EU svarar på amerikanskt statsstödspaket- grönt i fokus
Efter en månad av intensiva diskussioner i Bryssel och EU-ländernas huvudstäder har EU slutligen presenterat sitt motdrag till det amerikanska statsstödspaketet Inflation Reduction Act (IRA). Förslaget från EU-kommissionen har redan startat en intensiv debatt om hur man ska gå vidare utan att sätta den inre marknaden i obalans och samtidigt tillgodose medlemsländernas olika intressen, en utmaning som kommer prägla framtida förhandlingar och lagförslag.
Det amerikanska stödpaketet IRA är ett omfattande statsstödspaket som bland annat riktar sig till företag och industri inom de gröna näringarna förlagda på amerikansk mark. Farhågan från europeisk sida har varit att europeiska företag inom dessa näringar ska känna sig lockade av att flytta sin verksamhet över Atlanten samt att stöden skapar ojämna spelregler på den internationella marknaden. Som ett resultat har allt fler medlemsländer under de senaste månaderna hävdat att Europa behöver komma med ett svar på det amerikanska initiativet för att stötta dess företag och marknad. Samtidigt höjs kritiska röster i Europa om riskerna och nackdelarna med statsstöd, inte minst för EU:s interna marknad, men också för konsekvenserna på den globala handeln i stort.
EU-kommissionens motdrag till IRA har efter många namnbyten fått benämningen the Green Deal Industrial Plan (Industriplanen för den gröna given). Planen presenterades av EU-kommissionen onsdagen den 1 februari 2023 med målet att stötta gröna företag inom EU och snabba på omställningen till en klimatneutral industri. Planen, som innehåller flera initiativ och förslag, är en del av EU:s större ambition att bli den första klimatneutrala kontinenten till 2050 där den industriella strategin är betydelsefull för såväl EU:s gröna omställning som konkurrenskraft. Planen utgörs av fyra olika pelare som är tänkta att lägga grunden till framtida lagförslag. De fyra pelarna är:
- Förenklade regelverk för att snabba på den gröna omställningen
- Snabbare tillgång till finansiering
- Ökad kompetens
- Öppen handel
För SBHSS ägares vidkommande kan pelare 1 och 2 vara av särskilt intresse. Planens första pelare syftar till att förenkla och förkorta tillståndsprocessen för gröna företag där flertalet nya förslag kommer presenteras för att minska byråkrati och prisfluktuationer. Bland annat föreslås en ”netto-noll industriakt” som är tänkt att snabba på tillståndsprocesser för teknikföretag som bidrar till att uppnå klimatmålen, vilket bland annat omfattar förnybar energi, värmepumpar, batterier och lagring av koldioxid. Därtill presenteras ett förslag till rättsakt om kritiska råvaror. Till planen sammanfogas också det utannonserade förslaget från EU-kommissionens arbetsprogram för 2023 (läs mer här) om reviderade regler på energimarknaden och harmonisering av hållbarhets- och cirkularitetskrav i offentliga upphandlingar. Avsikten är att skapa en mer förutsägbar och stimulerad efterfrågan av produkter och lösningar som bygger på principen ”netto-noll”, och som i sin tur bidrar till mer utförliga och ambitiösa hållbarhetsmål.
Planens andra pelare riktar in sig på insatser för att stödja europeiska gröna industrier och näringar med finansieringsmöjligheter. Kommissionen föreslår att tillfälligt tillåta mer flexibilitet i reglerna kring statsstöd för gröna industrier och näringar fram till slutet av 2025. För att kompensera mindre kreditstarka medlemsländer för den omfattande typ av statsstöd som större medlemsländer är kapabla att bistå sina nationella aktörer med, kommer medel från redan existerande finansieringsfonder att användas, så som coronafonden. I det medellånga perspektivet meddelar EU-kommissionen dessutom att man inför halvtidsöversynen av EU:s långtidsbudget kommer att föreslå en ny europeisk Suveränitetsfond som svar på de mer strukturella investeringsbehoven.
Hur en framtida suveränitetsfond kommer att finansieras, via upplåning eller ökade medlemsavgifter för medlemsländerna, är något som kommer att leda till intensiv debatt under de närmsta åren. Bådadera har Sverige och flera andra traditionellt budgetmässigt återhållsamma medlemsländer motsatt sig, bland annat under diskussionerna kring den senaste långtidsbudgeten och den extra återhämtningsbudgeten under Covid-krisens mörkaste skede.
Paketet beskrivs som nödvändigt för att konkurrera med den amerikanska marknaden och behålla gröna företag i Europa. Därmed förväntas ett förtydligande av förslaget med konkreta lagförslag att presenteras i mitten av mars efter att ha varit ute på remiss hos medlemsländerna. Det är även fortsatt intressant att följa för att notera eventuella skillnader i tolkning och implementering mellan medlemsstaterna.
Vill ni ha bevakning på EU-kommissionens industriplan eller har ni ytterligare frågor, kontakta Martin Broberg. För mer information om industriplanen, läs vidare på länkarna nedan.
Pressmeddelande från EU Kommissionen
Meddelandet i sin helhet: A Green Deal Industrial Plan for the Net-Zero Age