Kompetensförsörjning

Europeiska demografiska prognoser pekar på minskad tillgång på arbetskraft i många av EU:s medlemsländer och regioner, vilket sker i kombination med den digitala och gröna omställningen av vårt samhälle. Det innebär utmaningar för att säkerställa nödvändig kompetensförsörjning i tider då kraven på kompetens förändras i takt med industriell modernisering och omställningarna av samhället. Europeiska kommissionen stöder därför europeiska samarbeten som avser att hitta gemensamma lösningar för branscher med stort kompetensbehov. Detta eftersom kompetensförsörjningen är ett gränsöverskridande område som behövs på såväl europeisk, nationell och lokal nivå som inom och mellan olika sektorer.

2023 är ”The year of Skills”, vilket innebär ökat fokus på kompetensförsörjning. Europeiska kommissionen har även tidigare tagit fram en kompetensagenda för att möta utmaningar och möjligheter som pekats ut kopplat till pandemin och den gröna och digitala omställningen och för att hjälpa individer och företag att utveckla fler och bättre kompetenser. Utifrån lärdomar från pandemin, ska dessa kompetenser användas för att bygga resiliens, alltså motståndskraft, återhämtningsförmåga och kapacitet till egenförsörjning, samt säkerställa social rättvisa genom exempelvis tillgång till utbildning och livslångt lärande för alla överallt i EU, samt stärka hållbar konkurrens baserat på den Gröna given. Inom agendan erbjuds ett flertal möjligheter som kan vara intressanta för våra regioners och lärosätens kompetensförsörjningsbehov.

Finansiering

Tidigare har Europeiska socialfonden (ESF) använts framgångsrikt av våra regioner för kompetensförsörjning. ESF spelar en fortsatt roll för regioners arbete med arbetsmarknadsåtgärder och kompetensförsörjning, likväl har EU:s sektorsprogram fått en större roll och svarar mot både det växande kompetensbehovet och möjligheten att använda flera EU-program i synergier, även för uppskalning av projekt. Särskilt intressant för den regionala nivån är de möjligheter som EU:s program för livslångt lärande Erasmus+ erbjuder, genom flera delprogram och som numera ger möjligheter att stödja regionala branschspecifika kompetensinsatser. Kompetensprojekt kan till exempel fokusera på yrkesutbildning, matchning från skola till arbetsliv, validering, specifika branschkompetenser och universitetssamarbeten. Med regionernas smarta specialiseringsstrategier på plats, kan EU:s fonder stärka kompetensbasen för regionernas prioriteringar. Vid sidan av Erasmus+ förväntas fler av EU:s finansieringsprogram erbjuda möjligheter att möta kompetensbehov utifrån olika tematiska behov. Projekt måste inte vara tematiskt bundna till endast det specifika tematiska finansieringsprogrammet, utan kan till exempel handla om att använda digitaliseringsmedel för att öka digitala kompetenser eller kompetensförsörjningsmedel för att öka kompetenser inom livsmedelsutveckling.

Även om EU:s beslutsfattare tagit fram lagförslag för att tillgodose mål i EU:s sociala pelare, ligger ansvaret för sysselsättning- och socialpolitik främst hos medlemsstaterna. EU har däremot en viktig roll för att samordna och stödja områden som yrkesutbildning, kompetensutveckling och entreprenörskap. Kompetensförsörjningsfrågor på den europeiska arenan riktas främst mot erfarenhetsutbyten, projektutveckling och strategisk branschsamverkan. Brysselkontoret medverkar i flera Brysselbaserade nätverk där våra medlemmar har goda möjligheter att delta i europeiska samarbeten och projekt – givet det övergripande syftet att hitta samarbeten och projekt som kompletterar pågående kompetensförsörjningsprojekt på hemmaplan.