Enligt en ny rapport från EU-kommissionen har energikontorens roll utvecklats under de senaste åren. Tidigare låg fokus på att att höja medvetenheten om energifrågor och projektering till att mer aktivt arbeta med offentliga myndigheter angående genomförande av olika projekt.

Som ett resultat har kontorens roll ändrats från att vara politiskt till att i ökad omfattning utgöra ekonomiskt stöd. Energikontoren blir mer och mer involverade i finansieringsfrågor och säkerställa finansieringen i olika investeringsprojekt.

Energikontoren bedriver målinriktade instatser och utbildning angående finansiella verktyg och tjänster, t.ex. avtal om energiprestanda och om hur man kan mobilisera PPP (public private partnerships). De konsulterar också i hur man kan finna lämpliga affärsmodeller för lokala och energieffektivitetsrelaterade projekt.

Många energikontor har tidigare haft en bidragsorienterad kultur. Flera energikontor inser nu att det är billigare att ha ett lån i projektet än att arbeta med bidrag som finansiering och attityden förändrats.

Enlig rapporten kommer strukturfonderna att spela en allt större roll för att stödja utvecklingen av projekt inom hållbar energi. Detta är särskilt relevant när det gäller den europeiska strukturfonderna och investeringsfonder (ESIF). Dessa fonder har medel avsatta till en koldioxidsnål ekonomi. Just nu omfattar budgeten 40 miljarder euro mellan 2014 och 2020. De energikontor som vill komma i åtnjutande av dessa medel bör utveckla strategier och ramverk för hållbar energi.

Vissa energikontor som har ett privilegierat förhållande med sina regionala myndigheter, redan har nyttjat medlen i strukturfonderna för hållbarhetsprojket.

Energy Managing Authorities (EMA) -ett nystartat nätverk-kommer att bidra till att stärka energimyndigheternas roll. Nätverket samlar företrädare för de nationella energimyndigheter med företrädare för sammanhållningspolitiken och  förvaltningsmyndigheter som arbetar med energi. Det syftar till att hjälpa medlemsstaterna att nyttja sammanhållningspolitikens budgetar för att främja energieffektivitet, förnybar energi och smart energiinfrastruktur, samt energirelaterad forskning och innovation.

Budskapet är tydligt: ​​energikontorens roll måste fortsätta att utvecklas och växa i sin roll som rådgivande på såväl det politiska som ekonomiska området i förhållande på området för hållbar energi.

Hela rapporten går att läsa här

https://drive.google.com/file/d/0Bz9cmQbr5P75ZEdOX0J0T3ppNGs/view

Under Open Days – europeiska veckan för regioner och städer, lanserade EU-kommissionen ett nytt initiativ, kvalitetsstämpeln ”Seal of Excellence”. Syftet med kvalitetsstämpeln är att regioner ska använda sig av den för att uppmärksamma lovande projektförslag som sökt medel från EU:s ramprogram för forskning och innovation Horisont 2020, men som av budgetskäl inte kunnat få finansiering. 

Den 15 oktober hölls en ceremoni i Europaparlamentet för lanseringen av det nya integrerade borgmästaravtalet för klimat och energi. Värd för ceremonin var EU-kommissionären Miguel Arias Cañete med ansvar för klimatåtgärder och energi. På ceremonin närvarade hundratals representanter från hela EU för visa sitt stöd för EU:s klimatmål för 2030.  Målen för 2030 syftar till att minska växthusgaser med 40 procent, andelen förnybar energi ska vara minst 27 procent och energieffektivitet ska öka med minst 27 procent. I december kommer FN hålla en klimatkonferens i Paris där EU:s klimat mål kommer finnas med då ett globalt klimatavtal ska förhandlas.

Läs tidigare artikel om borgmästaravtalet här.