Möte med EU-kommissionären för regionalpolitik

Ungefär en gång om året har EU-kommissionären för regionalpolitik (för närvarande Corina Crețu från Rumänien) ett möte med de regioner som finns representerade i Bryssel. Under mötet diskuteras de mest aktuella frågorna och regionerna har möjlighet att föra en diskussion med kommissionären. Igår hölls just ett sådant möte och huvudpunkten på agendan var migration, men även ämnen som den urbana agendan och den framtida sammanhållningspolitiken kom upp. 

 

Crețu menar att det är viktigt att göra migration till en prioritering för nästa programperiod. Vi har tidigare skrivit om de frågetecken som finns kring den framtida finansieringen av migrationskrisen och hur dessa pengar eventuellt skulle kunna kommas att tas från Horisont 2020:s budget. Crețu nämnde dock ingenting om detta utan hänvisade endast till att resurser tas från EU:s fond för särskilda händelser. Vidare betonade Crețu, inte helt förvånande, hur migrationskrisen är en gemensam utmaning och hur vi måste hjälpas åt. Situationen i flyktingarnas hemländer har inte förbättras och lär inte heller göra det inom den närmaste tiden och därför måste vi se hur vi kan vända krisen till en möjlighet för att fylla de luckor på arbetskraft som finns inom vissa yrken. Stockholmsregionen presenterade ett nytt program, som genom kombinerade språk- och yrkeskurser, snabbare ska integrera flyktingar på arbetsmarknaden. För många mindre urbana regioner behöver man dock snarare finna en lösning för hur man ska behålla den arbetskraft man utbildar så att de inte flyttar till storstäderna efteråt. Här ser vi ett exempel på vikten av att vara aktiva och föra fram våra läns perspektiv, då det annars finns en tendens till att fokus hamnar på det större, urbana regionerna. Även efter Stockholmskontorets presentation hänvisade Crețu upprepade gånger endast till de allra fattigaste och städer, men många regioner, inklusive Småland-Blekinge, framförde invändningar mot detta och markerade att vokabulären måste bli mer inkluderande för alla regioner framöver. 

 

I samband med diskussionen kring migration och integration presenterade Berlins region sitt projekt ”Grannskapsmödrar”.  Projektet går ut på att mödrar som tidigare flytt till landet och som har erhållit bra kunskap om landets lagar och procedurer kring asyl och integration förs samman med nyanlända familjer och förklarar processerna för dem. Detta ger både uppdrag till flyktingar samt en möjlighet för nyanlända att snabbare integreras i samhället.  

 

Crețu även upp ämnet sammanhållningspolitiken efter 2020. Hon markerade vikten av ett flexibelt och förenklat format för att kunna vara mer tillgänglig för nya utmaningar. Dessutom underströk hon att budgetutformningen av sammanhållningspolitiken skulle bli en tuff diskussion, vilket med andra ord innebär att en åtstramning kan komma att ske. För att citera Crețu: ”The objective for the future is not to get more money, but to use them better!”. Dessutom utlyste hon respons från regionerna- utan våra belysningar av behov och effekt blir det svårt att motivera sammanhållningspolitiken i den hårdnande budgetkampen som pågår. Detta gör det lobbyinitiativ som Småland-Blekinge är med och leder, och som strävar efter att säkerställa att sammanhållningspolitiken även i fortsättningen kommer att finnas tillgänglig för alla regioner, inte bara mindre utvecklade, mer aktuellt än någonsin.  

Slutligen diskuterades ämnet förenkling och reducerad administration, något som ständigt ligger som ett önskemål från regionernas sida. Här påpekade dock Crețu utifrån sina sju år som EU-parlamentariker att varje gång som ”förenklingsdossiern” har öppnats har det slutat med att fler regler lagts till – allt för att undvika felaktig användning av medlen. Dessutom menar hon att ”Det inte är normalt med ett område med så många guider för användning – alla kräver ständigt vägledning, vilket leder till en djungel av guider”.

Här kan du läsa EU-kommissionens sammanfattning från mötet.