Europas framtid: Havsbaserad vindkraft

För några veckor sedan rapporterade vi om den ökade tyngden kring energifrågan inom EU, där Rysslands angrepp mot Ukraina satte bollen i rullning för att minska beroendet av rysk gas och påskynda omställningen av gröna energier. Havsbaserad vindkraft utgör en väsentlig roll i EU:s plan om att skapa geopolitisk motståndskraft, säkrade tillgångar på energi och målet om ett klimatneutralt EU senast 2050. Förra veckans besked från Sverige och Nordsjöländerna visar tecken på att arbetet med den gröna omställningen har intensifierats.

I mars lanserade EU-kommissionens verkställande vice ordförande för den europeiska gröna given, Frans Timmermans och EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, åtgärdsplanen RepowerEU där importen av fossila bränslen från Ryssland ska minska drastiskt innan årsslutet och vara helt avslutad före 2030. Från EU-kommissionens sida har uppmuntran till investeringar och gränsöverskridande samarbeten mellan medlemsstater varit en viktig del för att kunna uppnå det högt uppsatta målet om att utöka den havsbaserade vindkrafts kapaciteten från dagens 12 gigawatt till 300 gigawatt år 2050.

I torsdags kom det viktiga beskedet från Danmark, Tyskland, Nederländerna och Belgien som tillsammans skrivit under ett avtal för att expandera den havsbaserade vindkraftskapaciteten till 150 gigawatt innan 2050. Genom samarbetet förväntar sig länderna på rekordtid kunna bilda ”Europas gröna kraftverk”, som i förlängningen även kommer öppna upp nya möjligheter för grön vätgas. Med stor efterfrågan på grön vätgas inom industrierna, speciellt stålindustrin, vill länderna att samarbetet inom grön vätgas ska intensifieras och att vindkraftsparkerna ska kunna leverera energi i den kapacitet som vätgasmarknaden efterfrågar.

Som nämnt i tidigare SBHSS PM satsar EU själva 800 miljarder euro på investeringar i havsbaserad vindkraft, vilketNordsjöprojektetkommer att ta del av. Projektet kommer enbart finansieras av EU:s egna investeringar vilket den nederländska statsministern, Mark Rutte, kommenterar som mycket attraktivt eftersom vindkraften nu kan utvecklas utan att några offentliga medel från statskassan används. Avtalet om 150 gigawatt innan 2050 kommer innebära hälften av EU:s uppsatta mål och kommer generera elektricitet till mer än 200 miljoner europeiska hushåll.

Samma dag beslutade även den svenska regeringen om en ändring av ett tidigare tillstånd för Kriegers flak, ett havsbaserat vindkraftsprojekt, söder om Trelleborg som är beläget i den ekonomiska zonen mellan Sverige, Danmark och Tyskland. Med hjälp av EU-stöd har Kriegers flak utvecklat möjligheten att koppla samman elnäten mellan länderna. När den svenska delen tas i bruk, kommer Sverige kunna ansluta sig till den danska och tyska delen och överföra el mellan länderna till det land som har högst efterfrågan och pris. Regeringens ändring i tillståndet innebär möjligheter att bygga densenaste generationens vindkraftverk med sänkta produktionskostnader samt ökad, längre och jämnare elproduktion. EU:s stora satsningar på havsbaserad vindkraft verkar nu ge bäring och visa på resultat. Beskedet från Nordsjöländerna och den svenska regeringen visar på en snabb accelerering och ett helt nytt tempo i utbyggnationen av havsbaserad vindkraft. Med planer om att göra oss oberoende av fossila bränslen från Ryssland, höjda elpriser och i linje med den gröna omställningen, blir incitamenten starkare för våra regioners planer på byggnation av havsbaserad vindkraft. Dessutom förväntas mer havsbaserad energi leda till fler investeringar i grön vätgas, för att kunna lagra överbliven energi och tillgodose industriernas behov av gas.