Styrgruppsmöte gav svar och ställde frågor

Sverige verkar inte ha för avsikt att ta del av lånedelen av den enskilt största posten av EU:s krispaket, Next Generation EU och det är fortfarande oklart hur mycket begränsningar i EU-medel påverkar våra ägares regionala utvecklingskapital från och med 2021. Detta och mycket annat diskuterades när styrgruppen för Småland Blekinge Halland South Sweden möttes online i veckan. På konferensen deltog även Annika Korzinek-Wäppling, ställföreträdande chef för EU-kommissionens kontor i Stockholm, Alice Bah-Kuhnke, Miljöpartiets ledamot i EU-parlamentet och Karolina Riedel, budgetråd vid den svenska EU-representationen i Bryssel.

Annika Korzinek-Wäppling från EU-kommissionens kontor i Stockholm gav deltagarna en mycket bra översikt över EU:s spelplan, vilket innehöll allt från EU:s satsningar till geopolitiska utmaningar och förutsättningar för EU-samarbetet. Den Gröna given är EU:s strategi för att hantera miljö- och klimatmål. Även om strategin inte ersätter Europa 2020-strategin, spelar den Gröna given en överordnad roll och kommer fungera som ledstjärna för EU-arbetet framöver. Korzinek-Wäppling pekade vidare på att de digitala satsningarna, vid sidan av fokus på industri, även riktade sig till hälsorelaterad verksamhet, framför allt vad gäller forskning. Ta del av hennes presentation här.

Alice Bah-Kuhnke från EU-parlamentet jämförde arbetet i den svenska riksdagen med arbetet i Europaparlamentet. Hon gav även sin syn på utmaningarna framöver för EU-samarbetet. I detta sammanhang pekade Alice på två saker. Dels vikten av att EU håller fast vid sina rättsstatliga principer och inte tillåter en glidning gentemot vissa medlemsstater, dels lyfte hon fram hur dialogen kring och förståelsen av EU kan förbättras bland Sveriges regioner, kommuner och medborgare. I detta sammanhang pekade hon på att Danmark har fler journalister som bevakar EU-frågor i Bryssel än Sverige. När EU-bevakningen sker från Sverige utgår man ofta ifrån engelskspråkig media och på så vis riskerar man att färgas av ett anglosaxiskt synssätt. Bah-Kuhnke tryckte även på vikten av att svenska regioner kommer in tidigare i beslutsprocessen. Debatten i Sverige kommer enligt Bah-Kuhnke oftast igång när beslutet redan är fattat i EU:s beslutsprocess.

Karolina Riedel, från den svenska EU-representationen i Bryssel redogjorde för EU:s nya långtidsbudget och vilka verktyg som kan vara intressanta för den regionala nivån. Visserligen är budgeten inte helt färdigförhandlad då förhandlingar med EU-parlamentet pågår, men cirka 30% av budgeten ser ut att gå till klimatrelaterade åtgärder. Riedel pekade även på den nästan 50-procentiga ökningen för Erasmusprogrammet, vilket kan understödja regionernas arbete med kompetensförsörjning. Eftersom hanteringen av en hel del EU-medel nu har gått över till medlemsstaterna, underströks behovet av att föra en dialog med vår nationella nivå för att få svar på frågor som är viktiga för att regionerna ska kunna veta vilket regionalt utvecklingskapital som står till förfogande och i nästa steg kunna fullfölja sin planering. Ta del av hennes presentation här.

Den sista delen av mötet ägnades åt diskussion utifrån den spelplan vi har att förhålla oss till. Här följer några exempel från diskussionen:

Om EU:s långtidsbudget inte kommer på plats i tid (innan 2021), förlängs nuvarande budget. Finns det risk för att EU:s nya mål, strategier och arbetssätt krockar med medel som var designade för andra mål?
Sammanhållningspolitiken med fonder så som Regional- och socialfonden minskar i liggande överenskommelse för EU:s långtidsbudget och verkar även medföra ett ”tak” på max 80% av dagens nivå att tillgå. Minskningen kompenseras till viss del av andra EU-medel. Om vi kan ta del av kompletterande medel och på vilka premisser är dock högst oklart. Fördelningen mellan regionala och nationella potter spelar också en roll. Inte bara för tematikens skull, utan även för om de används till att medfinansiera andra program. Om vi inte kan ta del av kompenserande program, skulle vi alltså riskera att mista EU-medel från två håll.
REACT EU är betydande medel som tillskjuts sammanhållningspolitiken under en begränsad tid för att lindra effekterna av Coronakrisen (från Next Generation EU). Det verkar dock som om 80% av dessa medel tillfaller Arbetsförmedlingen för arbetsmarknadsinsatser, utan regional medverkan i processen. Vilka är förutsättningarna för att regionerna ska kunna ta del av resterande 20%?
Den absolut största delen av Next Generation EU utgörs av Faciliteten för återhämtning och resiliens. Medan det framgick att Sverige endast har för avsikt att ta del av bidragsdelen och inte lånedelen, kvarstår frågor kring hur och om regionerna kommer involveras i framtagandet av de obligatoriska återhämtningsplanerna som ska lämnas in till EU-kommissionen. Till vad, av vem och hur kommer dessa betydande medel kunna användas?
Fonden för rättvis omställning (FRO) syftar till att lindra effekterna av samhällets klimatomställning. Hittills har den nationella nivån föreslagit att medlen riktas mot norra Sverige och specifika industrier. Trots diskussioner om att bredda geografi och tematik, ser det i dagsläget inte ut som Småland-Blekinge-Halland kommer kunna ta del av medlen. Eftersom fonden delvis ska medfinansieras av nationella potter av strukturfonderna, skulle vi dessutom kunna få minskad tillgång till EU-medel från två håll. Är det uteslutet att använda FRO för att minska utsläpp från många små källor i ett län som tillsammans kanske bidrar till större utsläpp än en stor källa? Hur är det med transport, eller hela värdekedjor?
För att kunna ta del av strukturfonderna ska Sveriges regioner ha smarta specialiseringsstrategier (S3/RIS3) på plats och dessa ska vara framtagna med metodik som visar hur prioriteringarna tagits fram samt hur samhället parter involverats. Efter samtal med EU-kommissionens DG Regio, står det även klart att alla regioner (NUTS 3) i ett partnerskapsområde (NUTS 2) måste ha dessa strategier klara innan utbetalningar sker till någon. Hur ligger vår geografi till?

Ovan frågor sätter ljuset på vikten av att föra en dialog med vår nationella nivå. Svaren är inte bara avgörande för att kunna genomföra det intensiva programmeringsarbetet som just nu pågår i alla Sveriges regioner, utan är direkt avgörande för vårt regionala utvecklingskapital.