Ny handlingsplan för att hantera kompetens- och arbetskraftsbristen i EU

På flera håll i Europa står man inför stora utmaningar till följd av en påtaglig brist på arbetskraft och kompetens inom flertalet sektorer, vilket riskerar att hämma den gröna och digitala omställningen. Denna negativa trend har ökat under det senaste årtiondet och förväntas att fortsätta öka under de kommande decennierna. Mot bakgrund av detta har EU-kommissionen lagt fram en handlingsplan om hur arbetskraft- och kompetensbrist ska hanteras. I den här artikeln benar vi ut vad detta innebär och hur det påverkar våra regioner.

Till följd av en demografisk utveckling med en åldrande befolkning, och därmed färre i arbetsför ålder inom många sektorer med specifik yrkeskompetens, som inte ersatts av ny har detta lett till luckor på den europeiska arbetsmarknaden. Här pekar EU-kommissionen särskilt ut 42 yrkeskategorier inom vilka problemen är genomgående över hela EU, där bland annat efterfrågan på till exempel IT-specialister förväntas fördubblas till år 2030. Samtidigt, i takt med att företag försöker ställa om, skapar detta nya kompetens- och utbildningsbehov, där nästan två tredjedelar av små- och medelstora företag inom EU inte lyckas hitta den kompetens de behöver för att kunna möta den gröna och digitala omställningen. Till år 2030 förväntas 3,5 miljoner nya arbetstillfällen skapas, och detta är endast inom sektorn för förnybar energi. 

Brysselkontoret har tidigare rapporterat om EU:s arbete för att hantera den ökade kompetens- och arbetskraftsbristen i Europa. Den nya handlingsplanen är resultat av Europaåret för kompetens och bygger även vidare på ekonomiska och politiska åtgärder på EU-nivå så som kompetenspakten Pact for Skills, som ämnar främja ny sektoriell och regional kompetens och partnerskapssamarbeten. Dessa initiativ och åtgärder är något som lyfts i den nya handlingsplanen, där man nu strävar efter att effektivisera och stärka genomförandet av dessa. Baserad på en arbetsmarknad- och samhällsanalys utarbetad av EU-kommission tillsammans med arbetsmarknadens parter lyfts fem områden fram för åtgärder på europeisk, nationell och regional nivå: 

 

  • Få ut underrepresenterade grupper på arbetsmarknaden. 
  • Stödja kompetensutveckling och utbildning. 
  • Förbättra arbetsvillkoren i vissa sektorer. 
  • Förbättra den rättvisa rörligheten för arbetstagare och studerande i EU. 
  • Attrahera talanger från länder utanför EU. 

 

Handlingsplanen  

EU arbetar aktivt för att rikta insatser mot dessa ovan nämnda områden och denna handlingsplan är ett konkret exempel på arbetet för att hantera utmaningen med kompetens- och arbetskraftsbrist. Dessa utmaningar finns inte bara i vissa EU-länder, utan även i Sverige och Småland-Blekinge-Halland. Därför har aktörer inom Småland-Blekinge-Halland uttryckt intresse kring EU:s arbete med dessa typer av samhällsutmaningar, då kompetens- och arbetskraftsbristen beskrivits som en stor utmaning inom såväl hälso- och sjukvården som andra viktiga sektorer. EU-kommissionen vill göra det lättare för underrepresenterade grupper att ta sig in på arbetsmarknaden, vilket inkluderar bland annat unga, äldre och personer med invandrarbakgrund. Exempel på åtgärder på EU-nivå som beskrivs i handlingsplanen är bland annat finansiering av olika typer av utbildningsprojekt samt projekt för att tackla långtidsarbetslöshet. Detta mot bakgrund av att 21 % av personer mellan 20–64 år i EU står utanför arbetsmarknaden och är i behov av riktat stöd för att komma dit. Satsningar för att få ut ungdomar som inte är yrkesverksamma i arbetslivet och även finansiering av kompetenscentrum för yrkesutbildningar nämns i handlingsplanen, där målet är att 100 nya centrum ska etableras innan år 2027. Dessa kompetenscentrum, som Brysselkontoret har skrivit om tidigare, ska stödja den innovativa och regionala utvecklingen och även smarta specialiseringsstrategier.  

I handlingsplanen framkommer det att arbetsmarknadens parter har för avsikt att stötta lärlingsutbildningar, samt att partnerskap och kopplingen mellan arbetstagare och yrkesutbildningar ska främjas. Utvecklande av EU:s mekanism för att satsa på- och locka talanger till regioner med demografiska utmaningar (Talent Booster Mechanism) är något som bland annat omnämns i planen, vilket är en del av initiativet Europaåret för kompetens som nämndes tidigare. Detta verktyg stödjer EU:s regioner att attrahera, utveckla och behålla arbetskraft och kompetens, samt att hantera effekterna av de demografiska förändringarna. Utbildningssatsningar för personal inom vården när det kommer till personcentrerad vård och digitalisering nämns också. Arbetsmarknadens parter har även för avsikt att hjälpa till med etableringar av EU:s talangreserv. Brysselkontoret har tidigare rapporterat om talangreserven, som är ett verktyg som ska hjälpa till att locka arbetskraft från tredjeländer, då de insatser som riktas mot den redan befintliga arbetskraften inom EU inte är tillräckliga för att möta omställningarna. Här ska arbetsmarknadens parter bidra med sakkunskap för att stödja etableringen av dessa, vilket i sin tur ska attrahera talang och kompetens från länder utanför EU.  

 

Vad händer nu? 

Kommission kommer att övervaka genomförandet av handlingsplanen inom ramen för den europeiska planeringsterminen. De uppmanar även medlemsländerna i Sysselsättningskommittén och Kommittén för Socialt Skydd att ha återkommande möten med arbetsmarknadens parter på europeisk såväl som nationell nivå. 

Läs mer om EU:s handlingsplan för att hantera kompetens- och arbetskraftsbristen i EU här. 

 

Nya regler för uppehållstillstånd och arbetstillstånd 

Utöver den nya handlingsplanen som publicerats, rör det även på sig inom det legislativa området. Europaparlamentet och rådet, alltså Europeiska unionens råd som företräder medlemsländernas regeringar, har godkänt ett förslag om effektivare EU-regler för kombinerat arbets- och uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare. Förslaget är en uppdatering av direktivet om ett gemensamt tillstånd (single permit) från 2011, vilken fastställer ett enda enhetligt ansökningsförfarande för ett kombinerat tillstånd för tredjelandsmedborgare att vistas och arbeta i en medlemsstat och om en gemensam uppsättning rättigheter för arbetstagare från tredjeland som lagligen vistas i en medlemsstat (2011/98/EU). [1] 

Bland annat kan uppdateringen av direktivet innebära en 90-dagarsgräns för beslut om dessa tillståndsansökningar, till skillnad från de 4 månader som gäller i nuläget. Genom de nya reglerna kan även tillståndsinnehavarna få rättigheten att byta arbetsgivare, jobb eller sektor, vilket europaparlamentarikerna garanterar ska kunna ske genom att den nya arbetsgivaren meddelar myndigheterna som har 45 dagar på sig att neka ändringen av arbetsplats. Om personen i fråga skulle bli uppsagd, har den genom de nya reglerna 3 eller 6 månader på sig att få en ny anställning innan uppehålls- och arbetstillståndet dras in.  

 

Vad händer nu? 

20 dagar efter att direktivet har offentliggjorts i EU:s officiella tidning träder det i kraft och medlemsstaterna har sedan två år på sig att införa ändringarna i sina nationella lagar.  

 

Läs mer om de ändrade reglerna som Europaparlamentet stöder här. 

 

[1] Fotnot: I Sverige ledde detta till en lag om ändring i socialförsäkringsbalken, samt lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken. Läs mer på riksdagens hemsida.