Vad har hänt under sommaren sedan EU-valet?

I juni avgjordes Europaparlamentsvalet och 720 ledamöter valdes in för den nya mandatperioden 2024–2029. Inför valet rådde en oro runtom i Europa för ett valresultat bestående av ett nytt Europaparlament med stort inflytande av högerextrema partier. Hur blev valresultatet? Lyckades förra mandatperiodens ordförande för EU-kommissionen Ursula von der Leyen bli omvald? Vilka blir prioriteringarna för den nya mandatperioden? Dessa frågor och lite till reds ut i Brysselkontorets artikel om vad som hänt under sommaren sedan EU-valet.

Europaparlamentsvalet avgjort

I juni avgjordes Europaparlamentsvalet och 720 ledamöter valdes in för den nya mandatperioden 2024–2029. Inför valet fanns spekulationer runtom i Europa för ett valresultat bestående av ett nytt Europaparlament där högerextrema partier skulle ha stort inflytande på politiken. Många som delade denna oro kunde andas ut efter att rösterna var räknade. Samtidigt som liberalerna och De gröna minskade stärktes den traditionella högern efter EU-valet och den breda proeuropeiska mitten ser ut att fortsätta utgöra grunden för en majoritet. Precis som bilden nedan visar utgör de högerextrema partierna en minoritet i parlamentet, även om de högerradikala partierna har stärkts.

En omgruppering gjordes bland högerpartier på ytterkanten och två nya partigrupper bildades och ersätter den tidigare ID-gruppen (Identity and Democracy): Patriots for Europe (Pfe) heter den största nybildade gruppen på initiativ av Viktor Orbán som lyckades få ihop 84 mandat och har därmed blivit parlamentets tredje största partigrupp. Pfe leds av franska Jordan Bardella, från Marine Le Pens Rassemblement National. Den andra nya partigruppen är Europe of Sovereign Nations (ESN) som består av 25 parlamentsledamöter och leds av Tysklands högerextrema Alternativ för Tyskland (AfD) och Polens Confederation. För att bilda en politisk grupp krävs 23 ledamöter, samt måste minst en fjärdedel av medlemsstaterna (sju länder i skrivande stund) representeras i gruppen. Ledamöter får endast tillhöra en politisk grupp.

Europaparlamentets största politiska grupp utgörs fortfarande av konservativa Europeiska folkpartiets grupp (EPP) som har 188 mandat och kommer spela en större roll för att skapa framtida majoriteter i parlamentet de kommande åren. Gruppen Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D) kom på andra plats med 136 mandat. Liberala Renew (RE) har dock mist sin tredje plats till den nybildade partigrupp Pfe, och har i stället trillat ner på fjärde plats med 77 mandat. Att ha med i åtanke är dock att politiska grupper kan bildas när som helst under parlamentets mandatperiod, vilket innebär att storleken av de politiska grupperna kan ändras. De politiska grupperna bygger upp sina egna organisationer och utser ordförande, presidium och sekretariat. Läs mer om de politiska grupperna i Europaparlamentet på den officiella hemsidan.

Det ser ut som att en bred mittenkoalition kan behålla en gemensam majoritet och utgöra maktbasen under den nya mandatperioden om de samarbetar väl i kommande politikfrågor. Hur hållbar den blir beror på vilka strategiska och politiska val olika politiska grupper i denna koalition gör. Detta återstår dock att se framåt, särskilt då partigruppernas ståndpunkter i vissa frågor har skiljt sig åt, då till exempel partierna åt vänster har föredragit skarpare regleringar av till exempel företag till skillnad från partierna högerut som velat se regelförenklingar och mindre krav på företag och industri. Gällande inriktningen av EU:s politik förväntas enligt experter en kontinuitet inom områden som stöd till Ukraina, ekonomiska frågor och förstärkning av EU:s försvarsarbete. Inom områden som klimat- och miljöpolitik kan det däremot bli svårare att hitta majoriteter. I det förra EU-parlamentet utgjordes den politiska mitten, med lika många ledamöter till höger som till vänster, av den liberala Renew-gruppen. I det nyvalda EU-parlamentet har den politiska mitten i stället flyttat sig till EPP-gruppen och innebär därmed att det är fler partier på högersidan i det nya parlamentet. Läs mer om detta i Svenska institutet för europapolitiska studiers (Sieps) tidiga utvärdering av valet till Europaparlamentet 2024.

 

Av de 21 svenska invalda EU-parlamentarikerna är sex nya på uppdraget, tre har tidigare suttit i EU-parlamentet och resterande tolv fortsätter sina uppdrag sedan förra mandatperioden. Socialdemokraterna blev störst även i Europaparlamentsvalet, men något som särskiljer från de nationella valen i Sverige på senare tid är att Sverigedemokraternas resultat (13,17%) för första gången på 30 år sjönk, och i stället blev de precis omsprungna av Miljöpartiet (13,85%). Folklistan, det nystartade partiet av Sara Skytterdal och Jan Emanuelsson, klarade inte av spärren på 4% och fick därmed inga platser i Europaparlamentet. Läs mer på Europaportalens hemsida som delar valresultatet samt grafik baserat på SCB och valmyndighetens sammanställning. Resultatet av valet ser olika ut i olika länder och svenska resultatet skiljer sig från andra europeiska länders och genomsnittligt europeiskt resultat. Till skillnad från Sverige minskade De gröna på europeisk nivå och i EU:s största medlemsländer Tyskland och Frankrike förlorade regeringspartierna stort, i stället vann de radikala högerpartierna.

 

Resultat i svenska EU-parlamentsvalet 2024

Resultat i svenska EU-parlamentsvalet 2024

 

Nedan listas de svenska ledamöterna för den nya mandatperioden, samt partiernas europeiska politiska grupptillhörighet:

Socialdemokraterna (S&D)

  • Heléne Fritzon
  • Johan Danielsson
  • Evin Incir
  • Adnan Dibrani
  • Sofie Eriksson

Moderaterna (EPP)

  • Tomas Tobé
  • Jessica Polfjärd
  • Jörgen Warborn
  • Arba Kokalari

Miljöpartiet (Gröna)

  • Alice Bah Kuhnke
  • Pär Holmgren
  • Isabella Lövin

Sverigedemokraterna (ECR)

  • Charlie Weimers
  • Beatrice Timgren
  • Dick Erixon

Vänsterpartiet (The left)

  • Jonas Sjöstedt
  • Hanna Gedin

Centerpartiet (Renew)

  • Emma Wiesner
  • Abir Al-Sahlani

Kristdemokraterna (EPP)

  • Alice Teodorescu Måwe

Liberalerna (Renew)

  • Karin Karlsbro

 

EU-parlamentets talman, konservativa Roberta Metsola från Malta, valdes om för en ny mandatperiod på 2,5 år, motsvarande en halv mandatperiod för EU-institutionerna, när det nya EU-parlamentet var på plats i Strasbourg. Talmannen företräder i sin roll Europaparlamentet utåt och i förpliktelserna med övriga EU-institutioner, till exempel genom att framföra Europaparlamentets synpunkter under Europeiska rådets möten. Arbetet inom parlamentet och debatterna i kammaren leds av talmannen som ser till att parlamentets arbetsordning följs. Talmannen ska även skriva under den Europeiska unionens budget efter att den har antagits av parlamentet, varefter den kan börja gälla. Tillsammans med rådets ordförande undertecknar Europaparlamentets talman alla rättsakter som antas genom ordinarie lagstiftningsförfarande.

Utskott och ledarroller tilldelade ledamöterna

Likt nationell nivå sker majoriteten av det parlamentariska arbetet i utskott, vilka fokuserar på specifika sakfrågor och förbereder lagstiftningsbetänkanden inför slutgiltiga omröstningar, som äger rum under så kallad plenarsession. Utskottsarbetet är viktigt för att få inflytande över aktuell lagstiftning inom det område som är relevant för utskottet. Europaparlamentets 720 ledamöter (705 innan juni 2024) är fördelade mellan 20 stående utskott och flera underutskott, vars antal kan variera. Läs mer om utskott i SBHSS artikelserie inför Europaparlamentsvalet, del 5 – Fler svenskar i rätt utskott!.

EU-parlamentarikerna har i sommar blivit tilldelade sina utskott. De mest populära utskotten med flest svenska ordinarie ledamöter är fortsatt Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelsfrågor (ENVI), följt av Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter och inrikes frågor (LIBE), båda med sex svenska Europaparlamentariker. På delad andraplats kommer de tre utskotten Fiskeri, Kvinnors rättigheter och jämställdhet, samt Inre marknaden och konsumentskydd, alla med 3 ordinarie ledamöter. Utifrån frågor kopplade till svenska regioners regionala utvecklingsansvar, samt SBHSS prioriterade bevakningsområden grön och blå omställning, hälsa, forskning och innovation, digitalisering, hållbar mobilitet och kompetensförsörjning är det främst ENVI, TRAN, AGRI, REGI, ITRE och EMPL som behandlar de prioriterade sakfrågorna. Sannolikt kommer även BUDG bli viktigt framöver inför förhandlingarna av den nya långtidsbudgeten 2028–2034. En sammanställning utifrån 2024 års svenska ledamöters representation i dessa utskott ser ut enligt följande:

ENVI (miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet): 6 ledamöter (S, MP, M, V, C, SD), 1 ersättare (L)

TRAN (transport och turism): 1 ordinarie ledamot (S) och 1 ersättare (M)

AGRI (jordbruk och landsbygdens utveckling): 0 ledamöter, 4 ersättare (S, MP, M, C)

REGI (regional utveckling): 0 ledamöter, 1 ersättare (S)

ITRE (industrifrågor, forskning och energi): 2 ordinarie ledamöter (S,MP), 3 ersättare: (V, M),

EMPL (sysselsättning och sociala frågor): 1 ordinarie ledamot (S) och 1 ersättare (M)

BUDG (budget): 0 ledamöter, 2 ersättare (S, SD)

I ett försök att påverka Europaparlamentarikernas efterfrågan av utskott skickades på initiativ av SBHSS Brysselkontor ett gemensamt brev till de nyvalda parlamentarikerna kort efter att de blivit invalda. I brevet nämndes de prioriterade utskottens betydelse för den regionala och lokala nivån, samt möjligheten för parlamentarikerna att sätta en svensk prägel på EU-lagstiftningen. Detta gjordes tillsammans med resterande regioner och städers Brysselkontor och SKR som utgör rådgivande part i den europeiska lagstiftningsprocessen med syftet att värna och främja svenska regionala och lokala intressen i EU:s lagstiftning och finansieringsprogram.

I praktiken kan resultatet av antalet svenska representanter i utskotten innebära mindre möjligheter till påverkan i de utskotten med relevans för regional utveckling där färre svenska ledamöter representeras. För att öka möjligheterna till påverkan för regionala aktörer i frågor som behandlas i dessa utskott lär det därför bli ännu viktigare att hitta samarbetspartner med liknande intressen och från andra medlemsländer, för att bygga upp en större och starkare genomslagskraft och med aktörer som har större möjlighet till påverkan i rätt utskott, till exempel de som delar politisk inriktning eller medlemsland som representerade ledamöter i aktuellt utskott. Eftersom europaparlamentariker ska representera sitt lands befolkning i Europaparlamentet kan det därför spela en viktig roll att intressegruppen med påverkansintentioner kommer från samma land som ledamoten i utskottet.

I juli höll de 20 ständiga utskotten i EU-parlamentet sina konstituerande möten där ledamöterna valde ordförande och viceordförande för de respektive utskotten genom omröstning. Tillsammans utgör ordföranden och vice ordförandena utskottets presidium vars uppgift är att se till att utskottets arbete fungerar väl. Ett samarbete mellan de fyra partigrupperna konservativa EPP, socialdemokratiska S&D, liberala RE och gröna gruppen resulterade i att de två högerextrema grupperna PfE och ESN inte fick en enda ordförande- eller vice ordförandepost. Bland de svenska europaparlamentarikerna blev ingen ordförande heller, däremot fick 6 av 21 förtroende som viceordförande, vilket var en av de högsta utdelningarna bland medlemsländerna.

De svenska parlamentariker som blir vice ordförande bland de 20 ständiga utskotten för de kommande 2,5 åren (med möjlighet till förlängning) är följande:

  • Johan Danielsson (S): 1:a vice ordförande i utskottet för sysselsättning och sociala frågor
  • Isabella Lövin (MP): 1:a vice ordförande i utskottet för utveckling
  • Charlie Weimers (SD): 2:a vice ordförande i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter och inrikes frågor
  • Karin Karlsbro (L): 3:e vice ordförande i utskottet för internationell handel
  • Abir Al-Sahlani (C): 3:e vice ordförande i utskottet för utveckling
  • Jessica Polfjärd (M): 4:e vice ordförande i utskottet för fiskeri

 

Ursula von der Leyen omvald som EU-kommissionens ordförande

Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande 2019–2024, blev återigen vald för kommande femårig mandatperiod i EU-kommissionen under Europaparlamentets första session efter valet. Detta tack vare stödet från sitt eget center-höger Europeiska folkpartiets grupp (EPP), tillsammans med Gruppen Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D), liberala Renew Europe och De gröna. Valet av Von der Leyen sågs som ett viktigt test för det nya parlamentets koalitionssamarbete mellan dessa partier. 401 parlamentsledamöter röstade på henne, 41 röster fler än gränsen för att bli omvald, vilket var ännu fler än vid förra omröstningen 2019. För att nå dit ägnade von der Leyen veckor av förhandlingar med parlamentsledamöter för att vinna stöd. Alla de svenska partierna i Europaparlamentet förutom Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet röstade för en ny mandatperiod ledd av von der Leyen.

 

Nu när Europaparlamentet har godkänt EU-kommissionens ordförande är nästa steg att bilda ett kommissionskabinett, vilket i praktiken består av en kommissionär per land. Det är medlemsländerna som föreslår sina respektive kandidater till kommissionärsposterna till EU-kommissionens ordförande. Medlemsländernas kandidater för kommissionärsposter är nu på gång och förväntas tas fram under september. Ursula von der Leyen har denna gång efterfrågat två kandidater per medlemsland – en man och en kvinna. Utifrån de kandidater som hittills offentliggjorts verkar detta inte följas av de flesta länderna, men det återstår att se när alla kandidater presenterats. Sveriges EU-kommissionär 2019–2024, Ylva Johansson kommer att ersättas av Sveriges nya kandidat för kommissionärsposten, vilket är nuvarande EU-minister Jessica Roswall. Det återstår att se vilken politisk portfölj hon får ansvaret för, om hon blir vald. Läs mer om följande steg i processen för sammansättningen av EU-kommissionen i Brysselkontorets tidigare artikel Striden om toppjobben i EU – Fem år till för von der Leyen?, samt i del 3 av SBHSS artikelserie inför Europaparlamentsvalet  – Valet och en ny EU-kommission.

Kommissionsordförande Von der Leyen har även presenterat kommissionens prioriteringar inför den nya mandatperioden, vilket Brysselkontoret kommer redogöra för i en kommande nyhetsartikel.