Framtiden händer nu – stort behov av dialog om sammanhållningspolitiken (nu)
I juli månad 2025 väntas EU-kommissionen presentera sitt förslag till ny långtidsbudget som är tänkt att gälla från och med 2028. De senaste månaderna har EU-kommissionen uttryckt en vilja att redan under innevarande programperiod (2021–2027) göra allt som är möjligt för att allokera existerande medel mot unionens nya prioriteringsområden där konkurrenskraft och säkerhet utgör grundpelare. Det är i det ljuset som EU-kommissionen i sin halvtidsrevidering föreslår en revidering av sammanhållningspolitiken för att tillåta nationell omprogrammering av bland annat ERUF-medel till strategiskt viktiga områden så som konkurrenskraft, försvar, bostadsbyggande, vattenresiliens och energiomställning.
”Unionen kan inte vänta […] status quo är inte ett alternativ”, menar EU-kommissionen som pressas hårt av snabba geopolitiska förändringar (på bilden EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Uppmaning att prioritera stora utmaningar
Brysselkontoret har tagit del av en läcka som föregår ett konkret lagstiftningsförslag som förväntas i kommande dagar. I korthet går EU-kommissions tankar ut på att EU:s medlemsländerna uppmanas att revidera delar av den nationella allokeringen av sammanhållningspolitikens medel för nya strategiska investeringar. Berörda fonder är bland annat ERUF och ESF, vilka utgör mer än hälften av svenska regioners utvecklingskapital. Förslaget ska ses i ljuset av stora investeringsbehov i europeiskt försvar, omställning och konkurrenskraft uppkomna i och med de geopolitiska och ekonomiska kriser som förändrat EU:s ekonomiska och strategiska förutsättningar.
Får förslaget grönt ljus av EU:s lagstiftande organ har regeringen möjlighet att under innevarande år inleda en allokering av bl.a. ERUF-medel och planerna börja gälla från och med 2026.
Blixtsnabb beslutsprocess!
EU:s medlemsländer uppmanas att meddela reviderade nationella program inom två månader från att det nya förslaget träder i kraft. Ett europeiskt lagförslag brukar i vanlig ordning ta 1–2 år att förhandla, men kan under särskilda omständigheter, så som nu, påskyndas till ett par månader. Det är därför angeläget att frågan om eventuella ändringar i det svenska strukturfonderna skyndsamt diskuteras med den svenska regeringen.
Lite mer konkret
EU-kommissionen föreslår att möjliggöra allokeringar av ERUF-medel till större företag som sysslar med utveckling av teknologier kopplat till försvar och grön omställning. Detta måste dock göras med respekt för rådande statsstödsregler (vilka är under pågående översyn). Medlemsstaterna kommer även kunna använda ERUF-medel till att öka investeringar i vattenresiliens, inklusive renovering av eftersatta VA-system, samt till investeringar i energisystemet, så som överföringssystem och laddinfrastruktur. Man lyfter även möjligheten till högre finansieringsgrad för de investeringar som görs inom områden som betecknas som strategiska av EU-kommissionen.
Vidare föreslår EU-kommissionen ett upplägg där medel inom sammanhållningspolitiken tillsammans med lån från Europeiska Investeringsbanken (EIB) inom ramen för ett nytt finansiellt instrument ska kunna användas till konstruktion av mer betalbara bostadshus.
För att uppmuntra till investeringar inom de strategiska områden som pekats ut, kommer EU:s andel av medfinansieringen att öka markant.
Ingen revolution, men en stor förändring inifrån
Sammanhållningspolitiken med sina strukturfonder är fördragsfästa och kan således inte tas bort hur som helst. Av den anledningen kommer förändringar troligen att ske genom en ommöblering i huset, och kanske även en omtolkning av vad vissa begrepp innebär. Dock finns det de som menar att de förslag vi ser nu med satsningar på försvarsindustrin med sammanhållningspolitikens medel faktiskt inte är förenligt med fördraget. Det betyder att förslaget teoretiskt sett kan komma att tas upp i EU-domstolen oavsett vad Europaparlamentet och medlemsstaterna kommer fram till i sina beslut. Dock ska man samtidigt beakta att signalerna inte på något vis är nya, utan ligger väl i linje med hur diskussionerna gått på EU-arenan de senaste åren.
Vidare läsning: