Regional kompetensutveckling del 2: EU-policy & initiativ

Med hänsyn till arbetsmarknadens kompetensgap och de krav på ny kompetens och karriärsbyte som kompetensgapet medför, erbjuder EU verktyg för regioner att använda för att ställa om samhället utifrån den gröna och digitala omställningen.

Övergången mot ett klimatneutralt och digitalt Europa förändrar hur vi lär oss och arbetar. Rätt kompetens behöver utvecklas för att ta vara på möjligheter som omställningen kan innebära. Covid 19-pandemin har påskyndat den digitala utvecklingen i Europa, såväl som våra regioner, samt haft en djup påverkan på miljontals EU-medborgare som har förlorat sina jobb eller upplevt betydande inkomstbortfall. Många kommer behöva skaffa sig ny kompetens och byta till nya jobb inom andra sektorer. Dessutom anses bristande utbildning vara en av de anledningar till arbetslöshet som väger tyngst och likaså kompetensbrist som ett av de största hoten mot återhämtningen från pandemin.

Därmed kommer fler behöva höja sin kompetens för att behålla jobben eller vara anställningsbara i den nya arbetsmiljön, vilket är särskilt relevant för Sverige som ligger i EU-toppen för arbetslöshet bland de med endast grundskoleutbildning. Kompetensförsörjning spelar även en stor roll i de sektorer som har kommit längre i utvecklingen och där det snarare är spetskompetenser som behövs, såsom inom områden som pekas ut i våra regioners smart specialiseringsstrategier (S3). Därför kan det vara viktigt för våra regioner och andra relevanta aktörer att ta del av information och möjligheter som finns inom EU för att minska risken för arbetslöshet i en föränderlig värld och höja kompetenserna hos vuxna arbetsföra personer.

I december 2021 antog EU-kommissionen förslagen om individuella utbildningskonton och om mikromeriter. Detta gjordes inom ramen för europeiska kompetensagendan, som EU:s utbildningsministrar antog i slutet av november samma år, och i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter som det senaste av de tolv flaggskeppsinitiativ som presenteras inom dessa. Kompetenspakten, som beskrivs utförligare nedan, är ett annat av de 12 initiativen.

Den europeiska kompetensagendan är en femårsplan som ska hjälpa individer och företag att utveckla fler och bättre färdigheter och använda dem genom att:

stärka hållbar konkurrenskraft, enligt den europeiska gröna given
säkerställa social rättvisa genom att förverkliga den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter: tillgång till utbildning och livslångt lärande för alla, överallt i EU
bygga motståndskraft för att reagera på kriser, baserat på lärdomarna under covid-19-pandemin

I handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter är ett av målen att 60 % av alla vuxna ska delta i utbildning varje år senast 2030. Tidigare har bara 37 % deltagit i utbildningar varje år. Tanken är att förslagen om individuella utbildningskonton och mikromeriter kommer att hjälpa oss att nå det målet i den sociala pelaren. Strategin för mikromeriter är även ett av de viktigaste flaggskeppen för att uppnå det europeiska området för utbildning senast 2025.”

Individuella utbildningskonton är digitala plånböcker med utbildningsrättigheter. De ska ta itu med följande flaskhalsar för människor att börja utbilda sig: motivation, tid och finansiering. Medlemsstaterna ska tillhandahålla utbildningsrättigheterna till alla vuxna i arbetsför ålder, oavsett om de är i arbete eller inte, med högre finansieringssummor för de som har störst behov. Människor ska kunna spendera sina utbildningsmöjligheter på utbildning som är kvalitetssäkrad och anpassad för arbetsmarknaden när de vill. Detta gäller både långa och korta kurser. Det är personerna själva som styr, och kan spara till dyrare eller längre kurser om de vill. Enligt EU-kommissionens initiativ med de individuella utbildningskontona bör medlemsstaterna, tillsammans med arbetsmarknadens parter, även erbjuda betald ledighet för kompetensförsörjning, karriärguidning, samt validering av tidigare förvärvade kompetenser. Övervakningen av framstegen i riktning mot de övergripande målen i rekommendationen för individuella utbildningskonton kommer ske inom ramen för rapporteringen inom den europeiska planeringsterminen.

Mikromeriter är meriten som mottags som certifiering för att styrka att kursen är genomförd och bevisar vilken färdighet, kompetens eller kunskap som har uppnåtts. Mikromeriterna erbjuder ett erkännande av kompetenser och erbjuder ett riktat och flexibelt sätt att uppnå de kompetenser som behövs. Dessa kan användas för alla nivåer och typer av lärande oavsett om det är akademiskt, grundläggande eller tekniskt. Målet med mikromeriterna är att medlemsländerna och berörda parter och leverantörer såsom utbildningsinstitutioner likväl som privata företag ska använda och utveckla mikromeriterna på ett enhetligt sätt. Verktyget ska göra det möjligt för EU-medborgare att kunna få individanpassade utbildnings- och karriärvägar i ett samhälle med ekonomiska, samhälleliga och demografiska förändringar. Nästa steg i processen för mikromeriter är att medlemsländerna senast i december 2023 ska informera EU-kommissionen om åtgärder till stöd för rekommendationens mål.

Kommissionen bör rapportera till rådet om de framsteg som gjorts inom fem år från dagen för antagandet av rekommendationen. Kommissionen ska även stödja medlemsländerna, arbetsmarknadens parter och andra relevanta parter i genomförandet av rådsrekommendationerna. Rapporteringen och övervakningen av de individuella utbildningskontona kommer genomföras som en del av den europeiska planeringsterminen.

Utifrån det vi tidigare rapporterat kring EU-kommissionens kompetensagenda, och med blicken fram mot 2023 års tema: kunskap och kompetens, vill Brysselkontoret lyfta Kompetenspakten (eng: Pact for Skills). Initiativet ger regioner möjlighet att lära sig mer om hur de kan utveckla sitt arbete kring kompetensförsörjning, samt öppnar upp för eventuella samarbeten mellan regioner runtom hela Europa.

Pakten ingår som ett av 12 initiativ framtagna som delar i kompetensagendan, som presenterades i samband med pandemin, när man, inom EU, såg ett ökat behov av kunskap inom framförallt den digitala sektorn på arbetsmarknaden. Med hänsyn till ambitionen kring den gröna omställningen, ökade behovet ytterligare inom fler sektorer, vilket gjorde agendan mer aktuell. Agendan syftar därför till att stärka EU:s kompetensbas för att skapa en mer hållbar konkurrenskraft, en säkerställd social rättvisa och en starkare motståndskraft inom EU:s gränser. Den innehåller kvantitativa mål för kompetensutveckling och omskolning, men även en riktning för EU:s investeringar och finansieringsprogram för att kunna

Målet med pakten är att öka kompetens och erbjuda människor i arbetsduglig ålder möjligheter till omskolning. Genom mobilisering av regionala, lokala såväl som industriella aktörer hoppas pakten öka samarbete och kunskap kring gemensamma behov. För att aktörer ska kunna hitta varandra, samt för att alla som ansluter sig till kompetenspakten ska få samma information erbjuder pakten tre typer av stöd, varav det första stödet är en nätverkshubb där dess medlemmar ges tillfällen att söka partnerskap och lämpliga verktyg för att gynna deras arbete med kompetensutveckling. Man kan som aktör i denna hubb även ges möjlighet att marknadsföra sina idéer kring kompetensförsörjning och livslångt lärande. Det andra och tredje stödet är guidning och informationsspridning kring kompetens som ges genom bland annat seminarium, workshops och andra typer av event.

Man kan således beskriva kompetenspakten som ett centrum eller en samlingsplats för bland annat regionala aktörer som vet med sig att det inom regionens vissa sektorer finns kompetensgap eller som letar efter nya sätt att ytterligare utveckla regionens spetskompetenser. Om detta låter intressant, är det fortfarande möjligt att engagera sig i pakten genom att fylla i detta formulär.

Om ni vill veta mer om EU:s möjligheter för kompetensförsörjning, kontakta Sandra. Kontakta Hanna för att få reda på mer om kompetenspakten.