Digitalisering: Från regionen till Europeiska unionen
Från en presentation om EU:s och Brysselkontorets arbete inom digitalisering på en nätverksträff i Stockholm, till ett flerdagars besök i hjärtat av EU. Brysselkontoret fick äran att koordinera ett tvådagarsbesök för det nationella nätverket för regionala digitaliseringskoordinatorer, tillsammans med Tillväxtverket och andra regionala Brysselkontor. Digitaliseringskoordinatorerna arbetar för att digitaliseringens möjligheter ska nyttjas bättre i regionerna, med målet att bidra till samverkan mellan relevanta aktörer och regional utveckling. Under besöket i Bryssel fick digitaliseringskollegorna från våra regioner in rejäl inblick i EU:s arbete med digitalisering, och vilka möjligheter som erbjuds för att driva på den digitala utvecklingen i regionerna.
EU:s fokus på den (gröna och) digitala omställningen
EU-kommissionen har utnämnt åren fram till 2030 som EU:s digitala decennium och pekar på behovet av genomgripande samhällsomställningar. Under Covid-pandemin uppmärksammades inte bara möjligheterna med digitaliseringen för att kunna ställa om arbete, studier och andra engagemang till virtuellt format, utan även utmaningarna för att kunna genomföra den digitala omställningen. Dessa utmaningar ställer höga krav på utbyggnad av digital infrastruktur, digitala kompetenser, cybersäkerhet, datadelning och AI för den regionala utvecklingen, i synnerhet då de är sektorsöverskridande, vilket kräver koordinering av både aktörer och resurser.
Att EU:s arbete påverkar regionerna i Sverige är ett faktum. Detta märks inte minst när lagförslagen landar på bordet hos tjänstepersonen efter det klubbats igenom och ska gälla i praktiken. Medvetenheten om behovet för regionala aktörer att påverka EU:s lagstiftningar redan tidigt i lagstiftningsprocessen har successivt ökat. Dessutom efterfrågar EU-kommissionen (som tar fram lagförslagen) regioners synpunkter i frågorna, vilket har tydligt visats under besöket.
Hur kan vi öka regionernas delaktighet och deltagande i EU:s process för beslutsfattning och de möjligheter som erbjuds inom digitalisering från EU? Tillsammans med att frågan väcktes kom även inbjudan för Småland-Blekinge-Hallands Brysselkontor att delta i ett möte i Stockholm tillsammans med det nationella nätverket för digitaliseringskoordinatorer som leds av Tillväxtverket. Där väcktes inte bara intresset av att lära sig mer om hur EU påverkar digitalisering i allmänhet, utan även intresset av att ha nästa nationella nätverksmöte på plats i hjärtat av EU för att med egna ögon få se arbetet som pågår och träffa personerna bakom EU-initiativen.
Från en presentation om hur Brysselkontoren arbetar med digitaliseringsfrågan i EU till ett flerdagarsbesök i EU:s högkvarter
För att kunna arbeta fram lösningar till utmaningarna med digitaliseringen, likväl som för att ta del av de möjligheter som digitaliseringen för med sig, krävs koordinering av aktörer. Ett praktexempel på denna koordinering är det nationella nätverket för regionala digitaliseringskoordinatorer som tillsammans med andra digitaliseringskollegor mötte representanter från EU med det gemensamma målet att utveckla den digitala transformationen. Med en upplevd frånvarande styrning och strategi för den digitala transformationen från nationellt håll, har EU:s drivande roll i utvecklingen av digitalisering konstaterats allt viktigare även för omställningen i våra regioner, vilket blev än tydligare under besöket i Bryssel.
På plats i Bryssel har det digitala nätverket fått en rejäl introduktion om allt från EU:s beslutsprocesser, samarbets- och finansieringsmöjligheter till hur finska Tammerfors har använt sig av EU:s digitala kompass i regionen. Från SBHSS deltog Region Blekinge, Region Halland och Region Kalmar med representation från koordinatorer inom både digitalisering och bredband.
Vad har besökarna fått lära sig?
Dag ett under besöket bestod av en mer strategisk och generell utgångspunkt med inslag av en återblick i hur Europeiska unionen kom till, policyprocessens delar i EU:s beslutsfattande, samt hur Europaparlamentets roll ser ut och fungerar i praktiken. Ett besök på kommissionens avdelning för digitalisering gav även en inblick i EU:s arbete med EU:s digitala decennium och dess tillhörande mål som den digitala kompassen ska hjälpa till att nå, samt presenterades aktuella initiativ för regioner. En rad EU-lagstiftningar nämndes och Brysselkontoret har informerat om ett urval av dessa med relevans för våra regioner. Förutom Living-in.EU som vi tidigare skrivit om på vår hemsida, nämndes även en rad andra hjälpmedel och möjligheter för regionerna. Under det interna diskussionstillfället återkom ansvarsfrågan, genom den nationella passivitet som uppmärksammades och därmed vikten av EU-nivån då den digitala implementeringen går fortare tack vare att EU tar täten.
Under dag två fortsatte besöken till EU-kommissionens digitala generaldirektorat DG CNECT, men med fokuset på de specifika initiativen Europeiska digitala innovationshubbar EDIH, vilket flera av Småland-Blekinge-Hallands aktörer är involverade i och Programmet för ett digitalt Europa, som Brysselkontoret informerat om här, där det finns finansieringsmöjligheter för projekt för kapacitetsbyggnad inom digitalisering.
Den digitala kompassen som ständigt tema
Förutom att den digitala kompassen nämndes i varje presentation i mötena med DG CNECT, inrymdes den även i en dedikerad del av besöksprogrammet genom en presentation av finska regionen Tammerfors som berättade om hur de använder sig av den digitala kompassen i regionen. Intresset för den digitala kompassen är stort bland de olika regionerna, vilket det inte minst gjordes uttryck för i den avslutande diskussionen.
Slutsatser från Brysselbesöket
Brysselbesöket avslutades med en diskussion kring de nya lärdomarna och reflektioner från besökets delar. Framför allt fanns det ett brett intresse av att använda sig av den digitala kompassen för de regionala digitaliseringsstrategierna, kanske även i Regionala utvecklingsstrategin hos vissa regioner. Om regionerna skulle ta täten eller invänta den nationella regeringen rådde det olika åsikter om mellan regionerna, men medskicket från Tammerfors var att influera, snarare än att invänta, vår nationella ledning i digitaliseringsfrågan.
Förutom det återkommande temat kring den digitala kompassen uttrycktes även ett stort intresse av att öka användning av Programmet för ett digitalt Europa bland deltagarna för digitaliseringsprojekt i de svenska regionerna. En annan reflektion var hur tillgänglig och inbjudande EU-kommissionen är och vikten med våra regioners positionering i EU. Slutligen var vikten att påverka lagförslag tidigt i lagstiftningsprocessen innan regeringens remiss ligger på bordet en av de tydligaste slutsatserna från besöket.
Nu återstår frågan – vad blir nästa steg?