Storbritannien är en viktig samarbetspartner för Sverige inom såväl forskning som högre utbildning. Osäkerheten om hur relationerna mellan Storbritannien och EU kommer att se ut efter Brexit är mycket stor när Storbritannien lämnar EU den 29 mars 2019*. Utträdet av Storbritannien kommer innebära att Sverige förlorar stödet av ett av de mest likasinnade länderna när det gäller forskning och innovation i EU enligt Vinnova.

Business Sweden menar att Brexit kan leda till ökad rörlighet och omlokalisering av investeringar i Europa, vilket öppnar möjligheter för regioner att attrahera utländska investeringar genom att intensifiera det investeringsfrämjande arbetet. 

Vad betyder Brexit för svenska universitet och lärosäten?

De brittiska universiteten är angelägna om att stärka sina band till enskilda lärosäten och bygga ut existerande forskningssamarbeten till mer strategiska partnerskap. Enligt Tillväxtanalys skulle svenska lärosäten gynnas av att se över sina strategier för samarbeten med Storbritannien. Exempelvis finns möjligheten för Sverige att öka sin roll som projektkoordinator rörande europeisk forskning i större utsträckning, och bli ett EU land som representerar just excellens i forskning. I en delrapport från Vinnova och Tillväxtanalys ges förslag på vidare uppföljning om hur Sverige kan dra nytta av Storbritanniens utträde.

Storbritannien förväntas vara förhållandevis proaktiva i Bryssel i jämförelse till många andra medlemsländer för att lobba för sina intressen, vilket även öppnar för svenska lärosäten att utveckla bilaterala relationer med brittiska organisationer på Brysselarenan. Brysselbaserade nätverk som ERRIN kan användas för att skapa sådana relationer och för att fortsätta utveckla Sveriges excellens genom kompetensutbyte.

För Sveriges lärosäten finns möjligheten att under kommande år bygga partnerskap/nätverk för att säkerställa fortsatt samverkan inom Horisont 2020 och annat bilateralt samarbete, särskilt inom vissa områden såsom medicin, hälsa och flyg där Sverige är starka. I Lund har till exempel universitetsledningen nyligen tagit fram en särskild handlingsplan för att stärka samarbetet med brittiska universitet under de närmsta åren.

Hur kommer Brexit påverka Horisont 2020 och Erasmus+?

Både Sverige och Storbritannien har stridit för att EU:s forskningspengar i första hand ska tilldelas projekt med hög vetenskaplig kvalitet och inte exempelvis fördelas regionalt. Om EU-medlen fördelas på fler aktörer och över fler områden utan klar excellens, riskerar vi i slutändan att få mindre EU-medel till svenska intressen och till att utveckla högkvalitativa projekt som är konkurrenskraftiga på världsmarknaden.

Det finns ingen tydlighet kring huruvida Storbritannien kommer ansluta sig till Erasmus efterföljande program. Andelen brittiska studenter på svenska universitet har minskat sedan Brexit-omröstningen 2016. Kommissionen har gått med på att fortsätta att finansiera Erasmus utbytesprogram för studenter som påbörjade sina studier innan Brexit, men hur det kommer att se ut i nästa programperiod är oklart. Den fortsatta finansieringen under Erasmus+ av projekt som antagits före den 29 mars 2019 kommer att bero på huruvida Storbritannien fortsätter att uppfylla sina ekonomiska skyldigheter enligt EU:s budget.

Ett ’no deal’ Brexit scenario är oönskat men risken finns att Storbritannien lämnar EU utan ett avtal vilket får konsekvenser för deltagare inom Horisont 2020 och Erasmus+. En rapport publicerad av Universities UK presenterar möjliga scenario för organisationer och lärosäten i Storbritannien och övriga EU länder efter Brexit.

Horisont 2020

  • Horisont 2020 kopplar forskning och innovation, med inriktning mot att bygga ’excellens’, industriell ledning och hantera samhällsutmaningar. Storbritannien och EU:s avsikt är att britternas deltagande i Horisont 2020 kommer att förbli oförändrat under programmets återstående löptid. Ifall det blir ett ’no deal’ scenario, kommer Storbritanniens utträde innebära att brittiska organisationer eventuellt inte kan få tillgång till finansiering genom Horisont 2020. Den brittiska regeringen har därför garanterat att alla projekt ska få full finansiering fram till 2020. Denna garanti omfattar även ansökningar som lämnats in efter Brexit.

 

  • Storbritannien har en ledande ställning inom forskning och innovation, och den brittiska forsknings- och innovationssektorn utgör en stor andel i EU-finansieringen. Det är osäkert vilken roll Storbritannien kommer att få under nästa programperiod.

 

  • Enligt rapporten från Universities UK kommer det inte finnas någon negativ finansiell inverkan på samarbetsprojekt som involverar brittiska organisationer. Det bör också noteras att ett tredje land får samordna projekt enligt reglerna för deltagande i Horisont 2020, så det finns ingen anledning att tro att brittiska organisationer skulle behöva ge upp eventuellt samordningsansvar.

Erasmus+

  • Om Storbritannien lämnar EU utan en överenskommelse, kommer statsgarantin att täcka utbetalningar av utmärkelser till brittiska sökande för Erasmus+ projekt. Den brittiska regeringen måste komma överens med EU för att det ska vara möjligt för brittiska organisationer att fortsätta delta i Erasmus+ projekt. Vid händelse av en ’no deal’ Brexit kommer Storbritannien fortsätta som normalt under Erasmus+ programmen under övergångsperioden och fram tills slutet av det nuvarande Erasmus+ programmet.

 

*29 mars är det officiella datumet, den sista tiden har det kommit signaler om att utträdet kan komma att skjutas upp