Nya samråd kring utformningen av europeiska partnerskap (Horisont Europa)
Under Horisont 2020 har framväxten av olika former av partnerskap bidragit till ett svåröverskådligt och komplext FoI-landskap. Kommissionen vill förtydliga partnerskapens roll och har föreslagit tre modeller av partnerskap inom Horisont Europa (2021 – 2027) under paraplybegreppet europeiska partnerskap. Kommissionen menar att den nya ansatsen med europeiska partnerskap kommer att leda till ett mindre antal partnerskap, men att partnerskapen blir mer sammanhängande till EU:s övergripande FoI-policys. Fram till den 6 november samlar kommissionen in synpunkter ang. utformningen av europeiska partnerskap och särskilt intressant för Småland-Blekinge-Halland är bl.a. de samråd som fokuserar på prioriteringsområden som ligger i linje med våra medlemmars styrkeområden (cirkulär bioekonomi, hälsoinnovation osv). Kommissionen frågar dessutom efter inspel kring huruvida framtidens partnerskap bör vara mer lyhörda mot regionala FoI-strategier.
Europeiska partnerskap i Horisont Europa
I nuvarande programperiod har antalet FoI-partnerskap i Europa ökat markant. Det har bidragit till ett svåröverskådligt europeiskt innovationslandskap – med risk för överlappning mellan partnerskap och otydlig länk till EU:s övergripande FoI-policy i Horisont. Mot denna bakgrund har kommissionen föreslagit en reform av det nuvarande partnerskapslandskapet till nästa programperiod (2021 – 2027). Förslaget om reformen benämns som ”European Partnerships” och innehåller tre typer av partnerskapsmodeller:
Co-programmed European Partnership baseras på en viljeförklaring (eng. memoranda of understanding) och/eller avtal mellan kommissionen och privata och/eller offentliga partners. Denna modell förväntas vara bäst lämpad för partnerskap som involverar industrin. Mer info här
Co-funded European Partnership får betydande budgetbidrag från Horisont Europa (Grant Agreement) för att samarbeta och verkställa partnerskapets gemensamma program. Denna modell förväntas vara bäst lämpade för partnerskap/konsortium som involverar medlemsstater med forskningsfinansiärer och andra offentliga myndigheter i konsortiets kärna. Som standard gäller nationella regler för utlysningar som lanseras av konsortiet. Mer info här
Institutionalised European Partnership riktar sig till forskning och innovationsprogram som genomförs av flera medlemsstater. Modellen förväntas vara bäst lämpad för långsiktiga samarbeten med stabila partners (med mindre flexibilitet för anpassning under genomförandet) Mer info här
De tre modellerna utgör således European Partnerships, vilket också innebär att flera av Horisont 2020 partnerskapsmodeller som public-private partnership (PPP), P2P, ERA-NET, cPPP kommer att upphöra i dess nuvarande form. Ett exempel på en PPP i nuvarande programperiod är bl.a. Bio-based Industries Joint Undertaking där t.ex. Södra deltar i projektet GreenLight. Kommissionen medger att det finns en stor risk att etablerade partnerskap inte är tillräckligt uppmärksamma mot förändringen om modellernas nya krav. Därmed är det viktigt att intressenter som berörs är involverade i utformningen av Horisont och de nya partnerskapsmodellerna. Kommissionen efterfrågar därför inspel genom öppna samråd om utformningen av partnerskapen och de 12 prioriteringsområdena som föreslås till ”Institutionalised European Partnerships”
Kommissionens nya samråd
Fram till den 6 november kan du besvara något/några av kommissionens 12 samråd (ett för varje prioriteringsområde tilltänkt till institutionalised European Partnerships):
1. EU-Africa research partnership on health security to tackle infectious diseases (Global Health)
2. Innovative Health Initiative
3. Key Digital Technologies
4. Smart Networks and Services
5. European Metrology
6. Transforming Europe’s rail system
7. Integrated Air Traffic Management
8. Clean Aviation
9. Clean Hydrogen
10. Safe and Automated Road Transport
11. Circular bio-based Europe: sustainable innovation for new local value from waste and biomass
12. Innovative SMEs
Samråden riktar sig övergripande till europeiska partnerskap (som omfattar de tre modellerna) och specifikt till de 12 kandiderade prioriteringarna inom institutionalised partnerships som listas ovan.
Särskilt intressant för den regionala nivån i samråden är frågeställningen huruvida framtidens europeiska partnerskap bör vara mer lyhörda mot nationella och regionala FoI-strategier – inklusive smarta specialiseringsstrategier. Dessutom beräknar kommissionen att det nya europeiska partnerskaps-landskapet ska bidra till utökad tillgänglighet med lägre trösklar för mindre FoI-aktörer. Med andra ord finns det goda incitament för våra regionala aktörer att bidra med inspel.
Förberedelser inför 2021 – 2027
Det regnar samråd och möjligheter till inspel gällande det europeiska FoI-landskapet (bl.a. strategiska planeringen Horisont, implementering Horisont, digitala Europa) och givetvis de nationella kanalerna som berör Sveriges förhållningssätt till kommissionens förslag.
Den trend som bl.a. SVEREG:s FoI-nätverk uppmärksammade i kompendiet Nya förutsättningar för regional utveckling – att regioner har fått en mer framträdande roll i FoI-samarbeten tack vare smart specialisering, kan ev. stärkas med tanke på frågeställningarna i flera av de pågående samråden (beroende på intressenters inspel). Oavsett smart specialiserings roll i nästa programperiod (krav på RiS3?) så vill kommissionen förenkla möjligheter till synergier mellan sammanhållningspolitiken och sektorsprogrammen. Detta kan i sin tur skapa ett större utrymme för regionens egna strategiska ansats för att skapa goda förutsättningar till konkurrensutsatt finansiering (FoI). Därmed är det viktigt att berörda parter (som regioner och lärosäten) deltar i de officiella påverkanskanalerna som finns på den europeiska nivån.