Kulturhuvudstad, vad innebär det och vad är nytt för kommande år?
Varje år utses två städer i Europa till kulturhuvudstäder för att främja det kulturella arvet i Europa och samtidigt lyfta fram mångfald och gemenskap. Tidigare år har svenska städer såsom Umeå (år 2014) bland annat utsetts där staden fick gå igenom en urvalsprocess på ca 6 år. Mer om tidigare städer och urvalsprocessen här. I år är det städerna Donostia i Spanien samt Wroclaw i Polen som blivit utvalda till kulturstäder för Europa och för år 2017 är det bestämt att Århus i Danmark samt Paphos i Cypern har valts ut. Kommer konceptet att förändras framöver och i så fall på vilket vis?
Just nu har diverse intressenter och aktörer träffats från nätverket ENCATC som representerar alla discipliner inom kultur och konst för att diskutera utformningen av kulturhuvudstäder framöver och hur man kan utveckla konceptet. Sekretariat för Århus vill under stadens tid som kulturhuvudstad undersöka vilka utmaningar det finns inom området kultur samt utveckla förmågan att kunna bidra med relevanta analyser kring specifika förhållanden på kulturområdet. Just dessa frågor bedriver Universitetet i Århus forskning kring genom projektet rethinkIMPACT, som vill bistå med kunskap på området.
Sekretariatet vill undersöka vilka långsiktiga faktorer som påverkas av att en stad blivit utsedd till kulturhuvudstad, där man bland annat kollar på faktorer inom områden som kultur, ekonomi samt framtoning och identitet. Man vill närmare undersöka vad som händer med dessa faktorer när ett samhälle investerar inför att en stad har utsetts till en kulturhuvudstad.
Genom den bedrivna undersökningen vill man i framtiden ändra på tankesättet kring hur man ser på relationen mellan kulturhuvudstäder och innovation samt skapandet av hållbar utveckling inom området kultur. Vidare vill man även se om det finns nya sätt att skapa partnerskap och nya affärsmodeller för att få samhället kring kulturhuvudstäderna att växa ännu mer.
Läs gärna vidare om rethinkIMPACT projektet här.