Regeringen önskar att öka dialogen med svenska intressen i EU-frågor

Onsdagen den 15 november presenterade statsminister Ulf Kristersson regeringens prioriteringar i EU-arbetet, i den så kallade EU-deklarationen. I deklarationen, som är en del av den årliga EU-politiska partiledardebatten i riksdagen,  redogör  regeringen för sina  prioriteringar i deras EU-arbete under nästkommande år. EU–deklaration med efterföljande debatt,  är en relativt ny företeelse och hölls för första gången i nuvarande format 2019 – alltså tjugofem år efter att svenskarna röstade ja till EU-medlemskap i folkomröstningen 1994.

Orolig omvärld

Årets EU-deklaration präglades av vikten av ett starkt EU som håller samman Europa, såväl geopolitiskt, klimatmässigt som konkurrenskraftigt. Rådande konflikter i Mellanöstern och Ukraina präglade inledningen av deklarationen. Regeringen ställer sig bakom EU-kommissionens förslag om att inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina och ställer sig positiv till en utvidgning av EU. Statsministern betonade också att Europas stärkta kontroll över sina inre och yttre gränser bör vara en prioriterad fråga, detta för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet inom unionen och för att reglera migrationen in i Europa.

Grönt fokus

Precis som för EU, håller regeringen fast vid att den gröna omställningen är ett svenskt kärnintresse och att ”svensk klimatpolitik ska bygga på europeisk grund”. Regeringen håller fast vid att minska utsläppen med 55% till 2030 (Fit for 55). Det svenska skogsbruket är viktigt för hela Europas omställning och regeringen kommer därför arbeta för att skapa större förståelse för den svenska skogen. Utöver detta ämnar regeringen att arbeta för att konventionell kärnkraft ska användas på samma villkor i EU som förnybar energi.

Konkurrenskraft

Innovation och tillväxt för att stärka den europeiska ekonomin och globala konkurrenskraften är också prioriteringar för regeringen. För att stärka Europas konkurrenskraft och företags förutsättningar, är det svenska huvudtemat att det ska införas enklare och färre regler på EU-nivå.

Ökad dialog i Sverige

EU-deklarationen avslutades med en till nyhet, nämligen att regeringen kommer att inrätta nya former för samråd med olika svenska intressen – som näringslivet och arbetsmarknadens parter – i EU-frågor. Detta ligger väl i linje med Småland Blekinge Halland South Swedens ambitioner att lyfta den regionala nivåns kunskaper och intressen. Kristersson beskriver en vilja att ändra på det faktum att Sverige ofta är sämre än andra på att identifiera och formulera sina nationella intressen i EU. Han betonar att ”EU-politik är svensk inrikespolitik. Många svenska nationella intressen kan bara värnas genom EU”. Att främja nya former för EU-samråd med svenska intressenter framöver menar han är bra både för Sverige och för EU. Sverige ska alltså vara en aktiv, engagerad och pådrivande medlem i EU. Är vi det, kan vi använda EU som en viktig plattform för att uppnå våra mål och hantera rådande utmaningar som beskrivits i årets EU-deklaration.