Transport av gods och människor fortsätter att öka i hela EU, särskilt via väg. EU:s transportpolitik siktar därför på att minska ohållbar vägtransport genom effektivisera och diversifiera de transportmedel som används. Under 2018 har EU:s fokus legat på multimodal transport och EU-kommissionens generaldirektorat för transport har haft för avsikt att genomföra ett antal lagförslag och evenemang på området. Vi uppmärksammade det s.k. ”multimodalitetsåret” vid dess lansering och nu när slutet på året närmar sig gör vi en lägeskoll. Detta eftersom effektiva och hållbara transportsystem alltjämt förblir ett viktigt område för Småland-Blekinge-Hallands regioner.

Multimodalitet handlar om att öka användningen av olika transportsätt på en och samma resa för att minska trafikstockningar, förbättra luft- och livskvalitet samt öka hållbarheten. Det nyttjar styrkorna hos olika transportmedel för att skapa bättre lösningar för både människor och varor. Det kan appliceras på både passagerar- och frakttransport. Vilka utvecklingar har skett och vad kan förväntas hända i framtiden, både inom multimodalitet och transport i allmänhet? Vi tar en titt på följande aspekter inom multimodalitet:

  • Rättigheter för passagerare
  • Digitalisering
  • Finansiering till multimodal infrastruktur och innovation
  • Aktiv mobilitet
  • Ekonomiska incitament

 

Rättigheter för passagerare

Passagerares rättigheter är väl beskyddade inom respektive transportsätt, men för resor som använder mer än en typ av transport, d.v.s. multimodala resor, finns det ingen tydlig lagstiftning. I slutet av 2017 öppnade kommissionen ett samråd i frågan som fick ett tydligt resultat, hela 85% av respondenterna stödde ett initiativ på området och just nu pågår en mer djupgående studie för att undersöka om och vilken typ EU-lagstiftning som behövs.

Nyligen besökte Brysselkontoret ett evenemang på temat ”EU-omspännande integrerad biljettförsäljning, passagerarrättigheter och reseinformation” vilket skulle kunna vara av intresse för projekt rörande kollektivtrafik inom regionerna. På evenemanget klargjordes det av transportkommissionären Violeta Bulc att frågan förblir viktig och att nuvarande EU-lagstiftning behöver förbättras, särskilt gällande vem som har ansvar för eventuella problem som uppstår under en multimodal resas gång. Även i parlamentet har frågan fått fokus då de nyligen antog ett förslag på nya krav för tågresor, som bland annat innefattade högre ersättningar vid förseningar, bättre villkor för handikappade och enklare att ta med sig cykel.  

 

Digitalisering

Digitalisering fortsätter vara en växande trend, främst tack vare att den digitala inre marknaden förblir en av EU:s topprioriteringar. Inom multimodal transport handlar det främst om digitala system för dokumentation, information och biljetter men även om automatiserade och uppkopplade fordon, ett område som det nyligen lanserades ett samråd om. En studie på vilka barriärer som finns kvar för integrerad biljettförsäljning och digitala betalningssystem ska enligt källor från kommissionen släppas innan årets slut, men redan nu kunde avsaknad av samarbete och rädsla för delning av data avslöjas som stora problem av transportkommissionären.

Digitala lösningar har potential att förbättra hur gods- och trafikflöden är organiserade samt att generera nya tjänster och företagsmöjligheter. För att stötta den processen och förbättra interoperabiliteten mellan olika transportsätt har kommissionen etablerat en expertgrupp - Digital Transport and Logistics Forum (DTLF). Gruppen är en samarbetsplattform där medlemsländer, myndigheter och organisationer kan utbyta kunskap och policy-rekommendationer inom digitaliseringen av logistik och transport. I september detta år förnyade kommissionen forumets mandat och utlyste nya medlemmar. Kanske finns det intresse hos aktörer inom Småland-Blekinge-Halland att delta i sådan grupp för att ta del av eller vara med att utforma rekommendationer?

 

Finansiering till multimodal infrastruktur och innovation

Ett av målen för året innefattade att ge stöd till multimodal infrastruktur och innovation, både fysisk och digital sådan, för att kunna utveckla områdets fulla potential. Det kan till exempel handla om utveckling av intelligenta logistiksystem eller elfordon. Sådan innovation stöds främst genom program som Connecting Europe Facility (CEF) och Horizon 2020 (EU:s forsknings- och innovationsprogram). I sitt arbetsprogram för perioden 2018-2020 identifierar Horizon 2020 bland annat ”smart, grön och integrerad transport” som ett initiativ. CEF har också haft utlysningar på området under året, till exempel gällande multimodala fraktplattformar, interoperabilitet för tåg och ”intelligenta transporttjänster för väg”.

Även i förberedelserna för nästa långtidsbudget och Horisont Europa (se specifikt klustret för klimat, energi och mobilitet) finns möjligheter, då innovation och infrastruktur för transport ska få en del av potten - frågan är bara hur mycket. Flera aktörer inom Småland-Blekinge-Halland sysslar med innovationsarbete, inte minst akademin, och kan kanske därmed vara intresserade av den här typen av finansiering.  

 

Aktiv mobilitet

EU arbetar även med främjandet av aktiv mobilitet (fysiskt aktivitet som transportmedel) i samspel med andra transportsätt. Detta särskilt inom kontexten urbana och smarta städer. Nyligen bevakade Brysselkontoret ett seminarium på temat hållbar transport i städer, där denna fråga diskuterades friskt. Frågor rörande cykelanvändning, trafikstockningar, urbant gentemot ruralt samt bästa sätt att använda kollektivtrafik lyftes och debatterades.

Många goda exempel presenterades. Bland annat lyftes Köpenhamns satsningar på cyklande som ett integrerat transportalternativ och Bryssels populära bilfria dag, som lade fokus på de problem bilar skapar i städer. Båda initiativ försöker främja aktiv mobilitet genom att förändra de beteendemönster som finns i relation till val av transportmedel. Staden Pontevedra (som har förbjudit bilar i stadskärnan) och Estland (där gratis kollektivtrafik har införts för alla medborgare) försöker båda få till ett skifte bort från bilanvändning. Somliga anser att avgiftsfri kollektivtrafik inte bidrar till en beteendeförändring hos bilförare, utan bara generar sociala fördelar. De menar att det inte är för höga biljettpriser som ligger bakom valet att köra bil, utan framförallt en fråga om bekvämlighet och tillgänglighet. På så sätt kan man argumentera att biljettintäkter är nödvändiga för att kunna utöka kollektivtrafiken så att den blir ett snabbare och smidigare alternativ till bilen.  Somliga anser till och med att gratis kollektivtrafik har negativ inverkan på hälsa, då det snarare gör att människor väljer att åka buss istället för att gå kortare sträckor.

EU-kommissionen initierade under 2013 ett paket för urban mobilitet. Den bland innefattar annat en handlingsplan som lägger fokus på hållbara transportsätt och aktiv mobilitet (gång och cykel). Enligt en representant från EU-kommission ska detta paket komma att utvärderas nästa år, men arbete har redan nu påbörjats med en färdplan. Detta tyder på att ämnet i högsta grad förblir relevant inför framtiden. 

 

Ekonomiska incitament

Ekonomiska incitament kan användas för att främja multimodalitet. Incitament innefattar inte bara finansiering från ovannämnda CEF och Horisont 2020, utan även olika sätt att främja konkurrenskraften hos multimodala lösningar. De negativa aspekterna av transport, såsom föroreningar, buller och olyckor, skapar stora finansiella kostnader och negativ påverkan för människors hälsa. EU-kommissionen uppskattar att hela 360 miljarder går till att åtgärda detta, pengar som skulle kunna användas till att investera i transportsektorn. Därför eftersträvas en ”internalisering av externa kostnader”, vilket innebär att kostnaderna associerade med dagens transportindustri - både sociala och miljöproblem - ska betalas av den som förorenar. Under kommande veckor bevakar Brysselkontoret ett evenemang på just detta tema.

Under 2018 genomförs en utvärdering och uppdatering av det s.k. kombidirektivet för att se till att det förblir ett relevant verktyg i arbetet mot multimodalitet. Nästa förväntade steg kan man läsa mer om här. Detta initiativ är en del av EU:s mobilitetspaket, vilket vi skrev om när paket först lanserades tidigare i år. Den nya lagstiftningen kommer bland annat innefatta ett förtydligande av vilken information företag måste delge för att ta del av ekonomiska incitament (t.ex. skattelättnader) samt nya åtgärder för att öka investeringar och minska kostnaderna för kombinerad transport.

 

Framtiden – vad sker efter 2018?

Även om året av multimodalitet går mot sitt slut betyder inte det att arbetet med området avslutas, snarare tvärtom. Året har agerat som ett startskott för det viktiga arbete som återstår för att kunna implementera multimodala transportlösningar inom hela EU. Brysselkontoret kommer fortsätta bevaka de utvecklingar som sker, särskilt i samband med kommande förändringar (ny långtidsbudget, ny kommission, nytt EU-parlament), men även genom bevakning av ett antal evenemang under de sista månaderna av året. Har man funderingar, medskick eller vill ha ytterligare information kan man kontakta oss på Brysselkontoret.

 

Evenemang på området:

19 november: Delivering EU-wide multimodal travel information, planning and ticketing services – dream or reality?

27 november: NEMO - New Mobility Design Conference

17 december: Multimodal sustainable transport - which role for the internalisation of external costs

 

Relaterade artiklar:

2018: The Year of multimodality

Vilken roll spelar cykeln för att nå våra klimatmål?

EU:s tredje mobilitetspaket - säker, ren och uppkopplad rörlighet