Så vill EU främja en hållbar livsmedelskedja (2018)
Är din region en av dem som kan dra fördel av EU:s initiativ och utlysningar för att stärka livsmedelskedjan? Även om mycket av EU:s arbete med att stärka livsmedelskedjan riktar sig till traditionellt jordbruk, finns det utrymme för regionaktörer att dra nytta av EU:s Food2030 agenda och de finansieringsmöjligheter som tillkommer. Mycket tyder på att EU:s vision om att arbeta efter principen att ”utvinna mer av mindre” kommer innebära att fler tvärsektoriella projekt blir möjliga och viktiga för den regionala utvecklingen. I denna artikel blickar vi framåt och ger en överblick kring både policyutveckling och finansieringsmöjligheter 2018 inom området för utveckling av livsmedelskedjan, från jord till bord.
Kommissionens förslag att stärka livsmedelskedjan
I mars 2018 kan vi förvänta oss att EU-kommissionen lägger fram, ett mer eller mindre ambitiöst, förslag för att motverka orättvisa handelsvillkor (unfair trading practices – UTP), utöka marknadstransparensen och förenkla möjligheten för livsmedelsproducenter att samarbete. Kommissionen pekar främst på behovet att stärka de små jordbrukarnas position och förhandlingskraft i livsmedelskedjan.
EU-kommissionen har samlat kommentarer från europeiska aktörer, som i sin tur reflekterar över de möjliga alternativ som EU-kommissionen presenterar för att stärka livsmedelskedjan gällande orättvisa villkor och utökad transparens. Diskussionerna handlar främst kring huruvida EU bör eftersträva harmoniserad lagstiftning för att motverka orättvisa handelsvillkor (UTP). I dagsläget finns det EU-lagstiftning för att motverka UTPs mellan företag och konsumenter, men inte företag emellan. Av kommentarerna att läsa från bl.a. nordiska lantbrukarförbund är det stor variation på huruvida man vill se gemensam europeisk lagstiftning på området. Svenska LRF uttrycker sig förhållandevist positivt i jämförelse med de danska och finska lantbrukarförbunden.
EU-kommissionens förväntade förslag 2018 verkar främst rikta sig till traditionellt jordbruk, dock i en kontext kring utveckling av hela livsmedelskedjan. Därmed är det svårt att se en direkt koppling till regional utveckling (hantering av frågan på regional nivå). Det faktum att kommissionen initierar förslag i en bredare kontext kan innebära att vi i kölvattnet av förslagen kan se fler utlysningar som riktar sig till att utveckla och utbyta erfarenheter inom exempelvis value chain management och därmed möjligheter för våra huvudmän att delta.
FOOD 2030
Food2030 är EU:s övergripande agenda för främjandet av en hållbar livsmedelskedja. EU beräknar att livsmedelsproduktionen måste öka med ungefär 60 % till 2050 för att möta utmaningen med en allt större global population. Dessa utmaningar kräver åtgärder och Food2030 kretsar kring fyra områden:
- Näring för hållbara och hälsosamma dieter.
- Klimatsmarta och miljövänliga livsmedelssystem.
- Cirkulärt och resurseffektivt livsmedelssystem.
- Innovation och främjandet av samhället.
Europeiska regionnätverket ERRIN anordnade tidigare i år ett möte med Karen Fabri från kommissionen (DG Agri-Food) som presenterade Food2030 agendan där regioner fick chansen att yttra sig genom att svara på 9 frågor – se presentationen här. Nästa stora möjlighet att medverka i diskussionerna om Food2030-agendan är den 21 – 22 juni 2018 i Plovdiv Bulgarien. Då kommer Bulgarien i egenskap som rådsordförande medlemsland anordna High Level Event Food2030. En av anledningarna till att vara uppdaterad kring målen i Food2030, och eventuellt medverka på konferensen, är att Food2030 styr riktningen för kommande utlysningar för livsmedel inom H2020 (SC2) och ev. ersättande program efter 2020. Vi ser därför potential att fortsättningsvis delta i interregionala forum, genom exempelvis ERRINS arbetsgrupp för bioekonomi, för att vidare diskutera och föra fram eventuella ståndpunkter från Småland-Blekinge-Halland kopplat till Food2030.
Horisont 2020 (SC2): utlysningar 2018
Under veckan har det varit informationsdagar gällande Horisont 2020-programmet och avdelningen Societal Challenges 2 (H2020 SC2) som bl.a. fokuserar på livsmedel och bioekonomi. Vi är införstådda med att vissa av våra regioner befinner sig i en planeringsfas inför kommande H2020 utlysningar inom området för bioekonomi (och ev. livsmedel). Flertal utlysningar är öppna (31 oktober 2017 – 13 februari 2018) men i nedan översikt listas de utlysningar som öppnar hösten 2018 (16 oktober 2018 – 23 januari 2019) inom områdena Rural Renaissance och Sustainable Food Security.
Rural Renaissance syftar till att lyfta fram landsbygdens ekonomiska, sociala, miljömässiga och kulturella potential, inkl. policyutveckling för att främja omställningen till hållbar landsbygd.
Utlysningar: 16 oktober 2018 – 23 januari 2019
Circular bio-based business models for rural communities
Building modern rural policies on long-term visions and societal engagement
Analytical tools and models to support policies related to agriculture and food
Thematic networks compiling knowledge ready for practice
Fuelling the potential of advisors for innovation
Sustainable Food Security är Horisont 2020s främsta bidrag till forskning och innovation i relation till livsmedels- och näringssäkerhet i Europa. Särskild fokus riktas mot att kombinera ekonomisk och ekologisk nytta med sociala dimensioner av livsmedelsproduktion.
Utlysningar: 16 oktober 2018 – 23 januari 2019
Innovative and Citizen-driven food system approaches in cities
High-quality organic fertilisers from biogas digestate
Alternative proteins for food and feed
Climate-smart and resilient farming
European Joint Programme on agricultural soil management
Biodiversity in action: across farmland and the value chain
Integrate health approaches and alternatives to pesticide use
New and emerging risks to plant health
Anti-microbials and animal production
Integrated water management in small agricultural catchments
Genetic resources and pre-breeding communities
Integrated approaches to food safety controls across the food chain
Fortsatt bevakning
Vilka andra instrument används för att implementera EU:s Food2030 agenda? Hur kan SBHSS på bästa sätt nyttja de brysselbaserade nätverken ERRRIN och Eriaf för att främja våra intressen? Kommer utvecklingen av CAP innebära fler möjligheter för regional utveckling? Det är exempel på frågor som vi på Brysselkontoret kommer att arbeta med under den närmsta tiden eftersom vissa av våra huvudmän prioriterar livsmedel i de länspecifika dokumenten 2018. Mycket tyder på att EU:s vision om att arbeta efter principen att ”utvinna mer av mindre” innebär att fler tvärsektoriella projekt blir möjliga och viktiga för den regionala utvecklingen. Därför finns det stor potential för Småland-Blekinge-Hallands huvudmän att genom EU:s program fortsätta arbete med att stärka den regionala livsmedelskedjan.