Som vi tidigare skrivit om så presenterade EU-kommissionen den andra maj sitt förslag till en ny flerårsbudget, inklusive sammanhållningspolitiken. Förslaget ska nu förhandlas av medlemsstaterna i rådet och Europaparlamentet för att nå ett slutligt beslut. Med anledning av dessa förhandlingar kan det vara värt att fundera över hur våra regioner påverkas beroende på hur sammanhållningspolitiken utformas. Samtidigt som förändringar kan göra att vissa möjligheter försvinner kan nya dörrar öppnas och det är därför viktigt för regionerna att analysera förslaget för att därigenom kunna påverka, främst den nationella nivån, och få fram vår vilja i förhandlingarna. I ljuset av dessa funderingar har vi tittat närmare på det förtydligande gällande utformningen av framtidens sammanhållningspolitik som EU-kommissionen presenterade den 29 maj. Vid en första anblick noterar vi att det finns flera positiva aspekter med förslaget samtidigt som många detaljer fortfarande är oklara. Kommer krav på smart specialisering göra att Småland-Blekinge-Halland inte får tillgång till strukturfonderna på samma sätt som tidigare? Drabbas vi hårdare än andra svenska regioner? Nedan följer några första reflektioner kring förtydligandet.

Nu har EU:s tredje, och därmed sista, åtgärdsspaket i satsningen Europa på väg släppts. Denna gång är fokus på trafiksäkerhet, tunga fordons koldioxidutsläpp, och uppkopplad transport. Vissa åtgärder är framförallt intressant för företag med direkt eller indirekt koppling till fordonstillverkning, t.ex. förslaget om att för första gången introducera koldioxidnormerna för tunga fordon.  Men paketet innehåller även åtgärder och initiativ som kan vara av mer direkt intresse för Småland Blekinge-Hallands medlemmar, inte minst på området forskning och innovation. I samband med att paketet släpptes öppnades även ny utlysning inom Connecting Europe Facility (CEF). 450 miljoner euro finns nu tillgängliga för transprojekt kopplade till digitalisering, trafiksäkerhet och multimodala transporter.

I september 2017 presenterade Frankrikes president Macron idén om europeiska universitetsnätverk – nätverk av europeiska universitet som samarbetar inom forskning, innovation och utbildning för att därigenom ta sig an de samhällsutmaningar och kompetensbrister som finns i EU.  EU-kommissionen har byggt vidare på detta i grunden politiska initiativ, med målet att uppnå 20 sådana nätverk fram till 2024. Med anledning av detta anordnade Niedersachsens representation i Bryssel tillsammans med The Guild of European Research-Intensive Universities eventet ”The rise of European University Networks – A Debate on the Regional Views of Macron’s idea”. Under eventet diskuterades både möjligheter men också utmaningar med initiativet och vad det kan innebära för akademin.