SBHSS artikelserie inför Europaparlamentsvalet del 3 – Valet och en ny EU-kommission
Med en dryg månad kvar till Europaparlamentsvalet (9 juni 2024) är det hög tid för nästa del av Småland Blekinge Halland South Swedens artikelserie om valet. Med början i denna artikel och fortsättning i nästa, kommer vi reda ut några av valets direkta och mest påtagliga konsekvenser. Läs vidare så tar vi oss an frågan om hur Europaparlamentsvalet och tillsättandet av en ny EU-kommission egentligen hänger ihop?
SBHSS artikelserie inför Europaparlamentsvalet
Följande text är den tredje delen i Småland Blekinge Halland South Swedens (SBHSS) kunskapshöjande artikelserie inför Europaparlamentsvalet den 9 juni 2024. Under månaderna som leder upp till valet kommer SBHSS Brysselkontor att publicera flera artiklar där vi benar ut några av de mest förekommande frågorna till Brysselkontoret om samspelet mellan EU och den regionala nivån. Läs föregående delar i artikelserien nedan:
Europaparlamentsvalet och dess konsekvenser
Ofta beskrivs demokratiskt val som ”ödesval”. Riktigt fullt så dramatiskt är lyckligtvis inte de flesta val, men varje valresultat får ändå direkta konsekvenser som sätter ramarna för den nya mandatperiodens politiska inriktning och dynamik. En period som i en svensk kontext varar i fyra år, och i en europeisk kontext varar i fem år. I en representativ demokrati, så som den svenska och europeiska, behöver alltså den enskilde väljaren leva med konsekvenserna av sitt val fram till mandatperiodens slut. Förutom att Europaparlamentets partigrupper (som avhandlas i artikelseriens andra del) vinner eller förlorar mandat, vad får valet för direkta konsekvenser för EU och dess medlemsländer?
Regeringsunderlag
På samma sätt som ett svenskt riksdagsval får konsekvenser för vilka partier som tillsammans eller på egen hand kan forma ett tillräckligt stort stöd för att bilda en regering, får Europaparlamentsvalet konsekvenser för vilken EU-kommission som kan bildas. Europaparlamentet måste enligt EU:s fördragstexter (EU:s motsvarighet till den svenska konstitution, regeringsformen) godkänna både EU-kommissionens ordförande och EU-kommissionen som kollektiv, i två separata omröstningar.
Allt hänger dock inte på Europaparlamentsvalet, för ett annat val spelar också en avgörande roll vid utnämningen av en ny EU-kommission. Nämligen nationella val och det svenska riksdagsvalet. Detta eftersom EU är ett parlamentariskt tvåkammarsystem, med ett över- och ett underhus. Underhuset motsvaras av det direktvalda Europaparlamentet, och överhuset av det indirekt valda ministerrådet. Vid utnämningen av en ny EU-kommission är det dock inte EU:s ministerråd som deltar, utan EU:s medlemsländers stats- och regeringschefer, det Europeiska rådet. Från svenskt håll bemannas Europeiska rådet av vår regeringschef, statsminister Ulf Kristersson. Därför är svenska riksdagsval också att betrakta som ett viktigt EU-val. I praktiken har det svenska riksdagsvalet faktiskt en större betydelse för svenskt inflytande i EU än valet till Europaparlamentet. Mer om detta i nästa artikel i följetången.
EU-kommissionens betydelse
Liknelsen mellan EU-kommissionen och en nationell regering är inte fullkomlig. Likheter och skillnader är många. Å ena sidan har EU-kommissionen likt en nationell regering enskild rätt att initiera ny lagstiftning (av medlemsstaterna utvalda områden). Å andra sidan är EU-kommissionen inte suverän på samma sätt som en nationell regering är, utan arbetar på uppdrag av medlemsländerna och ska tjäna unionen och dess medborgare på ett neutralt sätt. Med det sagt har det stor betydelse vem som leder EU-kommissionen och vilken kommissionär som tilldelas en sakpolitisk portfölj i EU-kommissionen. Det finns en institutionell dragkamp mellan medlemsstaterna och Europaparlamentet om vem som ska ha mest inflytande över tillsättandet av en ny EU-kommission och graden av politisering av denna. Ska EU-kommissionen sitta i medlemsländernas knän, bildas utifrån möjligt regeringsunderlag i Europaparlamentet, eller något däremellan? Dessa frågor kommer inte få någon slutgiltig lösning genom enskilda val, men indikerar i stället de institutionella positionerna efter valet och inför bildandet av en ny EU-kommission.
Hur går valet av en ny EU-kommission till?
Processen för hur en ny EU-kommission ska tillträda är tydligt formulerad i fördraget om Europeiska unionen och går till på följande sätt:
1. Europaparlamentet och EU-kommissionens mandatperioder löper parallellt med varandra i femårsperioder för att efterlikna och påminna om ett nationellt politiskt system. I enlighet med detta inleds den institutionella cykeln med att Europas medborgare går till val för att välja ett nytt Europaparlament. Detta sker under valåret 2024 mellan 6–9 juni.
2. Efter Europaparlamentsvalet samlas Europeiska rådet (EU:s stats- och regeringschefer) för att föreslå en ny Kommissionsordförande (nuvarande är Ursula von der Leyen), vilket ska göras ”med hänsyn till valen till Europaparlamentet”. Detta kan i praktiken innebära att EU:s regeringschefer väljer ut en kandidat som på ett eller annat sätt speglar den nya majoriteten i Europaparlamentet och som kan få tillräckligt med stöd för att väljas i nästa steg.
3. Efter att Europeiska rådet efter noggranna diskussioner och överväganden landat i en kandidat, ska Europaparlamentet rösta om kandidaten till kommissionsordförande. Detta sker under Europaparlamentets första session efter valet, mellan den 16–19 juli. Europarlamentet ska då godkänna eller avslå Europeiska rådets kandidat. Om Europaparlamentet avslår kandidaten behöver Europeiska rådet inom en månad föreslå en ny kandidat. Europaparlamentet har alltså här ett stort inflytande över vem som blir ny kommissionsordförande. Traditionellt sett har de två stora partigrupperna inom Europaparlamentet kunnat komma överens om vem som ska bli kommissionsordförande. Detta har dock kommit att bli allt svårare i takt med att dessa partigrupper förlorat sin majoritet och behövt förlita sig på stöd från de mindre partigrupperna. En trend som väntas fortsätta även efter årets val.
4. Efter att Europaparlamentet godkänt Europeiska rådets kommissionskandidat är det dags att bilda ett kommissionskabinett. Även om det i fördraget om Europeiska unionen finns öppning för ett färre antal kommissionärer, utnämns i praktiken alltid en kommissionär per land (Svensk EU-kommissionär 2019–2024, Ylva Johansson). Detta görs genom att medlemsländerna föreslår kandidater till EU-kommissionens ordförande.
5. Till skillnad från EU-kommissionens ordförande väljs kommissionskabinettet med utvalda kommissionärer kollektivt. Detta innebär att samtliga nationella kandidater väljs vid ett och samma tillfälle. För att säkerställa att kandidaterna är kompetenta och dugliga genomförs därför utfrågningar av alla 27 kandidater i Europaparlamentet. Detta sker framför allt i oktober månad, men kan dra ut på tiden om enskilda kandidater kritiseras extra hårt av Europarlamentets ledamöter. En kandidat som av olika skäl inte håller måttet kan då ersättas med en ny, som även den behöver genomlida Europaparlamentets korsförhör.
6. Efter att samtliga nationella kandidater fått OK från Europaparlamentet, går hela kommissionskabinettet, inklusive ordförande och kommissionärer för respektive sakfrågor, till votering i Europaparlamentet. Godkänns kabinetten kan Europeiska rådet lämna sitt slutliga medgivande och EU-kommissionen tillträda. Avfärdas kabinettet kan processen tvingas börja om från början, eller åter gå till votering efter löften om eftergifter. Votering i Europaparlamentet kan i bästa fall ske i slutet av oktober, men kan lika väl dra ut på tiden om det uppstå oenighet på vägen.
7. När allt ovan är klart kan alltså en ny EU-kommission tillträda. Detta sker av allt att döma tidigast i november, men kan som 2019 dra ut på tiden till december eller ännu längre.
Summering
Avslutningsvis kan sägas att Europaparlamentsvalets konsekvenser för utnämningen av EU-kommissionen, EU:s operativa hjärna, är vidsträckta. Ovan beskriven process illustrerar på ett tydligt sätt Europaparlamentets inflytande över utnämningen av en ny EU-kommission. Beroende på utfall i valet kan processen förenklas eller försvåras. Intressant i sammanhanget är att Europaparlamentets inflytande över EU-kommissionen eventuellt ökar vid ett mer splittrat valresultat utan tydliga majoriteter. Ju svårare det är att bilda majoriteter i Europaparlamentet, desto fler kompromisser behöver slutas mellan å ena sidan Europaparlamentet och medlemsstaterna, å andra sidan Europaparlamentet och det nytillträdda kommissionskabinettet.
Vidare läsning
Vill du lära dig mer om hur Europaparlamentet fungerar? Följ då länkarna nedan. I nästa del av SBHSS följetång inför Europaparlamentsvalet kommer vi att titta närmare på vilka frågor som Europaparlamentet har inflytande över och hur de bäst utövar detta inflytande.
Europaparlamentet | Sveriges riksdag (riksdagen.se)