Automatiserade fordon – framtiden inom vägtrafik
Temat autonoma (självkörande) fordon är ett omtalat ämne inom transport och innovation. Det är inget nytt koncept, men med tiden har intresset växt för att utforska hur det kan användas på ett effektivt sätt. Framsteg inom detta kan komma att påverka samhällsutformningen och hur Europas invånare organiserar sina vardagsliv.
Mellan 17–19 september anordnades Human Explorer Days som Brysselkontoret bevakade. Syftet med dagarna var att diskutera autonomous mobility (autonom rörlighet), och vad som kan hända i framtiden gällande alltifrån automatiserade fraktfartyg till självkörande fordon i trafiken. Autonoma fordon har dessutom en stor potential för gles- och landsbygd, något som även betonas av belgiske Tim De Ceunynck, forskare med dubbel doktorsexamen i transportvetenskap och ingenjörsteknik. Brysselkontoret fick en intervju med Tim som går att läsa i slutet av artikeln.
Miljöaspekten central
Förutom att utforska hur våra vardagsliv kan underlättas och förbättras med hjälp av innovationer som självkörande bussar och personbilar så är en stor del i denna forskning att reda ut hur växthusgasutsläpp kan minskas. Många av eventets talare nämnde att vi har seriösa problemområden att hantera framöver i form av klimathot och föroreningar – transportsätten vi har idag är inte hållbara i längden, såsom att varje dag köra från förorter in till storstäder. Detta är av relevans för Småland-Blekinge-Halland då de senaste länsspecifika dokumenten visar att flera av våra medlemmar sikar på utveckling inom hållbar transport och grön innovation. Även trafikstockningar och olyckor är aspekter som kan försvåra vardagstempot. Många av dessa problem kan förbättras genom att introducera nya sätt för oss att använda kollektivtrafik och transport. Det nämns att det finns ett stort behov av att designa om systemen vi har idag så att vi och planeten kan få bättre framtidsförutsättningar. Även vikten av ett gott samarbete mellan företag, lagstiftare och politiker nämndes som viktiga aspekter i målet mot en autonom och klimatneutral värld. Det gavs dock inga konkreta förslag på hur man planerar att gå tillväga för att uppnå dessa mål.
Utmaningar
För att med tiden kunna gå över till samhällen med mer autonoma fordon så är det självklart många utmaningar man ställs inför. De största hindren som diskuterades var den lagliga aspekten och säkerhetsrisker. Besökarnas frågor och funderingar till talare och paneldeltagare bestod till största del av tankar kring säkerhetsaspekten – vid en olycka med en självkörande bil, vem skulle bära ansvaret? Blir det väghållningsarbetare, eller tillverkarna? Det ifrågasattes även hur landsbygdsområden skulle inkluderas i en värld med en ny, autonom rörlighet.
Alla talare intygade att säkerhetsaspekten skulle vara ett fokusområde för att en autonom värld någonsin ska kunna bli en möjlighet. När den riktiga människan tas bort ifrån processen så blir ökad säkerhet än viktigare, och proaktivt arbete är en central del i samtliga projekt som talarna deltagit i.
Norsk innovation
Skandinavien är ett stort kunskapscenter när det gäller forskning och autonoma fordon. Norge har länge utmanat gränserna för human mobility och har genomfört mycket forskning på området. Likt Sverige så kan vintern innehålla tuffa väderförhållanden, vilket bidragit till tankegången att om viss trafikteknik lyckas fungera där med snö och halka så kommer det att kunna fungera nästan vart som helst. På bedömningen över hur förberedda diverse länder är på automatiserad körning så anses Norge ligga väldigt högt – detta ska delvis bero på policylagstiftning, ett ledarskap inom innovation, teknik och infrastruktur. Under eventet presenterades idéer och initiativ tagna av den norska kustkommunen Kristiansand, en kommun med i princip samma befolkningsmängd som Jönköping. Det finns en vision för Kristiansand att vara Norges Elektriska Huvudstad 2050 med stora framsteg inom urban planering och transportinnovation. Kan det vara en god idé för oss att lära och inspireras av grannlandet gällande dessa faktorer och framtidsvisioner?
Modell över Kristiansands stadsbild enligt visionen för 2050
En person som har utforskat självkörande fordon under diverse väderförhållanden i Norge är belgiske forskaren Tim De Ceunynck, som under eventet höll en presentation om projekten. Som forskare har Tim expertis på området säker och hållbar transport, och har efter studier i Sverige och arbete i både Norge och Sverige kunskap om hur konceptet skulle kunna lämpa sig i skandinaviska områden. Vi på Brysselkontoret fick möjlighet att ställa honom några frågor angående konceptets framtidsutsikter och potentiell betydelse för landsbygdsområden.
Finns det någon särskild del i ditt arbete med utveckling av autonoma fordon som är särskilt utmanande?
– Från en teknisk ståndpunkt så är datafusion en svår del. Fordonet i sig samlar stora mängder extremt detaljerade data från olika sensorer, och all denna data måste processas, sammanlänkas, och tolkas för att tillslut leda till fordonets självständiga rörlighet. Jag tror den mest utmanade delen – där vi inte heller har en klar bild av var vi vill hamna i framtiden – är den beteende- och samhällsrelaterade delen; hur kommer folk att reagera på och interagera med autonoma fordon, både som användare och icke-användare? Hur kommer folks resmönster förändras när fullt automatiska fordon finns tillgängliga, och hur undviker vi att detta leder till negativa effekter? Hur kommer detta omvandla våra stadsstrukturer, och vice versa, hur kan vi se till att stadsområden anpassar sig till automatiserade fordon på ett hållbart sätt?
Ser du någon användning för detta i landsbygdsområden? Skulle det finnas fördelar, och kanske också utmaningar, med detta för områden som inte är storstäder?
– Det finns absolut fördelar! Autonoma fordon kan förbättra landsbygdsområdens rörlighet då dessa områden ofta är bilbundna i dagens läge. Det är också svårt att använda cykel eller gång som transportmedel där och tillgången till kollektivtrafik är ofta låg eller icke-existerande. Autonoma fordon kan bli ett transportalternativ för de som inte har råd att ha bil, men kanske allra viktigast är att det kan göra kollektivtrafiken till ett hållbart alternativ för områden med lägre befolkningsantal.
Hur ser du på EU:s roll i målet av en autonom framtid – saknas det någonting idag i form av policys eller liknande?
– Jag tror att EU kan bidra till alla områden relaterade till detta. Framförallt så tror jag det vore bra om EU tog ledningen i att nå ett harmoniserat juridiskt ramverk på europeisk nivå som inkluderar aspekter relaterade till homologation och typgodkännande. Möjligtvis kan eller bör EU bidra med att underlätta genomförandet av fältprov med automatiserade fordon.
Paneldiskussion med Tim De Ceunynck till höger om podiet