till medlemsstaterna. Exakt vad detta kommer att innebära är inte helt tydligt, men det verkar som att smart specialisering inte kommer att vara statiskt utformad utan snarare vara en kontinuerlig process med uppföljning.  Hur ofta kommer strategierna att följas upp? Om det smarta specialiseringsarbetet kontinuerligt följs upp är frågan om en nationell strategi kommer att vara tillräcklig och vi bör också fråga oss till vilken grad vi är beredda att anpassa oss efter andras prioriteringar. Om regioner kommer att behöva utforma smarta specialiseringsstrategier enligt enabling conditions kommer stöd från den nationella nivån att vara avgörande.

Den utökande betydelsen av smart specialisering kan betraktas som fördjupad europeisk harmonisering av regionala utvecklings- och innovationsstrategier, vilket bidrar till en effektiviserad och förenklad dialog, både mellan regioner men också med EU-kommissionen och andra institutioner.  Det är därför viktigt att följa utformningen av kraven på smart specialisering och att reflektera över hur smart specialisering kan utformas regionalt. Exempelvis kan Erasmus användas inom kompetensförsörjning inom områden där man vill utveckla sin smarta specialisering, något som bland annat Vanguardinitiativet tittat närmare på.

Vanguardinitiativet har redan under pågående programperiod pekat på hur man kan använda sammanhållningspolitikens medel i högre grad, vilket har uppmärksammats i det nya förslaget. I detta sammanhang kan man tydligt se hur samarbeten och plattformar som inte i första hand syftar till pengar påverkar policyutvecklingen. Tidigare har vi nämnt att EU-kommissionen vill prioritera Interregsamarbeten med landgräns framför dem med sjögräns och hur detta kan påverka våra regioner. Under Interreg lanseras i och med det nya förslaget så kallade Interregional Innovation Investments, där regioner med matchande smarta specialiseringsstrategier kan få ökat stöd för uppskalning av projekt. Målet är att skapa europeiska värdekedjor inom områden som exempelvis bioekonomi. I och med de ändrade förutsättningarna inom Interreg så skulle många svenska regioners möjlighet till finansiering istället kunna finnas inom detta område. Även här är det viktigt att utarbeta en dialog med den nationella nivån och framföra vår syn snarast möjligt.

Missions för att lösa samhällsutmaningar

Inom Horisont Europas andra pelare, The Global Challenges and Industrial Competitiveness pillar, finns en av de större nyheterna som vi tidigare skrivit om - så kallade missions med målet att lösa stora samhällsutmaningar. Missions kan både handla om konkreta mål och mer vaga, exempelvis ”plastfria hav” och ”hitta ett botemedel mot alzheimers”. Tydliga instruktioner för dessa finns inte än, utan de kommer att designas i samråd med medborgare, intressenter, Europaparlamentet och medlemsstaterna. Hälsorelaterad forskning kan också komma att ha en stor roll inom just missions. I vilken utsträckning olika aktörer kommer att kunna delta i utformningen är ännu oklart. Vissa civilsamhällesorganisationer har uttryckt oro över att man slår samman vinstintressen med globala utmaningar i samma pelare och menar att det är viktigt att människans behov driver forskningen, snarare än vinstintresset. Det kan också vara svårt att uppnå långsiktighet och flexibilitet.

InvestEU

Som vi tidigare förvarnat om föreslås medel från forskningsprogrammet att fördelas till InvestEU-programmet. InvestEU ska samla alla EU:s lån och garantier ”under ett och samma tak” och främja investeringar inom EU. Privata investeringar ska bli enklare och effektivare genom minskad administration och ”överlappning” av finansiering. EU-kommissionen föreslår att 35.4 miljarder kronor från forskningsprogrammet ska fördelas direkt till InvestEU-fonden.  Här finns en rad frågetecken gällande hur vi ska hantera denna möjlighet i Sverige.

Vad händer nu?

Förslaget ska nu debatteras i Europaparlamentet och rådet och EU-kommissionen hoppas att man kommer att ha nått en överenskommelse innan nästa års Europaparlamentsval. Brysselkontoret kommer genom SKL att bidra med tankar inför ett samråd som Näringsdepartementet och Utbildningsdepartementet har utlyst den 20 juni. Som nämnts ovan så är det viktigt att ha en dialog med den nationella nivån för att säkerställa att våra åsikter förs fram i förhandlingarna. Det är också möjligt att göra inspel till Vinnova, som påpekat att det är extra viktigt att kontrollera vilka ämnen som omnämns under broad lines i Annexet till Horisont Europa. De ämnen som omnämns där är inom vilka det kommer att komma utlysningar och därför är det också viktigt att kontrollera att de ämnen vi är intresserade av omnämns där. Att kunna luta sig mot en smart specialiseringsstrategi underlättar denna argumentation.

Mer information om förslaget finns här.