Positivt för våra regioner i EU-kommissionens sammanhållningsrapport

Sammanhållningsrapporten tas fram vart tredje år av EU-kommissionen och nu har den åttonde versionen presenterats. Rapporten analyserar EU:s regionalpolitiks resultat för medlemsländernas regioner på NUTS 2-nivå (våra strukturfondspartnerskapsområden) och ska fungera som en vägledning för hur EU ska arbeta för att nå en balanserad och hållbar utveckling i alla regioner. Regionerna i södra Sverige får höga placeringar för de områden som mäts i EU:s index för regionala och sociala framsteg. Högst låg Småland och öarna på en fjärde plats.

Sammanhållningsrapporten som EU-kommissionen presenterade, analyserar effekterna av sammanhållningspolitiken som innefattar EU:s struktur och investeringsfonder. Indexet använder sig av 12 komponenter som är sammanvävda till tre breda dimensioner; grundläggande mänskliga behov, grunden för välbefinnande, och möjligheter. Rapporten använder sig av poängkort som gör det enkelt att jämföra regionerna med de som har liknande nivå av BNP per capita och befolkningsstorlek, så kallade ”peers”.

Slutsatserna från rapporten är till stor del positiva och visar att det går bra för våra regioner. Där våra regioner ingår presterar man högre än sina peers när det gäller grunden för välbefinnande som innefattar faktorer för sociala- och miljömässiga framsteg. Dessutom presterar vi generellt sett högre än våra peers när det kommer till möjligheter, vilket innefattar de mest avancerade komponenterna i ett sammanhållet och tolerant samhälle. Ingen av de delar där våra regioner ingår presterar enligt rapporten lägre än sina peers, däremot finns det indikatorer där vi presterar lika bra. Generellt sett gäller det dimensionen av grundläggande mänskliga behov som innefattar nödvändiga möjliggörare för samhällsutveckling mer specifikt, vatten och sanitet, personlig säkerhet och skydd.

Sammanhållningsrapporten visar även att EU:s finansiering bidragit till att BNP per capita förväntas öka med upp till fem procent i mindre utvecklande regioner fram till 2023. Rapporten pekar även på att finansieringens flexibilitet gav välbehövlig och snabbt stöd till medlemsländerna och lokala och regionala myndigheter under de senaste årens ekonomiska avmattning på grund av pandemin.

Trots positiva besked för våra regioner, kartlägger rapporten även större utmaningar för EU. Trots att sysselsättningen i stort ökar, ligger mindre utvecklade regioner efter, speciellt landsbygdsregioner. Många europeiska regioner lider av låg utbildningsnivå och brist på digital kompetens, samt att det finns en växande innovationsklyfta då de minst utvecklade regionerna saknar effektiva innovationssystem. Fortsättningsvis varnar även rapporten för att EU kommer stå inför nya utmaningar med en åldrande befolkning. År 2040 förväntas 51 procent av EU:s befolkning leva i en region med minskande befolkning. Målet att EU ska vara klimatneutralt till 2050 kommer också innebära nya utmaningar.

Läs mer om sammanhållningsrapporten här