EU:s digitala rapport: Sveriges mål och utmaningar
EU-kommissionen har nyligen offentliggjort sin första rapport om den digitala utvecklingen i EU, och den lyfter fram behovet av att öka takten för den digitala omställningen i Europa. I denna sammanfattning undersöks rapportens slutsatser och de specifika rekommendationer som rör Sverige. Sveriges styrkor och utvecklingsområden när det gäller den digitala omställningen, och hur landet kan spela en viktig roll i att uppnå EU:s digitala mål fram till 2030 granskas. Hur påverkar detta regionerna i Småland-Blekinge-Halland och deras digitala omställning?
EU-kommissionen publicerade nyligen sin första rapport om den digitala utvecklingen i EU. Rapporten visar på existerande investeringsgap och att den digitala omställningen behöver påskyndas i Europa. EU:s resultat utifrån en bedömning baserad på EU:s digitala mål för 2030 beskrivs i rapporten, vilka utgår från de fyra områden som stakats ut i den digitala kompassen: digital kompetens, digital infrastruktur, digitalisering av offentliga tjänster, samt digitalisering av företag. Utifrån rapporten uppmanas EU:s medlemsländer att gemensamt vidta åtgärder för ökad investering, påskynda arbetet för att nå de digitala målen och accelerera den digitala omställningen i Europa.
I den särskilda delrapporten om Sverige beskrivs både styrkor och utvecklingsområden för att accelerera den digitala omställningen. Med hänsyn till Sveriges tidiga digitalisering med hög digital anslutning och nyttjande av digitala verktyg förväntas Sverige bidra starkt till den gemensamma insatsen för att nå EU:s digitala mål innan 2030. Trots att Sverige betraktas som ett digitalt moget land, har utveckling saktat ner när det gäller just digital anslutning, särskilt kopplat till 5G-täckningen där Sverige ligger efter EU:s genomsnitt (Sverige: 20 % jämfört med EU-snittet på 81 %). Även om befolkningen besitter en hög grad digital kompetens är industrins behov av specialister inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) stor. Behovet lyftes i den tidigare nationella strategin från 2017, men utan någon specifik målsättning om hur det ska nås. Andelen svenska företag som använder avancerad digital teknik är högre än EU-snittet, men för att nå målen behöver även detta arbete fortsätta öka, precis som digitalisering av offentlig service där Sverige generellt sett är över EU-snittet förutom när det gäller elektronisk tillgång till hälsojournaler.
EU-kommissionens rekommendationer till Sverige, utifrån rapporten om den digitala utvecklingen i EU, är därför följande:
- Öka insatserna för fler IKT-specialister. För att möta behovet bör Sverige noga övervaka planer för att uppmuntra fler studenter att specialisera sig inom IKT genom att genomföra specifika, tidsbundna och mätbara åtgärder för att förbättra spårbarheten, utvärderingen och uppföljningen av program och deras inverkan på befolkningen.
- Accelerera satsningar på infrastrukturen för uppkoppling, i synnerhet gällande 5G-utbyggnaden i linje med efterfrågan på tillväxtmarknaderna.
- Större insatser behövs för att nå målet för det digitala decenniet för ökad digitalisering av företag, särskilt när det gäller artificiell intelligens (AI) och big data. Sverige rekommenderas att fortsätta stötta utveckling och spridning av avancerade teknologier, särskilt genom deltagande i relevanta flerlandsprojekt, alltså storskaliga projekt som bidrar till målen för EU:s digitala omställning genom att kanalisera samordnade investeringar mellan EU, EU-länderna och även andra offentliga eller privata intressenter.
- Sverige ska fortsätta implementeringen av policys för att digitalisera offentlig service, med särskilt fokus på att säkerställa individers tillgång till eID.
Bakgrund
Under det senaste årtiondet har kommissionen bevakat medlemsstaternas årliga resultat för det digitala området genom DESI – indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle. DESI:s årsrapporter innehöll landsprofiler och jämförelser för medlemsstaterna att identifiera områden över styrkor och svagheter. Beslutet om inrättande av policyprogrammet för det digitala decenniet 2030 tilldelar DESI en ny roll. DESI är nu i stället integrerat i rapporten om det digitala årtiondets tillstånd och kompletterar övervakningen av framstegen mot de digitala målen i EU. Detta återspeglar en förskjutning av fokus från bedömningen av ett lands relativa prestation till en kollektiv insats för att överbrygga avståndet till det digitala decenniets mål fram till 2030.
Rapporten om det digitala årtiondets tillstånd är en uppmaning till medlemsländerna att vidta gemensamma åtgärder för att förbättra de nuvarande investeringsbristerna, intensifiera arbetet med att nå målen i det digitala årtiondets politiska program och påskynda den digitala omställningen i Europa. Programmet trädde i kraft den 9 januari 2023 och omfattar ett system för gemensam styrning mellan EU och nationella myndigheter. Genom de nationella färdplanerna som ska offentliggöras av medlemsländerna senast den 9 oktober, beskrivs de åtgärder som kommer vidtas av staterna i EU för att nå de digitala målen. Inom två månader efter rapportens antagande kommer EU-kommissionen och medlemsstaterna diskutera preliminära iakttagelser med utgångspunkt från de rekommendationer som kommissionen utfärdat i sin rapport.
Sveriges (tidigare avsaknad av) digitaliseringsstrategi
Nu har Sveriges regering tagit fram en färdplan för EU:s digitala decennium, vilken utgår från tolv mål som fastställer en riktning för den digitala omställningen fram till 2030. Färdplanen är en redovisning av Sveriges arbete med att nå de digitala målen i EU. Sverige beskrivs som ett digitalt moget land, bestående av en befolkning med hög digital kompetens och välutbyggd
Bredbandsinfrastruktur. Digital teknik används i hög grad av företagen och innovationssystemen beskrivs som framgångsrika och forskningsmiljöerna starka. Offentliga svenska förvaltningar har tidigt digitaliserat tjänster, men brister gällande interoperabiliteten mellan olika aktörer inom förvaltningen kvarstår. För övrigt påpekar civilminister Erik Slottner att även om det görs mycket för den digitala omställningen i Sverige, framgår det att inte alla mål nås med dagens insatser.
”Därför ser jag fram emot att fortsätta arbeta för att Sverige ska vara ledande i digitalisering såväl inom EU som internationellt ” – Erik Slottner
Vad betyder detta för regionerna i Småland-Blekinge-Halland?
Förutom att förmedla en tydlig bild över de områden Sverige behöver förbättra utifrån rapporten om den digitala utvecklingen, verkar ansvarsrollen som EU-nivån tagit inom digitaliseringsområdet, med tillhörande deadlines och utstakade tydliga mål för nationella nivåer att förhålla sig till, ha inneburit en påskyndad nationell strategi och därmed tydligare styrning för digitaliseringsområdet som är förankrad med EU:s digitaliseringsarbete. Med regeringens nya färdplan för det digitala decenniet och med hänsyn till DIGG:s rapport som rekommenderat en nationell färdplan i linje med EU:s strategi, har Sverige snart en ny strategi som är välförankrad med EU:s mål för 2030. Detta kan vara behjälpligt för regioner som påpekat brist på nationell styrning för att öka den digitala utvecklingen i Sverige, samt för de svenska och regionala aktörerna att lättare kunna samarbeta med europeiska aktörer för att skala upp den digitala omställningen på såväl europeisk som regional och lokal nivå.
Färdplanen är inte tillgänglig digitalt ännu, men här kan pressmeddelandet på regeringens sida läsas.