Guide till EU:s finansiella instrument

European Fund for Strategic Investments- EFSI (“Junckerfonden”)

EFSI delas upp i två avdelningar där ena delen sköts direkt av EIB och som riktar sig till mer långsiktiga investeringar som har en budget på minst 25 miljoner euro. Som kan utläsas av bilden ovan är det ganska breda områden som projektet ska kunna passa in under. Projektet kan behandla infrastruktur, utbildning, forskning, innovation, utveckling, förnybar energi eller resurseffektivitet, vilket ger en ganska stor flexibilitet vid ansökan. 

 

Som vi tidigare beskrivit finns det inte heller några öronmärkningar för EFSI vad gäller geografiska områden eller gränsöverskridande projekt. Alexander Schenk, chef på Europeiska investeringsbankens(EIB:s) Sverigekontor, bekräftar att så är fallet, samtidigt som han nämner att EIB gärna ser att projekten har en strävan efter att vara så miljövänliga som möjligt. Detta betyder inte att projektet i sig måste passa in under till exempel förnyelsebar energi. Detta är ett genomgående tema för EIB, som i så stor utsträckning som möjligt försöker att inkorporera ett miljötänk i alla projekt som de finansierar, inte bara inom EFSI. Även om det handlar om att bygga ut parkeringsplatser i centrum så ska man visa att man vill genomföra detta på bästa möjliga sätt ur miljösynpunkt. Vad gäller geografisk spridning nämner Schenk dock att man i vissa fall kan vara mer benägen att stötta projekt som är just gränsöverskridande. Om man tänker sig ett projekt som syftar till att förbättra infrastrukturen vid en nationell gräns skulle EIB kunna vara mer benägna att finansiera detta än ett projekt mitt i området, då det skulle kunna anses som ett projekt med högre risk. Med andra ord skulle gränsöverskridande projekt endast ha förtur i de fall man anser att de utan medel från EFSI skulle ha svårt att finansieras och på så sätt ligger i linje med EFSI:s prioritering på projekt med högre risk.

 

För Småland Blekinges del finns det därför egentligen inget som säger att en viss region eller en viss kritisk massa borde finnas för att söka finansiering. Det enda avseendet då detta är av betydelse är den ekonomiska aspekten. Eftersom projekten ska ha en budget på minst 25 miljoner euro skulle man kunna expandera projektet över en större region eller över en längre tidsperiod för att komma upp i denna summa. 

 

Förutom dessa långsiktiga investeringar har EFSI även av en del som riktar sig till SMF. Dessa projekt sköts inte av EIB utan går genom Europeiska investeringsfonden(EIF). Det består av olika typer av finansiella instrument, och det går att ansöka om både lån, garantier och riskkapital. Lån och garantier kan sökas under InnovFin eller COSME som båda går under Horisont2020. I varje medlemsland ska det även finnas finansiella mellanhänder som sköter kontakten med SMF. I Sverige är det ALMI som fungerar som mellanhand mellan EIF och SMF och det är till dem man ska vända sig för att få tillgång till InnovFin. Enligt EU:s listor finns det ingen specifikt utsedd mellanhand för COSME i Sverige, men det är oklart om ALMI till viss del sköter även den funktionen. 

 

Hur fungerar egentligen Norrlandsfondens avtal med EIF? 

Norrlandsfonden är tänkt att fungera som en finansiell intermediär som ska stötta SMF i norra Sverige. Trots att fonden har slutit ett avtal med EIF gällande 180 miljoner SEK har inga faktiska pengar överförts mellan parterna. Det EIF har gjort är att de har gått in med en garanti om att stötta de projekt som Norrlandsfonden finansierar. Värdet i detta ligger i ett ökat förtroende för samt en spridning av riskerna i investeringarna. Förutom att man har någon som går in och stöttar om något skulle gå fel ses detta även som en ökad möjlighet att attrahera privata investerare. 

 

På många sätt antar Norrlandsfonden en liknande roll som den ALMI har inom både EFSI:s SMF del, samt även för EIB:s övriga låneinstrument. ALMI fungerar som en finansiell mellanhand som lånar ut pengar till SMF och den största skillnaden för Norrlandsfonden är egentligen att Norrlandsfonden har en mer specifik inriktning för vad dess medel ska gå till. I huvudsak riktar sig dessa medel till företag i just norra Sverige som samtidigt har ett stort fokus på innovation.    

 

Enligt Alexander Schenk, skulle det vara möjligt även för kommuner och andra offentliga sammanslutningar att anta en likartad position som ALMI och Norrlandsfonden för att stötts SMF i just sin region. Hittills finns det dock ingen offentlig organisation som axlat denna roll. 

 

Övriga aktiviteter hos EIB

90 % av EIB:s aktiviteter består av att investera i och godkänna lån till diverse projekt. Detta innefattar allt från att förse individer och projekt med mikrolån eller direkta projektlån, till att bevilja lån till finansiella intermediärer som i sin tur kan stötta privata och publika organisationer i respektive land. Dessutom arbetar EIB med olika typer av riskkapital som syftar till att hjälpa investerare att placera sina pengar. Genom att investera och stötta projekt i medlemsländerna hoppas man även stimulera privat medfinansiering.  

 

Exempel på projekt i Sverige: Investeringar i Jönköpings kommun

Under 2015 skrevs ett låneavtal med EIB som ska hjälpa kommunen att genomföra mindre investeringar inom utbildning, barnomsorg, bostäder, transport, avfallshantering och övrigt kommunalt infrastrukturarbete. 

Även om man inte saknar tillgång till kapital eller får bättre villkor hos EIB väljer man detta alternativ då man ser det som ett sätt att sprida sina risker och på så sätt få bättre totala finansieringsvillkor. 

 

Projektet kommer att pågå mellan 2015 till 2018 och har en uppskattad budget på totalt 3,66 miljarder svenska kronor. EIB kommer att bidra med ungefär en tredjedel av beloppet. 

 

Liknande arbeten finns även i kommunerna Stockholm, Örebro, Uppsala samt Västerås. En lista över alla svenska projekt finns att tillgå här. 

 

Gröna obligationer

En annan aktivitet som växer stadigt hos EIB är marknaden för gröna obligationer. Gröna obligationer fungerar precis som övriga obligationer, med specifikationen att pengarna ska investeras i projekt som strävar efter att förbättra miljön. Det är inte bara EIB som utfärdar denna typ av obligationer. Under 2013 var Göteborg stad var den första staden i världen som gav ut gröna obligationer. Sedan dess har flera andra städer och regioner tagit efter exemplet och Göteborg säger sig se ett ständigt ökat intresse för denna marknad. Fördelen med att utfärda detta är enligt dem inte bara fördelaktigt för miljön. Det för även med sig många nya investerare, framförallt inom den privata sektorn som i vanliga fall inte skulle vara intresserade av kommunala obligationer. Det har även lett till ett ökat samarbete mellan olika avdelningar inom organisationen. Plötsligt tvingas finans- och miljöavdelningen samarbeta med varandra och detta ska enligt dem själva ha öppnat upp ögonen för nya idéer och tillvägagångssätt.    

 

Hur hänger de nyligen lanserade plattformarna EIAH och EIPP ihop med allt detta?

European Investment Advisory Hub (EIAH) är ett verktyg som kan användas för att hitta finansiering, samt få diverse råd och stöd, både innan och under implementeringen av ett projekt. EIAH är ett gemensamt initiativ från EU-kommissionen och EIB, och man kan se det som att EIAH går in under EIB:s aktiviteter ”Blending och råd”.   

 

European Investment Project Portal (EIPP) är däremot fristående från EIB och har lanserats under kommissionen. Man startade EIPP för att investerare och organisationer med projektidéer ska kunna hitta varandra. Tanken är att EIPP ska underlätta sökandet av finansiering och sätta både företag och offentliga organisationer i kontakt med privata investerare.