Drönare är en snabbt växande sektor med stor potential att skapa nya jobb och tillväxt. Kommissionen förutspår att Europas drönarsektor kommer att anställa över 100 000 personer år 2035 och omsätta över 10 miljarder euro årligen. Kommissionen vill därför bidra till utvecklingen av drönartekniken för att kunna stärka Europas konkurrenskraft och ta till vara på de möjligheter detta skapar för att möta samhälleliga utmaningar, något som även aktörer i Småland-Blekinge-Halland varit engagerad i. Som en del i den här utvecklingen ser kommissionen ett behov för städer och regioner att bli mer engagerade i debatten kring drönartekniken för att skapa ett gemensamt regelverk i EU som tar hänsyn till medborgarnas säkerhet och integritet.

En EU-strategi för utvecklingen och regleringen av drönare

Den 26 juni 2018 antog rådet nya regler (en reform av EASA) som ska göra det möjligt för EU:s luftfartssektor att växa och bli mer konkurrenskraftig. De nya reglerna är ett stort steg för Europas drönarindustri som skapar ett enhetligt regelverk för drönare. Kommissionens ambition är att skapa en europeisk marknad för obemannade flygande fordon och har därför tagit fram en europeisk strategi för drönare (European RPAS Strategy). Strategin har som mål att bidra till utvecklingen av drönare som tar hänsyn till miljön och medborgares integritet samt säkerhet. Som en del i den här strategin vill kommissionen satsa på att skapa ett flyghanteringssystem som kan garantera säkerheten vid obemannade flygoperationer på låg höjd, ett UTM-system för Europa kallat U-Space. Som region kan det vara intressant att redan nu titta på hur man själv vill att regleringen ska se ut för att kunna påverka den kommande lagstiftningen.

Regionala satsningar

Under ERRIN:s arbetsgruppsmöte för transport med temat drönare den 11 april presenterade Region Örebro län sin strategi om att bli en ledande region inom drönarteknik med fokus på användningsområden inom hälsa och transportinfrastruktur. Region Örebro län satsar på utvecklingen av drönare för att attrahera affärsverksamhet till regionen och ser i ett längre perspektiv samhällsnyttan med att integrera drönartekniken i stadsplaneringen.  Exempelvis har drönare visat sig vara effektiva på att leverera akutmedicinska förnödenheter såsom hjärtstartsmaskiner vid hjärtstopp.

Drönare kan i framtiden komma att bli en integrerad del i utvecklingen av smarta städer för att lösa några av de mobilitets- och transportproblem som finns idag. Inom det europeiska innovationspartnerskapet för smarta städer finns Urban Air Mobility (UAM) som är ett initiativ med stöd från kommissionen för att skapa ett demonstrationsnätverk för att bidra till en urban rörlighet i den tredje dimensionen (air space).

Det kan vara intressant för städer och regioner och lärosäten att redan nu titta på möjligheter till finansiering som föreslås till nästa programperiod 2021-2027, t.ex. via Horisont Europa (s.18-54).