Miljöpolitik inom EU

Den fjärde februari anordnade SKL ett miljönätverksmöte för svenska regionkontor i Bryssel. Denna typ av nätverk ger en översikt över de aktuella frågorna inom ämnet, och även om en del punkter främst har nationell bäring ges en bra överblick över var andra regionkontors prioritering ligger. 

Cirkulär ekonomi

Arbetet med cirkulär ekonomi bevakas av många regioner i Sverige. Syftet med cirkulär ekonomi är att få EU:s medlemsländer att minimera avfall och maximera materialåtervinning genom en övergång till ett kretsloppssystem. Detta skulle inte bara spara på naturens resurser, utan även vara ekonomiskt fördelaktigt. Det cirkulära ekonomipaketet har bevakats av Brysselkontoret sedan det kom ut under 2014 och vi kan nu se hur paketet börjar brytas ner i olika delar, till exempel avfallshantering. 

 

Avfallshantering

Avfallshanteringsförslaget är något som många regioner visar stort intresse för, då det påverkar både den offentliga sektorn, enskilda företag samt privatpersoner. I förslaget ingår bl.a. en minskning av återvinningsmålen med 5 % för både förpackningar och kommunalt avfall, en ökning av minimikraven för producentansvaret samt att mindre än 10 % av ländernas avfall ska gå till deponi. Punkten angående deponi kommer att vara bindande för medlemsländerna, men har blivit förskjutet och kommer inte att börja gälla förrän 2030. Förslaget är för tillfället ute på remiss och Sveriges officiella ståndpunkt i detta kommer i slutet av februari, men man hade gärna sett avfallsförebyggande åtgärder samt att kravet på deponi hade införts tidigare än 2030. 

 

Waste water reuse

När det nya paketet om cirkulär ekonomi antogs den andra december förra året var ett av målen att på EU-nivå ha gemensamma mål om att förbättra återanvändningen av vatten. Målen som har satts av kommissionen är tänkta att se över potentialen för återanvändning av vatten i medlemsländerna i de fall då det är ekonomist lönsamt samt säkert ur hälso- och miljösynpunkt. I handlingsplanen som kommissionen har tagit fram kring frågan finns det olika initiativ som kommer att utvecklas vidare under 2016/2017. Nedan följer en kort beskrivning av några av initiativen och vad de innebär. Vill du veta mer, var god tryck på länken för att komma vidare till kommissionens hemsida angående detta. 

 

Planering och hantering av återanvändning: Att återanvända vatten ska av medlemsländerna sammanföras med den allmänna planeringen kring vattenhantering och ska övervägas att implementeras i EU- lagstiftningen gällande vatten. Detta för att bättre kunna hantera vattenbristen och försäkra sig om att man upprätthåller vattendirektivet samt investerar i hanteringen av utsläpp som behövs för att efterfölja direktivet om urban vattenavfallshantering. I syfte med att få en bättre översikt på hur man på bästa mjöliga vis kan sköta frågan om att införa vattenavfallsplanering inom EU-policy, så arbetar kommissionen just nu med att ta fram ett vägledningsdokument tillsammans med medlemsländerna och olika intressenter. 

 

Gemensamma regler angående minimumstandarder gällande vattenåteranvändning: Det största hindret idag när det kommer till vattenåteranvändning inom EU är att alla länder har olika regler och standarder och att det just nu inte finns en sammanhängande samlad lagstiftning på EU-nivå. Detta har lett till att kommissionen år 2017 kommer att sätta vissa gemsamma minimum krav för vattenåteranvändning. 

 

Varför är detta viktigt för regioner? Ekonomiskt stöd finns att söka för att utveckla smart teknologi kring hanteringen av vattenåteranvändning, bland annat från Europeiska utvecklingsfonden och Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. För mer information, kontakt gärna oss på Brysselkontoret. 

 

Waste to energy

Inom våra län blir en betydande del av energibehovet tillgodosett genom fjärrvärme, det vill säga förbränning av sopor. Kommissionen har nyligen tagit fram ett initiativ som ska undersöka fördelarna med att använda sig av avfall som energiresurs, även om det på lång sikt inte anses optimalt i ett kretsloppssystem eftersom man bränner avfall istället för att återvinna det. I nuläget importerar Sverige sopor från länder där delen av avfall som återvinns är marginell, och alternativet till att sälja sopor till Sverige hade för dem varit deponi. Därför är det ur miljösynpunkt fortfarande fördelaktigt att vi importerar sopor som används för att producera fjärrvärme, men kanske är det samtidigt dags att börja fundera på ett alternativ som även är hållbart i ett senare skede. Oavsett ståndpunkt är detta ett intressant ämne där utvecklingen är värd att följa, då det är något som i högsta grad påverkar regioner där fjärrvärme utgör en viktig komponent i energiförsörjningen, det vill säga regionen som Småland-Blekinge. Mer om detta projekt går att läsa om under Waste-to-energy.   

 

Make it work

Ytterligare ett aktuellt miljöprogram är initiativet ”Make it work”, som syftar till en förenkling av och en enhetlighet i EU:s miljölagstiftning. I dagsläget är miljölagstiftningen inte så samstämmig som man skulle önska, vilket leder till ett kostsammare och mer komplicerat genomförande samt att rapporteringen inte blir homogen. I och med detta önskas en dialog mellan länder och kommuner för att identifiera möjligheter till förbättring. SKL är involverade i detta projekt, men med tanke på att initiativet berör hela miljölagstiftningen är detta en mycket bred och omfattande fråga försvårar detta SKL:s arbete och det kommer att behövas en större regional inblandning.  

 

Utsläppsrätter

EU:s miljöarbete för att minska utsläpp av växthusgaser är bland annat uppbyggt av utsläppsrätter där kvantiteten av utsläpp begränsas. Företag som släpper ut mer växthusgaser än din kvot tvingas köpa utsläppsrätter från företag som släpper ut mindre. På det viset blir det kostsamt för företag med stora utsläpp, medan miljövänlighet belönas. Medlemsländernas mål är att sänka utsläppen av växthusgaser med 40 % jämfört med 1990:s nivåer, och för att uppnå detta minskas utsläppsrätterna gradvis. För närvarande sker vissa modifieringar i strategin, bland annat i syfte att bevara Europas konkurrenskraft. I vissa specifika sektorer där det finns en hög risk att företag flyttar sina fabriker utanför EU för att undslippa miljökrav samt för nya växande företag föreslår kommissionen fler fria utsläppsrätter. Sveriges regering är generellt sett positiv detta, men anser att det är viktigt att begränsa tillgången på fria utsläppsrätter enbart till de industrier som är verkligt utsatta samtidigt som konceptet med fria utsläppsrätter på sikt ska fasas ut helt och hållet. I Småland-Blekinge strävar man redan efter att vara så miljövänlig och koldioxidsnål som möjligt, och många inom våra län gör ett utmärkt arbete med reducering av koldioxid. Då den svenska regeringen och kommissionen är överens om att systemet med fria utsläppsrätter är en tillfällig lösning för att behålla europeiska företag inom gränserna är prioriteringen fortfarande att minska utsläppet av växthusgaser. Detta innebär att regionernas arbete med reducering av utsläpp fortfarande är ytterst relevant och eftersträvansvärt.