SBHSS artikelserie inför Europaparlamentsvalet, del 1 – ”50 procent av våra lagar styrs från EU?”
Det sägs ofta att EU:s påverkan på regional och lokal nivå är stort, och att si och så många procent av lagar och förordningar som ska implementeras i Sverige härrör från EU. Stämmer detta påstående, varifrån kommer det, och hur stor påverkan har EU egentligen på den lokala nivån? Läs vidare så reder vi ut detta tillsammans.
SBHSS artikelserie inför Europaparlamentsvalet
Följande text är första delen i Småland Blekinge Halland South Swedens (SBHSS) kunskapshöjande artikelserie inför Europaparlamentsvalet den 9 juni 2024. Under månaderna som leder upp till valet kommer SBHSS Brysselkontor att publicera flera artiklar där vi benar ut några av de mest förekommande frågorna till Brysselkontoret om samspelet mellan EU och den regionala nivån. Ett utslitet men inte mindre sant påstående är att ”all politik är lokal”. Detta är ett påstående som står sig starkt i europeiska sammanhang, och förpliktigar ett större regional- och lokalpolitiskt perspektiv i debatterna inför det kommande Europaparlamentsvalet. Artikelserien tar avstamp just där. Den första frågan att besvaras i denna följetång är därför:
”Hur mycket påverkas den regionala och lokala nivån av EU?”
Frågan om hur mycket den regionala och lokala nivån påverkas av EU kan naturligtvis tyckas vara missriktad och beroende på hur frågan formuleras och om den är ledande eller öppen. Exempelvis skulle samma fråga riktad till riksdagens eller kommunernas påverkan på Sverige, te sig som bisarr. EU är en integrerad del av det svenska politiska systemet med lokal, nationell och europeiska nivåer och medlemskapet tydliggörs inte minst i regeringsformens första kapitel paragraf tio, om statsskickets grunder.
Sverige är medlem i EU och på samma sätt som riksdagens beslut påverkar varje invånare i Sverige, påverkar också EU:s institutioner varje svensk och europeisk invånare. Att sätta en procentsats blir alltså i det stora hela mycket svårt. De allra flesta varor, prylar och standarder på den europeiska marknaden och inom många sektorer, är samordnade och beslutade om på europeisk nivå, av folkvalda svenska och europeiska politiker. Du har under din dag knappt burit ett plagg, ätit en macka, druckit ett glas vatten eller kört ett fordon, som EU (läs EU:s medlemsländer tillsammans) på ett eller annat sätt inte har reglerat.
Vi kan alltså slå fast att EU har stor alldaglig påverkan på dess medlemsstater och dess individer, något som bör vara nog för att var och en ska ta den europeiska dimensionen av diverse frågor på allvar. Härifrån går det sedan att gå in i detalj kring hur precist de europeiska besluten påverkar olika sektorer och administrativa nivåer. Något som faktiskt inte bara bör vara intressant för statsvetarstudenter. Låt oss här nedan fokusera på den regionala nivån.
EU och den regionala nivån
För att beskriva EU:s påverkan på den regionala nivån kan vi förutom att dyka ner i reglering av varor och tjänster på den europeiska marknaden och branschstandarder, titta på finansieringsmöjligheter och implementering av beslut.
Tittar man på finansieringsmöjligheter och tillgängligt kapital för regional utveckling i svenska regioner, så finns det vanligtvis tre källor. EU, staten och egna medel. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) uppskattar att 14 av 21 regioner hämtar över hälften av sitt samlade utvecklingskapital från EU:s fonder. Detta avser både medel som är regionalt avsatta inom Sverige och konkurrensutsatta, där svenska regionala aktörer kan konkurrera och samarbete med övriga europeiska aktörer om exempelvis forskningsanslag.
Tittar vi därefter på implementeringsfrågor så kommer vi slutligen till procentsatserna i denna artikels rubrik och många av de utspel som kan höras i svenska EU-politiska sammanhang.
Siffran om att 50 procent av besluten på regional och lokal nivå kommer från EU, härstammar i ofta förvanskad form, från en rad publikationer från SKR. På sin hemsida uppger SKR bland annat att:
”Ungefär hälften av dagordningspunkterna på en fullmäktigedagordning i svenska kommuner och regioner påverkas direkt eller indirekt av EU” EU påverkar lokalpolitiken
Siffran på 50 procent syftar alltså på studiet av dagordningspunkter på kommunal- och regionalfullmäktiges sammanträden. Som en vandringssägen har denna siffra också reciterats i allt högre värden om 60, 70 och 80 procent. Dessa siffror behöver inte nödvändigtvis vara falska, men det är i sammanhanget viktigt att inte förväxla resultat från liknande studier med varandra.
Siffran om EU:s påverkan på svenska administrativa nivåer har varierat över tid och i upprepande eller kontrollerande studier. 2005 bedömde statsvetare att ca. 30% av riksdagens dagordning är EU-relaterade ärenden. Varje lagförslag från EU måste behandlas i riksdagens utskott och EU-nämnd, vilket gör att siffran lätt kan skifta beroende på vilket lagstiftningstryck som kommer från EU under den observerade perioden.
SKR:s egna studier (upprepade vid minst två tillfällen) visar på att dagordningarna på kommunal nivå präglas cirka 50-60 procent av frågor med europeiskt ursprung, och ungefärligt samma siffra för regionerna. Siffran verkar dock kunna öka och minska över tid, vilket återigen förmodligen beror på mängden förslag från EU under den aktuella perioden. Eftersom EU, under den innevarande mandatperioden (2019-2024) lanserat fler nya lagförslag i en högre takt än tidigare, så är det inte otroligt att de EU-relaterade dagordningspunkterna kommer att öka i takt med att besluten ska implementeras i regionerna och kommunerna. Till de statsvetenskapliga studenterna som kanske läser detta, vore det därför intressant att återupprepa denna typ av studier under kommande år, när lagstiftningarna och åtgärderna inom ramen för EU:s Gröna giv och Fit-for-55-paket ska implementeras på nationell och lokal nivå. Utdrag ur SKR:s rapport EU i lokalpolitiken från 2018 framhåller att:
”2010 gjorde SKL uppskattningen att ungefär 60 procent av de ärenden som behandlas på en genomsnittlig kommunfullmäktiges dagordning påverkades av EU, jämfört med 50 procent av en genomsnittlig dagordning på landstings- och regionalnivå. Denna rapport fann också en jämn fördelning mellan rättslig och politisk påverkan. Det nuvarande resultatet visar på en något mindre påverkan på kommunalnivå och en lite större påverkan på landstings- och regionnivå. […] skillnaderna dels härrör från en förändring i lagstiftning och icke-bindande program på EU-nivå, dels från en förändring i ämnena som kommuner, landsting och regioner behandlar idag jämfört med 2010” (Flordal, Ivarsson Lantz & Hofmann (2018) SKL, EU i lokalpolitiken). För mer siffror se sidorna 19-20.
I ett större europeiskt sammanhang menar SKR:s europeiska paraplyorganisation, CEMR/CCRE, som samlar samtliga europeiska motsvarigheter till SKR, på att över 60% EU:s beslut påverkar europeiska regioner och kommuner. Local and Regional Governmant in Europe – Structure and Competences (2011).
Sammanfattningsvis
Svaret på frågan om hur mycket EU påverkar den lokala och regionala nivån beror alltså lite på hur man räknar. Man kan kolla på region- och kommunfullmäktiges dagordningar, investeringsmöjligheter eller se till hur europeiska regleringar och standarder påverkar det lokala och regionala näringslivet. Oavsett vilken metod man väljer så visar resultatet på omfattande betydelse för den regionala och lokala nivån. Eftersom dessa nivåer påverkas så pass mycket av EU:s beslut finns det därför goda demokratiska skäl för svenska regioner och kommuner att finnas på plats i Bryssel och försöka delta och engagera sig i utformningen av EU:s lagar och initiativ.
Reflektion inför valrörelsen
Europeiska frågor har stor påverkan på den regionala nivån och dess invånares vardagsliv. Ändå kretsar valrörelserna inför Europaparlamentsval oftast om ”fred och handel”, som för visso är viktiga, men som mer besvarar den något förlegade frågan ”för eller emot EU”, i stället för den mer konstruktiva ”hur vill vi att EU ska hantera X och Y”. Från ett regionalt perspektiv, vore det därför inför kommande valrörelse, mer önskvärt att diskutera frågor som berör invånarna och näringslivet i svenska regioner och kommuner, i stället för att återupprepa det vanliga ”freds- och handelsmantrat”. Därtill är det av central betydelse att svenska europaparlamentariker sitter i utskott i Europaparlamentet som är relevanta för svenska regioner och kommuner. Europaparlamentariker har ingen reell makt över utrikespolitik, men likväl miljö-, klimat- och industrifrågor. Ändå väljer många svenska ledamöter att sitta i det förstnämnda och engagera sig i frågor där europaparlamentet endast har symbolisk makt.
Vill du veta mer om hur EU fungerar och hur olika nationella aktörer arbetar i Bryssel? Följ då länkarna nedan för information på svenska:
Europeiska kommissionens representation i Sverige EU-handbok (Melchior 2020)
Riksdagens EU-information Så fungerar EU
Regeringen Regeringens arbete på EU-nivå
Regeringens skrivelse – Verksamheten i Europeiska unionen under 2022
Europaparlamentets utredningstjänsts Briefing fakta och siffror
SOU 2016:10 EU på Hemmaplan
Småland-Blekinge-Halland South Swedens hemsida