Biobränslets framtid – fortsatt het debatt

Biobränslets framtid är en fråga som oroar flera svenska aktörer, något som vi tidigare rapporterat om på vår hemsida. Anledningen till oron är EU-kommissionens förslag till nytt direktiv för förnybara bränslen som förnärvarande behandlas i EU-parlamentet. Enligt förslaget ska grödobaserade biobränslen begränsas kraftigt för att sedan fasas ut. Om förslaget går igenom, eller begränsas ytterligare, kommer det få konsekvenser även för Småland-Blekinge-Halland. Vid ett seminarium som Brysselkontoret nyligen deltog bekräftades både oron och det brådskande läget. 

Seminariet arrangerades av EURACTIVE och diskussionen handlade om biobränslets roll i energiomställningen. Egentligen är det inte en fråga som enbart rör energipolitik utan det påverkar en rad olika områden såsom jordbruk och sysselsättning. Kritikerna till kommissionens förslag, däribland Sverige och flera svenska aktörer, menar att grödobaserade biobränslen är en förutsättning för såväl jordbrukets överlevnad som för fossilfrihet i transportsektorn. Sverige hade stark representation i panelen genom EU-parlamentarikern Fredrick Federley, skuggrapportör för förnybarhetsdirektivet, samt Alarik Sandrup från Lantmännen som båda tydliggjorde den svenska situationen.

På många sätt är det en debatt om ”food vs. fuels” och huruvida dessa två står i konflikt eller inte. Det var därför något förvånande att även FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), som skulle kunna antas vara kritiskt inställda till att använda grödor till bränsle, ville se en mer nyanserad inställning från motståndarna till grödobaserade biobränslen med större hänsynstagande till nationella och lokala förutsättningar. Även en representant från forskningsvärlden menade att biobränsleproduktion inte nödvändigtvis står i motsats till vare sig klimat, livsmedelsförsörjning eller matpriser. Tre faktorer som ofta används som argument mot användning av biobränsle.

Om seminariets deltagare och panel fattat beslut om förnybarhetsdirektivet hade det inte funnits någon anledning till oro. Dock var denna samling inte helt representativ. I EU finns starka intresseorganisationer som är kritiska och flera länder som har en helt annan situation och inställning till t.ex. markanvändning och skog. I parlamentet har dessutom direktivet delats upp mellan utskottet för Industrifrågor, forskning och energi (ITRE) och utskottet för Miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI). Uppfattningen är att ENVI kommer ha en mer kritisk syn på grödobaserat biobränsle än utskottet för forskning och industri.

Frågan bevakas av flera svenska aktörer inklusive nationell nivå, men det finns all anledning för Småland-Blekinge-Halland att vara aktiv på så väl nationell som europeisk nivå. Hur påverkar det våra jordbruksföretag? Hur påverkas vår användning av biobränsle i kollektivtrafiken? Brysselkontoret fortsätter bevaka frågan och uppmanar huvudmännen att ta ställning till hur de påverkas.