Europeiska universitet – ambitiösa visioner men frågor kvarstår
I september 2017 presenterade Frankrikes president Macron idén om europeiska universitetsnätverk – nätverk av europeiska universitet som samarbetar inom forskning, innovation och utbildning för att därigenom ta sig an de samhällsutmaningar och kompetensbrister som finns i EU. EU-kommissionen har byggt vidare på detta i grunden politiska initiativ, med målet att uppnå 20 sådana nätverk fram till 2024. Med anledning av detta anordnade Niedersachsens representation i Bryssel tillsammans med The Guild of European Research-Intensive Universities eventet ”The rise of European University Networks – A Debate on the Regional Views of Macron’s idea”. Under eventet diskuterades både möjligheter men också utmaningar med initiativet och vad det kan innebära för akademin.
Initiativet bygger på tidigare initiativ så som Marie Sklodowksa-Curie-åtgärderna, Erasmus Mundus och Europeiska institutet för innovation och teknik. De europeiska universiteten ses som ett sätt att motverka extremism och nationalism och att fostra en gemensam europeisk identitet både för studenter och forskare. Nätverken ska sträva efter hög kvalitet och excellens med målet att kunna locka till sig de bästa studenterna, lärarna och forskarna – samtidigt som de använder sig av den mest innovativa pedagogiken och digitala teknikerna. Detta kommer successivt att stärka europeisk högre utbildnings konkurrenskraft internationellt sett. Nätverken ska ha en jämn geografisk spridning och förhoppningen är att rörligheten kommer att förbättras, inte bara bland studenter utan också bland personal.
Bildkälla: https://pixabay.com/
Trots långsiktiga ambitiösa visioner för initiativet framhöll EU-kommissionen att kortare pilotprojekt behövs för att universiteten ska kunna prova vad som fungerar och inte. Under hösten 2018 kommer den första Erasmus-utlysningen kopplad till de europeiska universiteten att släppas. Kraven för denna pilot är ännu inte utformade, men kommissionen hintade om att tydliga strategier är önskvärda. Sökande nätverk bör gå längre än de existerande nätverken, och nätverk som främjar en ökad integration och gemensam styrning kommer prioriteras.
Många frågor kvarstår dock, och under konferensen diskuterades bland annat:
- Konflikten mellan det gamla och det nya. Är det viktigare att bygga vidare på gamla nätverk och traditioner i den europeiska universitetsvärlden eller att skapa nya? Ska tidigare prestationer värderas på samma sätt som framtida ambitioner? Farhågor framfördes att vissa universitet stängs ute och att större universitet kommer att premieras.
- Antalet partner i nätverk. Maxgränsen för antalet partner är satt till sex. Är det bättre med ett litet antal partner för att skapa stabilitet och förtroende, eller riskerar man då att exkludera vissa universitet? Samtidigt kan det vara svårt att samordna nätverk med ett större antal partners.
- Synen på kvalitetssäkring mellan olika universitet lyftes också fram som en möjlig utmaning.
- Slutligen nämndes också en oro över att nätverken ska omfatta för mycket. Ambitiösa mål om att fostra excellens, öka rörligheten, digitalisering och smart specialisering riskerar att överlasta projekten då det kan vara svårt att göra allt samtidigt.
Från svensk sida så är Uppsala Universitet del av nätverket The Guild of European Research-Intensive Universities som var medarrangör till eventet och frågan är aktuell även för andra svenska universitet och högskolor. Efter pilotprojektet i höst kommer konceptet att vidareutvecklas och förbättras under 2019-2020. För Småland-Blekinge-Hallands del kan detta påverka våra lärosätens möjligheter till samarbete på den europeiska arenan. Vi på Brysselkontoret fortsätter därför att bevaka frågan och vad detta kommer innebära för våra lärosäten. Mer information om initiativet hittar ni här.