Möjlig förändring av utvärderingsregler i strukturfondsprojekt

Kommissionen nu förbereder förändringar av strukturfondernas utvärderingskriterier till att få skarpare krav på bevakande av att medlen inte anslås till projekt som har en negativ inverkan på biodiversitet. 

Det gör att arbetet med Natura 2000 på Länsstyrelsen kan komma att tangera arbetet med att utvärdera strukturfondsprojekt och även EU-projekt inom marina sektorn. EU vill gärna att man börjar arbeta med metoder för att garantera att biodiversiteten inte skadas då man anslår strukturfondsmedel, men kommer nog sannolikt att kräva det från och med 2020. För min del skickar jag informationen till er mest för att ni skall känna till hur utvecklingen av nya trender inom strukturfondsarbetet ser ut och så att ni kan ha i tankarna vad som är på gång inför framtiden. Således för kännedom.

Kommissionen arbetar för att metoder för utvärdering skall tillkomma i Common Framework avseende vad man kallar ”biodiversity proofing”.

De fonder som berörs är CAP; Cohesion funds; the Connecting Europe Facility; or the European  and Fisheries Fund

Bakgrund:

EUs finansiering 2014-2020, MFF har medlemsländerna undertecknat i partnerskapsavtal. Det innebär att kriterier för hur dessa medel skall nyttjas är fastställda och inte kan ändras under perioden. Dock pågår ju en politisk utveckling även under denna period. Det gör att politiken och kommissionen vill ändra kurs för hur man använder strukturfondsmedlen under pågående programperiod. Eftersom partnerskapsavtalen redan är fastlagda finns det dock inte möjlighet att förändra regelverket förrän 2020 och framåt. I de gällande partnerskapsavtalen finns dock så kallade horisontella regler. Utöver de ordinarie regler som finns för utvärdering av projekt som ansöker om strukturfondsmedel skall man också tillämpa horisontella regler. Dessa regler kopplas till exempelvis miljö. De horisontella reglerna skall säkerställa att EU spenderar strukturfondsmedel på ett sätt som är förnuftigt även ur miljösynpunkt. De horisontella reglerna stödjer sig på EUs strategi för biodiversitet, dvs en policy för hur man skall skydda känsliga växter och djurarter. Kända regelverk som är kopplade till denna strategi är även Natura 2000 och EUs regler för Bird Habitats.

Under pågående programperiod skall då horisontella regler tillämpas. I vilken utsträckning och med vilket genomslag som dessa horisontella regler tillämpas kan skilja sig åt inom regionen. I Sveriges fall har vi ju genom kommunallag och länsstyrelsens kontroll av miljö ett regelsystem på plats. Dock vill kommissionen nu förstärka regelverket genom att ta fram en så kallad Green Infrastructure, där olika grönområden i stad och på landsbygd skall utgöra grunden för att arbeta med frågor om biodiversitet. Av kommissionens uttalanden kommer dessa områden att utgöra långt större områden än Natura 2000. Specifika regler kommer att tillämpas för de områden som identifierats som Green Infrastructure.

Aktivitet:

Jag deltog i en konferens som IEEP arrangerade och som DG ENV stod bakom. De är en ideell organisation som driver analysarbete på miljöområdet och som kommissionen ofta anlitar och stöttar sig på när man skall ta fram ny policy. De har nu fått i uppgift att analysera hur strukturfonderna kan få ett regelverk på plats som motverkar att man anslår medel till projekt som hotar biodiversiteten.  Redan idag finns sådana krav i de horisontella reglerna, men man arbetar för att stärka tillämpningen redan under innevarande programperiod. Det kan också ses som troligt att deras analysarbete blir en viktig del i hur dessa regler utformas från 2020 och framåt. Konferensen som jag deltog i syftade till att samla intressenter för att genom ett informellt remissförfarande ta upp synpunkter på hur man kan utforma ett regelverk som rör biodiversitet inom kommande strukturfondsmedel. Det kan noteras att flera olika generaldirektorat var representerade. Detta är inte alltid fallet på konferenser och jag tolkar det som att det finns sannolikhet för att man politiskt sett har intresse av att genomföra de förslag som IEEP lyfte fram. Kommissionen via DG ENV har ju också beställt deras analysarbete, så man kan utgå från att det kommer att vara mycket tongivande för utformning av framtida strukturfondsregler.

Kommissionen lyfter fram

Tolkning:

Politiskt sett har man inom EU ett ständigt tryck på sig att verka för en bättre miljö i unionen. Statistik tyder dock på att biodiversiteten ständigt blir sämre och att det finns överutnyttjande av Europas naturresurser. Detta gör att medborgarna, media och miljörörelsen ställer krav som politikerna måste svara upp mot. Den ekonomiska krisen har dock gjort att man har svårt att anslå medel för det man kallar positiv finansiering (dvs att man anslår nya medel för att förbättra biodiversiteten). Alla generaldirektorat förutom DG Culture har fått nedskärningar av dina budgetar. I många fall har miljöfrågor fått stå tillbaka för att ge plats åt att hantera den ekonomiska situationen som uppkommit i Europa. Detta gör att det finns ett politiskt tryck att agera i miljöfrågor samtidigt som medel för att agera inte finns. Det gör att man ser över befintlig finansiering och försöker nyttja befintligt regelverk för att miljön skall stärkas. Det man vill åstadkomma i strukturfonderna är att de horisontella reglerna tillämpas så att man inte anslår medel till projekt som inverkar negativt på miljön. Under de kommande åren kan man också räkna med att regler arbetas fram angående biodiversitet för 2020 och framåt. Troligtvis har Sverige redan bra förutsättningar för att uppfylla nya regler. Möjligen kan samverkan mellan Länsstyrelsens Natura 2000-arbete knytas till arbetet med utvärderingen av strukturfonderna?

Kommissionen betonar också att de regioner som kan visa att man redan under programperioden 2014-2020 månat om horisontella faktorer kopplade till biodiversitet kommer att gynnas då man utvärderar arbetet under perioden.

Politiskt sett kan man se hur den ekonomiska krisen tvingar kommissionen till att se över hur befintlig budget spenderas. Politiska mål måste klaras utan att ny finansering anslås för ändamålet då expansiva budgetar lyser med sin frånvaro inom en överskådlig tidsperiod.

Flera miljömål måste dock adresseras inom befintlig budget; vatten, biodiversitet och luft är områden som ständigt försämras i Europa och som inte låter vänta på bättre tider innan åtgärder sätt in.