Ny EU-strategi för biologisk mångfald

Förra veckan släpptes EU:s strategi för biologisk mångfald 2030, vilken ersätter tidigare strategi som tog sikte på 2020. Med den nya strategin vill man se att insatserna och ambitionerna höjs betydligt jämfört med tidigare. 30% av all mark i EU ska vara skyddad och bindande mål för nature restoration ska införas. Strategin är en högt prioriterad åtgärd i EU:s gröna giv och siktar även på att utgöra EU:s position inför den kommande internationella konferensen om biologisk mångfald som skulle ägt rum i Kina i höst, men som pga. Covid-19 skjutits fram.

Covid-19 har även påverkat formuleringen av själva strategin, allt från behovet av stärkt biologisk mångfald för att undvika att virus sprids från djur till människor (zoonoser), till biologisk mångfald som en förutsättning för viktiga europeiska näringar. Utifrån att den gröna given är EU:s tillväxtstrategi och utifrån de socioekonomiska effekterna av Covid-19 som väntas, är det logiskt att man nu framhåller att biologisk mångfald bidrar till ekonomisk tillväxt, minskar utgifter (t.ex. för åtgärder kopplat till skogsbränder), och bidrar till ökad sysselsättning.

Strategin är bred och adresserar de viktigaste orsakerna till minskad biologisk mångfald. Den kommer åtföljas av en rad åtgärder under de kommande åren. Bland dessa är det framförallt åtgärder kopplat till skog, biomassa till energi som är relevanta. Men även satsningar på forskning och utbildning och åtgärder kopplat till jordbruk kan vara av intresse. EU-kommissionen uppmanar intressenter att engagera sig i den öppna debatten kring dessa strategier.

Skog och mark

Friska skogar pekas ut som ett eget område i strategin. Som tidigare nämnts är strategins mål att 30% av all mark i EU ska vara skyddad. Av detta ska en tredjeden, dvs. 10%, vara strikt skyddat och man pekar ut att all primary and old growth forests ska omfattas av det strikta skyddet. Detta mål gäller på EU-nivå och det kommer vara upp till medlemsstaterna att komma fram till vad detta innebär för varje land. Det kommer även vara upp till varje medlemsstat att identifiera vilka områden som ska skyddas och som ska vara strikt skyddade. EU-kommissionen kommer ta fram riktlinjer och kriterier under 2021. Vad detta kommer innebära för Sverige är därmed en fråga som återstår och det kan vara relevant att ha dialog med så väl svenska nationella myndigheter som EU-kommissionen om dessa frågor.

En annan nyhet i strategin är föreslaget om bindande EU-mål för nature restoration. Föutom ovannämnda skyddsåtgärder, pekar man på behovet av hållbart skogsbruk och tillämpning av metoder som främjar biologisk mångfald såsom close to nature forestry. Riktlinjer för detta kommer tas fram 2021. Dessutom vill man se att alla statliga skogsägare och ett ökat antal privata skogsägare ska ha mamagement plans. Exakt vad detta innebär för de små privata skogsbruken i våra regioner kan vara värt att undersöka.

I början av 2021 väntas EU-kommissionen dessutom presentera en uppdaterad europeisk skogsstrategi. Som en del av skogsstraegin kommer även ett intitativ för att plantera minst 3 miljarder träd inom EU att lanseras.

Det lyfts även att städer behöver bli grönare och för att främja detta förslås urban greening plans för städer med minst 20 000 innvånare, samt att lansera en urban greening plattform. Detta kan vara av intresse för kommuner i våra regioner att engagera sig i.

Biomassa

Huruvida biomassa är en hållbar energikälla har varit uppe för diskussion inom EU flera gånger tidigare, inte minst i samband med uppdateringen av förnybarhetsdirektivet 2018. Då var det stora diskussioner om hållbarhetskriterier för biomassa och vilka källor som kan anses vara förnybara. I strategin för biologisk mångfald tas dessa diskussioner upp igen, och man pekar på att hela träd eller grödor ej bör användas till energi. Operativa riktlinjer kring hållbarhetskriterierna väntas 2021. Just nu genomför EU-kommissionen även en studie om hållbarhet för att använda skoglig biomassa till energiproduktion. Resultaten kommer man ta med sig till den översyn av lagsttiftning på klimatområdet, såsom förnybarhetsdirektivet och LULUCF (markanvändning), som ska genomföras 2021. Hur riktlinjer och lagstiftning kopplat till biomassa utformas har påverkan för biomassa- och energiproducenter och för offentliga aktörer som biodrivmedelskonsumeter.

Tidsplan åtgärder i urval:

Kriterier och riktlinjer för utpekandet av ytterligare skyddade områden, 2020
Förslag EU-mål för nature resortation, 2021
Uppdaterad EU skogsstrategi, inkl. ”3 miljarder träd”-plan, 2021
Riktlinjer för skogsbruksmetoder, t.ex. close-to-nature-forestry, 2021
Utvärdering EU och global biomassas utbud och eftrågan relaterat till hållbarthet, pågående
Studie av hållbarhet för användning av skoglig biomassa till energiproduktion, 2020
Operativa riktlinjer för de nya hållbarhetskriterierna för skoglig bioemassa, 2021
Översyn biodrivmedel med hög indirekt markanvnändningsgrad och utfasning, 2021
Etablera EU Urban Greening Platform, 2021
Stötta uppbyggnaden av EU Business for biodiversitet
Hållbar finansiering-taxonomi relaterat till biologisk mångfald, 2021

Strategin i sin helhet inkl. tidsplan för åtgärder hittar du här.