Hur bra är Sverige egentligen på entreprenörskap?

Eurydice, en enhet under EU-kommissionen som arbetar med att stötta och underlätta europeiskt samarbete inom utbildning och livslångt lärande, har nyligen publicerat 2016 års rapport om entreprenörskap i utbildningen. Syfte är att förse beslutsfattare med information så att de ska kunna dra riktlinjer och införa regler för utbildningssektorn.

 

För att kunna inkorporera entreprenörskap i utbildningen behövs strategier och medel för att säkerställa att lärare har den kunskap och det stöd de behöver för att kunna föra in ett kreativt tänkande i utbildningen. Detta är viktigt att inse att det inte bara gäller ämnen där entreprenörskap är ett specifikt moment utan i all typ av utbildning och i alla dess stadier. 

 

Enligt Eurydices rapport ligger Sverige bra till på många områden. Av de 38 länder som deltog i undersökningen är Sverige ett av de 11 länder som har en specifik strategi för att framhäva och implementera entreprenörskap i utbildningen. Det finns däremot inget medlemsland som till fullo har lyckats implementera ett entreprenörstänk i utbildningen hittills. 

 

För Sveriges del finns det idag till exempel inget stöd för lärare som vill arbeta med att integrera entreprenörskap i den generella utbildningen. Detta anser kommissionen vara ett mycket viktigt steg för att lyckas integrera entreprenörskap i hela utbildningen. Det visar sig också att inte bara Sverige, utan de flesta länder, är mycket dåliga på att inkorporera ett entreprenörstänk i grundskolan. Ett problem med detta är att många förknippar entreprenörskap endast med företagande och på så sätt endast lär ut entreprenörskap på gymnasie- och universitetsnivå i företagsekonomiska sammanhang. Det man vill ändra på här är både sättet att arbeta på, men även tankesättet som ligger till grund för arbetssättet. Entreprenörskap handlar inte bara om att se möjligheter och behov och starta ett företag som tillgodoser behoven, utan om att vara kreativ och se nya lösningar inom alla ämnen, oavsett om det går under ekonomi, kemi eller svenska. Professorerna Andy och Kath Penaluna från University of Wales Trinity Saint drar det till och med så långt som att säga att entreprenörskap kan vara att komma på ett svar på en provfråga som läraren inte själv hade tänkt på. 

 

Vidare menar de även att man ibland kanske borde se kunskapskrav från en annan synvinkel. Istället för att endast se krav i form av en implementeringsprocess ska man mäta det i innovation. Som exempel tog de en kurs i eget företagande. Istället för att mäta kompetensen som ”kan studenten skriva och utföra en affärsplan” skulle man kunna titta på ”hur klarar studenten av att uppdatera och ändra sin affärsplan i takt med att omvärlden förändras och man stöter på utmaningar”, något man alldeles säkert kommer att stöta på i verkligheten. Då får man en bredare uppfattning av eleven kunskaper och man mäter utifrån ett innovations- istället för implementeringsperspektiv.

 

En viktig del av ett innovationsbaserat lärande är också hur man som lärare formulerar frågor som mynnar ut i intressanta, fascinerande och nytänkande svar, eftersom de menar att utbildningssystemet inte vara mer kreativt än dess lärare. 

 

Trots att den svenska skolan kanske inte helt formellt formulerar sig i termer av att sträva efter ett entreprenöriellt lärande, så skulle man kunna hävda att ett liknande tankesätt ändå finns undermedvetet. Medan många länder fortfarande fokuserar på att lära sina elever när och var, är frågorna hur och varför avgörande för att nå ett högre betyg i Sverige. Detta ger oss ett försprång och innebär, trots kommissionens rapport, att vi redan har tagit första steget till att implementera entreprenörskap i alla skolans ämnen och alla dess stadier.