Striden om 2040-målet
Den 6 februari presenterade EU-kommissionen sin rekommendation om klimatmålet för 2040 och har därmed blossat liv i en känslig klimatdebatt inför Europaparlamentsvalet i juni. Vad innebär EU-kommissionens rekommendation rent konkret? Hur har det gått med EU:s klimatarbete under von der Leyen-kommissionen? Kommer nästa EU-kommission att ta vid där den förra slutade, och vilka klimatsatsningar kan vi vänta oss från EU under nästkommande mandatperiod? Svar på dessa frågor finner ni nedan.
Bakgrund – En grön trestegsraket
Sedan EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, tillträde den 1 december 2019, har hon med en stadig hand lanserat och drivit igenom sin mycket ambitiösa miljö- och klimatagenda för unionen. Några dagar efter Von der Leyen-kommissionens tillträde lanserades dess stora flaggskeppsinitiativ, den Gröna given, vilken stakar ut riktningen för EU:s klimatarbete med det tydliga målet om ett klimatneutralt EU till 2050. För att driva igenom detta mål och binda medlemsländerna vid åtagandet, antog Europaparlamentet och ministerrådet, EU:s klimatlag i juni 2021.
Klimatlagen innebär att EU:s medlemsländer rättsligen binder sig till målet om klimatneutralitet, och beskriver samtidigt delmål eller anhalter på vägen till nollutsläpp. Den första anhalten är 2030 (alltså mindre än 6 år från nu) då unionen ska ha minskat sina koldioxidutsläpp med 55 procent jämfört med 1990 års nivåer. För att hjälpa medlemsländerna att uppnå detta mål, behövde redan existerande lagstiftning i unionen anpassas efter de gemensamma målen, och ny lagstiftning antas. Detta lagstiftningspaket, som EU-kommissionen presenterade i juli och december 2021, kallas Fit-for-55. Ett lagstiftningspaket med syftet att rusta unionen för att nå 55 procentsmålen till 2030.
Fit-for-what?
Klimatlagen som antogs i juni 2021, strax innan Fit-for-55-paketet presenterades, binder som sagt medlemsländerna till delmålen för 2030. Hur var det då med det andra delmålet? Inskrivet i klimatlagen finns nämligen en ytterligare anhalt på väg till 2050, nämligen 2040.
Klimatlagen specificerar inte den procentsats som ska ha uppnåtts till 2040, utan låter frågan vara öppen fram till dess att FN:s 28:e klimatkonferens (COP28), enligt paragraf 14 i Parisavtalet, har antagit den första översynen av de globala framstegen mot klimatneutralitet och att hålla den globala uppvärmningen på under 1,5 procent jämfört med förindustriella nivåer. I klimatlagen står inskrivet att EU-kommissionen efter konsultation med intressenter, och om det är lämpligt, ska föreslå ett delmål för 2040, senast 6 månader efter att den första globala översynen av Parisavtalet har presenterats.
I enlighet med bestämmelserna i EU:s klimatlag, presenterade därför EU-kommissionen den 6 februari ett meddelande med en konsekvensbedömning av 2040-målet, därtill innehållandes en rekommendation om ett reduktionsmål av växthusgasutsläpp med 90 procent till 2040 (jämfört med 1990 års nivåer). Konsekvensbedömningen var väntad och har föranletts av ett öppet samråd kring EU:s 2040-mål, som Brysselkontoret rapporterat om tidigare.
EU-kommissionens meddelande och konsekvensbedömning är alltså inte det skarpa lagförslag som klimatlagen refererar till, utan ska i stället ses som ett diskussionsunderlag och en rekommendation till nästkommande EU-kommission efter Europaparlamentsvalet. Varför EU-kommissionen väljer att inte lägga ett konkret lagförslag redan nu, så som klimatlagen uppmanar till, ska ses i ljuset av den stundande valrörelsen inför Europaparlamentsvalet i juni och den ökande kritiken mot von der Leyen-kommissionens klimatsatsningar under de senaste åren från framför allt de konservativa partigrupperna i Europa.
På samma sätt som att klimatlagens delmål tidigare resulterade i Fit-for-55-paketets reviderad klimat- och miljö-lagstiftning, är det högst troligt att även det kommande skarpa lagförslaget om 2040-målen kommer att leda till uppdatering av existerande lagstiftning. Klimatarbetet är med andra ord inte färdigt. Utan nästa EU-kommission kommer även den att behöva förhålla sig till de delmål som EU redan bundit sig till och åtagit sig att presentera. Det är därför troligt att vi från och med december 2024 och under våren 2025 kommer att få se något liknande ett ”Fit-for-90”-paket från nästkommande EU-kommission.
Vad denna bedömning grundar sig på och vilka politiska grupperingar som förväntas komma att prägla nästa europeiska mandatperiod kommer att behandlas i nästa del av Brysselkontorets följetång om Europaparlamentsvalet (läs här).
Hur ligger vi egentligen till i förhållande till klimatmålen?
Hur ligger då EU och dess medlemsländer egentligen till? Ser EU ut att kunna nå sina delmål? Svaret på denna fråga kan både leda till pessimism och optimism beroende på vem man väljer att fråga. För somliga kommer glaset alltid vara halvfullt eller halvtomt. Brysselkontoret vill i detta sammanhang försöka lyfta de positiva trender som kan skönjas ur EU:s klimatarbete.
Ett av dessa är att EU-kommissionen i sin konsekvensbedömning av klimatmålen för 2040, beräknar att de justeringar i lagstiftningen som gjorts inom ramen för Fit-for-55-paketet, är tillräckliga för att placera unionen på en dalande utsläppsriktning som i sig skulle betyda ca. 88 procents minskning av växthusgasutsläppen till 2040 (jämfört med 1990 års nivåer). Det skulle alltså innebära att så länge EU:s medlemsländer följer och implementerar den lagstiftning som redan finns på plats eller snart kommer att träda i kraft, endast skulle behöva genomföra ansträngningar för att minska utsläppen med 2 procent extra fram till 2040. Det innebär att den huvudsakliga utmaningen blir att implementera redan gällande lagstiftning, och att 2040-målen i bästa fall kan innebära en mindre omfattande lagstiftning än den vi sett inom ramen för 2030-målen. Detta förutsatt att vi lyckas nå de mål som ligger 6 år bort.
Som Brysselkontorets tidigare skrivit om så påverkar EU:s klimatsatsningar på ett tydligt och konkret sätt förutsättningarna för aktörer, medborgare och näringsliv inom Småland-Blekinge-Hallands geografi. Den Gröna omställningen är vår generations stora utmaning och för med sig både sött och salt. Vill du lära dig mer om EU:s klimatarbete och ta del av analyser om hur dessa frågor påverkar Småland-Blekinge-Hallands aktörer? Följ då Småland-Blekinge-Hallands Brysselkontor på hemsidan www.sbhss.eu och ta del av de senaste nyheterna och konsekvensbedömningarna från Bryssel.
Vidare läsning
2040 climate target – European Commission (europa.eu)
2040-målen meddelande COM(2024)63
Konsekvensbedömning 2040-målen
EU kicks off debate on 2040 climate goal on way to net-zero emissions – Euractiv
EU:s klimatpaket Fit-for-55 – Ett år fram – SBHSS
Nettonollindustri – Skjuts för den gröna omställning i Sydsverige? – SBHSS