EU-kommissionen tar sikte på onödig energikonsumtion!

Som en naturlig följd på EU:s ambitiösa klimatarbete tar EU-kommissionen nu sikte på att reducera onödig energikonsumtion inom unionen. I somras lade EU-kommissionen fram förslag till nytt energieffektiviseringsdirektiv, och strax innan jul kom även förslag till reviderat direktiv om byggnaders energiprestanda. Båda direktiven kan ha stor påverkan för Småland-Blekinge-Hallands aktörer som fastighetsägare, men det kan också öppna upp på högre efterfrågan för innovativa produkter från våra företag.

Bakgrund

Byggnader står för runt 40% av EU:s energianvändning och 36% av våra energirelaterade utsläpp av växthusgaser kommer från byggnader. 75% av byggnaderna i EU bedöms därtill inte vara energieffektiva. Ansträngningar för att reducera byggnaders energiprestanda och öka energieffektivisering kan därför spela en avgörande roll i medlemsländernas insatser för att bemöta EU:s utsläppsmål om att reducera utsläppen med 55% till 2030 och uppnå klimatneutralitet till 2050. EU-kommissionen presenterade därför i december ett förslag till reviderat direktiv om byggnaders energiprestanda. Förslaget syftar till att göra verklighet av EU-kommissionens renoveringsstrategi (En renoveringsvåg för Europa, 2020) och hakar samtidigt in i förslaget till revidering av energieffektivitetsdirektivet från sommaren 2021.

Vad är nytt?

Förslaget till revidering av energieffektivitetsdirektivet presenterades som en del av ”fit-for-55” paketet under sommaren 2021 och syftar till att göra principen om energieffektivitet bindande för EU:s medlemsländer, vilket kommer att öka kravet på industrier, byggnader, transportsektorer m.fl. att effektivisera sin energianvändning. Förslaget behandlas just nu i Europaparlamentet och Europeiska unionens råd och är minst sagt ambitiöst. Bl.a. ska EU:s medlemsländer årligen renovera minst 3% av alla offentliga byggnaders golvyta, och energianvändningen inom den offentliga sektorn ska årligen minska med 1,7%.

För att främja renoveringar och öka energieffektiviseringen i byggnader presenterade kommissionen hösten 2020 strategin för energi- och resurseffektiva byggnader (s.k. renoveringsvågen). Som ett led i att operationalisera strategin presenterades i december 2021 ett förslag om revidering av direktivet om byggnaders energiprestanda. Förslaget innehåller bl.a. krav på att:

Alla nya byggnader ska vara utsläppsfria till år 2030, men redan 2027 ska detta gälla för nya offentliga byggnader.
Nya minimistandarder för byggnaders energiprestanda. Byggnader med sämst energiprestanda (ca. 15% av beståndet i EU) skulle behöva uppgraderas från energiklass G till F eller högre till 2030. Återigen gäller detta redan 2027 för offentliga byggnader.
Skyldighet att ha energicertifikat utvidgas till bl.a. alla offentliga byggnader. Byggnader som bjuds ut till försäljning eller uthyrning måste därtill ha ett energicertifikat med indikationer för energiprestanda och energiklass angivet i all marknadsföring.
Krav på laddningsinfrastruktur för elfordon för bostadshus och kommersiella byggnader.
Nationella planer för renovering av byggnader kommer att integreras med de nationella energi- och klimatplanerna i syfte att öka jämförbarhet och uppföljning. Därtill behöver de innehålla färdplaner för utfasning av fossila bränslen inom uppvärmning och kylning till 2040.
S.k. renoveringspass introduceras för att sänka konsumenternas kostnader och ge byggnadsägare ett verktyg för att underlätta planering av renovering och energieffektivisering.

Revidering av direktivet om byggnaders energiprestanda är just nu ute på två parallella remissrundor på både europeisk och nationell nivå. Infrastrukturdepartementet har bl.a. remitterat förslaget till Länsstyrelsen i Blekinge, Jönköping och Halland, Falkenberg kommun, och Svenska kommuner och landsting (SKR). Remissvar ska ha inkommit till Infrastrukturdepartementet senast den 9 februari 2022. Samtidigt har EU-kommissionen öppnat ett samråd kring förslaget fram till den 15 mars 2022. Här kan intressenter lämna synpunkter på förslaget som sedan sammanfattas och presenteras för parlamentet och rådet som därefter ska förhandla förslaget. Detta är en enkel möjlighet att framföra åsikter direkt till kommissionen.

Konsekvenser för Sveriges?

Flera medlemsländer har uttryckt oro kring revideringen av energieffektiviseringsdirektivet och efterfrågat en större flexibilitet med hänsyn till nationella förutsättning. Det är heller inte otroligt att samma typ av problematik återfinns i förslaget till revidering av direktivet för byggnaders energiprestanda. Då svenska byggnaders energiförbrukning står sig förhållandevis starka i internationell jämförelse kan en ökad ambition lätt leda till kostsamma konsekvenser för inte minst svenska regioner med omfattande byggnadsbestånd. SKR går i denna riktning och bedömer att förslaget om byggnaders energiprestanda är mycket detaljstyrande och riskerar att medföra höga kostnader för renovering och nybyggnation för både kommuner och regioner och fastighetsägare i allmänhet.

För mer information

Pressmeddelande om förslag till revidering av direktivet om byggnaders energiprestanda

Pressmeddelande om förslaget till revidering av direktivet om energieffektivisering