I en satsning för att öka konkurrenskraften hos europeiska små och medelstora företag genom digitala lösningar introducerade EU-kommissionen år 2016 konceptet ”Digitala innovationshubbar” (DIH). Detta är ett steg i den digitala omvandlingen av industrin och EU-kommissionen satsar 500 miljoner euro fram till 2020 för att alla europeiska företag då ska ha en hubb inom sin region. I nuläget finns det två stycken hubbar i Sverige (Stockholm och Göteborg), vilket kan jämföras med Nederländerna och Belgien som har ca 50 stycken tillsammans (Se hur resten av EU jämför sig här). Småland-Blekinge-Hallands arbetar redan nu med digital kompetens för att främja konkurrenskraftig industri och effektiv offentlig förvaltning, kanske kan en digital innovationshubb vara ett verktyg för att förbättra detta arbete?  Läs mer om hur det fungerar nedan.

De digitala innovationshubbarna ska agera en lättåtkomlig, regional samlingspunkt där företag kan få hjälp att utveckla produktionsprocesser, produkter och tjänster med hjälp av digital teknik. De ska ge tillgång till senaste kunskap, expertis och teknologi för att stötta klienter i deras arbete med digitala innovationer samt agera forum för nätverkande mellan involverade parter. Vid behov ska även affärs- och finansieringsstöd för implementering av digitala innovationer kunna erbjudas.

Inom arbetet för digital tillväxt har EU-kommissionens smarta specialiseringsplattform (S3 plattform) skapat ett online-verktyg för främjandet av digitala innovationshubbar. Verktyget visualiserar nuvarande DIH-utbud och förser regioner med material och länkar som stöttar utvecklingen av digitala tillväxtstrategier. Syftet med smart specialisering är att regioner ska identifiera och specialisera sig inom strategiskt utvalda områden - utifrån vad regionen är bäst på men även vilka ekonomiska möjligheter som finns. S3-plattformen finns i sin tur till för att underlätta regioners arbete med att ta fram smarta specialiseringsstrategier.

De digitala innovationshubbarna ska även kunna öppna dörrar mot resten av Europa. Just i detta syfte finns ett pan-europeiskt nätverk där erfarenheter kan utbytas och som även koordinerar relaterade EU-projekt. Både regioner och medlemsländer spelar en viktig roll som samordnare, då de kan agera som länk mellan de olika aktörerna. Men DIH är främst regionala samarbeten mellan organisationer så som:

Finansieringen av arbetet med digitala innovationshubbar kommer delvis från nationell och regional nivå men kan även komma från olika håll inom EU. En stor del av finansieras via horisont 2020 och om man som organisation är intresserad av delta i projekt relaterade till DIH kommer flertalet utlysningar under 2019.

I dagsläget är digitala innovationshubbar nyckelelement i strategin för att digitalisera den europeiska industrin. Dock verkar initiativet få en ännu större roll i framtiden, det nämns frekvent i programmet för Digitala Europa och då även som en tillgång för offentlig förvaltning – alltså inte bara för industri.  Man kan även misstänka att framtida EU-finansiering kommer styras åt detta håll.

EU-finansiering och möjligheter till kompetensutveckling

I den nya långtidsbudgeten föreslås för första gången ett separat program för digitalisering, Digitala Europa. Det innefattar bland annat satsningar på superdatorer, artificiell intelligens och cybersäkerhet. För att kunna nyttja innovativa teknologier måste digital kompetens hos arbetskraften främjas, därför föreslås det att 2 miljarder euro ska gå till utveckling av digital kompetens och främjandet av digitala teknologier för både ekonomi och samhälle.

Digital kompetens ska främjas genom att införa kortsiktiga och långsiktiga träningsprogram för arbetskraft, studenter, offentliga tjänstemän och IT-proffs. Bred användning av digitala teknologier ska uppmuntras genom att underlätta den digitala övergången hos offentlig förvaltning (inkl. sjukvård, transport, skola osv.), förbättring av utbyte mellan EU-länder samt bidra med teknik och kunskap för företag. Detta bland annat genom de digitala innovationshubbarna men även genom att erbjuda möjligheter till digitala pilotprojekt för offentlig förvaltning.

För närvarande finns flera olika initiativ inom satsningen för den digitala inre marknaden, ett av dem riktar sig mot att skapa ett digitalt samhälle genom att bygga smarta städer, förbättra tillgång till e-hälsa och e-förvaltning samt stärka digitala färdigheter. Nyligen deltog Brysselkontoret i en workshop där EU-kommissionens ISA²-program diskturades som en del av en undersökning om vilka nya EU- initiativ som behövs inom digitalisering av den offentliga sektorn.

ISA²-programmet infördes för att stötta utvecklingen av digitala lösningar för offentlig förvaltning och e-förvaltning, särskilt gränsöverskridande och sektorsövergripande offentliga tjänster. Programmet pågår mellan 2016 -2020 och erbjuder ett stort antal lösningar som baserar sig på samarbete och utbyte av goda exempel, bland annat genom verktyget ”Quality of Public administration” som stöttar modernisering av offentlig förvaltning (specifikt avsnittet om digitalisering) och projektet Join-up som uppmuntrar till att dela och återvända digitala, interoperabla lösningar för offentlig förvaltning, företag och invånare. 

Först cybersäkerhet – sedan digitalisering

För en framgångsrik digitalisering är en bra infrastruktur inom cybersäkerhet av största vikt. Brysselkontoret bevakade ett evenemang kring just cybersäkerhet och det var klart att det är ett område som kan väntas få mer fokus i framtiden. Digitala Europa vill till exempel satsa 2 miljarder euro på cybersäkerhet. Under evenemanget lades det tyngd på betydelsen av samarbete mellan olika nivåer men även samarbete mellan det offentliga och privata där många cybersäkerhetsaktörer är privata aktörer. Det presenterades goda exempel där till exempel Estland visade på hur medborgare digitalt kan rösta i olika val om man har anpassad och lämplig infrastruktur. Även förtroendet från allmänheten är av betydelse för att lyckas med en digitalisering och ha en fungerande cybersäkerhet.

Redan nu är omställningen till ett digitalt samhälle i full gång, ovannämnda initiativ är bara ett urval av det som sker. Fokus ligger för närvarande på att skapa säkra, användarvänliga och interoperabla lösningar för att förbereda skiftet till det digitala, något som även Småland-Blekinge-Halland måste göra. Man kan ana att frågan kan komma att bli ännu viktigare under kommande år med större möjligheter till stöd och finansiering. Då bör regioner vara redo att utnyttja hjälpen som ges för att vara en del av den omställning som sker över hela Europa, till exempel genom en digital innovationshubb eller nyttjande av de verktyg som EU-kommissionen erbjuder.