En jordisk treenighet – nyckelkomponenter av Fit-for-55 godkända  

Efter två år av långdragna förhandlingar och kompromissande godkände slutligen Europaparlamentet och EU:s ministerråd den del som ansetts vara kärnan i EU:s klimatpaket ”Fit-for-55”. De tre lagstiftningsfilerna, som även kallats för the holy trinity, är tätt sammanvävda och inkluderar en reform av EU:s koldioxidmarknad (ETS), en ny tull på koldioxid (CBAM) och en social klimatfond (SCF). Runt om i Europa har de bedömts som EU:s viktigaste verktyg för att minska utsläppen och öka pressen på länder utanför EU att höja sina klimatambitioner, samtidigt som den sociala dimensionen blir tydligare integrerad i europeisk klimatpolitik. Nedan kommer en kort sammanfattning av de tre förslagen.  

EU:s utsläppshandelssystem 

Till att börja med har EU redan idag ett utsläppshandelssystem (ETS), ofta kallat EU:s koldioxidmarknad, vilket anses vara ett av EU:s främsta verktyg för att minska de egna utsläppen av växthusgaser inom unionen. Enkelt förklarat innebär ETS att aktörer som genererar utsläpp i Europa får en koldioxidbudget att förhålla sig till som består av en viss mängd kostnadsfria utsläppsrätter. Den som överskrider “budgeten” kan därefter köpa utsläppsrätter från andra aktörer med lägre utsläpp för att täcka de extra utsläppen. Systemet sätter alltså ett pris på koldioxid och innebär att ”förorenaren betalar”. Detta är själva kärnan i den europeiska klimatpolitiken och ska uppmuntra företag att minska sina utsläpp.   

De viktigaste ändringarna av ETS, som först trädde i kraft 2005, är en höjd ambition och utvidgning till fler sektorer. Som ett resultat måste utsläppen nu minska med 62 procent fram till 2030, jämfört med 2005 år nivåer och det tidigare målet på 43 procent. Systemet, som tidigare innefattat kraftverk och energiintensiva industrier, ska utvidgas och omfatta fler sektorer där sjöfart, flyg, transporter, bostäder och avfallsförbränning kommer att inkluderas. Det innebär att över 70 procent av EU:s utsläpp kommer omfattas av utsläppshandeln, jämfört med dagens 40 procent. EU har därutöver valt att inrätta ett nytt separat utsläppshandelssystem (ETS II) som ska avse vägtransporter, byggnader och viss industri från och med 2027, vilket har en mer direkt påverkan på medborgare och mindre företag jämfört med de sektorer som är inkluderade i det primära utsläppshandelssystemet. Slutligen ska även tilldelningen av kostnadsfria utsläppsrätter stegvis fasas ut från och med 2026 och avskaffas helt till 2034.

Därmed förväntas utvidgningen och de höjda ambitionerna av utsläppshandelssystemet att skapa nya incitament för minskade utsläpp genom att omfatta fler sektorer samtidigt som EU:s nuvarande system skärps ytterligare. Men för att undvika att företag kringgår utsläppshandeln och förlägger sin produktion utanför unionen, har EU också förhandlat fram ett kompletterande klimattullssystem. 

Mekanism för koldioxidjustering vid gränserna  

Som komplement till utsläppshandelssystemet ska en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM) inrättas, vilket är världens första klimattull och ska skydda EU:s industri mot så kallat koldioxidläckage. Målet är att förhindra produktion från att flyttas till länder med mindre reglering samtidigt som det uppmuntrar länder utanför EU att minska sina utsläpp och höja sina klimatambitioner. Koldioxidtullen ska därmed kompensera för de kostnader som ETS innebär för företag i EU och kommer till en början inkludera produktion av järn, stål, cement, aluminium, gödselmedel, el och väte, samt under vissa förutsättningar även indirekta utsläpp. 

Mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna ska antas i två faser där rapporteringsskyldigheter inleds redan i oktober 2023. Därefter, från 2026 till 2034, ska avgifterna enligt mekanismen fasas in i samma takt som de kostnadsfria utsläppsrätterna i ETS kommer att fasas ut. CBAM och ETS är därför tätt sammankopplade med en övergångsperiod för att undvika överlappning för EU:s industrier, där även en ny fond ska bidra med ekonomisk hjälp för utsatta företag och hushåll. 

Den sociala klimatfonden  

Den sista delen av treenigheten , och den första av sin sort, är den sociala klimatfonden (SCF) som utgör en milstolpe genom att systematiskt integrera den sociala dimensionen i EU:s klimatpolitik. Fonden ska framför allt verka för att minska de förväntade negativa effekterna av ETS II genom att bidra med ekonomiskt stöd till utsatta hushåll, transportanvändare och småföretag för att bekämpa energi- och transportfattigdom. Detta stöd förväntas i sin tur kunna användas för renovering av hem och byggnader samt för investeringar i hållbara transportsätt och energieffektiva teknologier. Målet är att minska beroendet på fossila bränslen på lång sikt, samtidigt som direkt inkomststöd kommer mildra de potentiella negativa effekterna på kort sikt.  

Den sociala klimatfonden är planerad att börja gälla från 2026, ett år innan ETS II träder i kraft, och övergripande skydda utsatta medborgare och företag. För att ta del av stödet måste medlemsländer kunna bevisa att investeringarna minskar beroendet av fossila bränslen och inte gör någon betydande skada. För att få ta del av fonden behöver länder därefter lämna in detaljerade och styrkta så kallade ”sociala klimatplaner” efter nära dialog med lokala och regionala myndigheter, ekonomiska och sociala aktörer samt civilsamhället.   

Hur påverkas våra regioner? 

Att förslagen ovan officiellt har godkänts och nu är redo att träda i kraft är avgörande för att EU ska uppnå sina klimatmål och minska utsläppen. Trots att de nya systemen är komplexa bedömer Dagens Industri att flera av Sveriges sektorer är väl förberedda, framför allt inom avfall och fastigheter som har kommit att inkluderas i den nya utsläppshandeln. Dock förväntas effekterna på sjöfartssektorn bli påtagliga men välkomnas då investeringar i innovation kan motiveras av priset på utsläppen.  

Att regional och lokal nivå också påverkas av europeisk lagstiftning är sedan tidigare känt och det kommer även märkas av de nya bestämmelserna kring utsläpphandelssystemet och koldioxidtullen. Framför allt behöver företag ställa om och föra närmare dialoger med partners runt om i Europa och världen för att anpassa sig till de nya regleringarna. Med inkluderingen av byggnader och transport kommer ETS II, som ovan beskrivet, även påverka utsatta företag och medborgare i en större utsträckning vilket den regionala och lokala nivån redan nu bör ha i åtanke och förbereda för.  

Vill du veta mer? 

Har du frågor eller vill veta mer om EU:s utsläppshandel, koldioxidtull eller klimatfond? Läs mer här eller hör av dig till Martin Broberg eller Fanny Götesson på Brysselkontoret!