Debatten om framtidens drivmedel fortsätter

Alternativa drivmedel är en ständigt aktuell fråga och som för tillfället fått särskilt stort fokus i Bryssel. Orsaken till detta är flera lagförslag och åtgärder kopplat till just hållbara transporter. Framför allt handlar det om EU-kommissionens åtgärdspaket för ren rörlighet som släpptes hösten 2017 och som kommer förhandlas under 2018. Men det handlar även om det lagpaket på energiområdet som bl.a. berör grödobaserade biodrivmedel. Samtidigt har diskussionerna om finansiering till EU:s framtida transportpolitik kommit igång, vilket kan ge ramarna för framtida möjligheter att använda EU-medel till tranportsatsningar. För Småland-Blekinge-Halland är det utifrån målsättningar om hållbara transporter, regionala satsningar på området och även näringslivets förutsättningar, viktigt att bevaka och ta till vara på våra intressen vad gäller möjligheter till utveckling likväl som att nå våra mål. Vi har tidigare skrivit om paketet för ren rörlighet, men här kommer en kort uppdatering kring läget och ett nedslag i den generella debatten om framtidens drivmedel.

Lagförslag på gång

Som vi skrivit om i tidigare artikel genomför EU en rad satsningar för att minska klimatutsläppen och främja alternativa drivmedel inom transportsektorn. Främst handlar det om ”Paketet om ren rörlighet” som är en del av EU:s övergripande satsning ”Europa på väg”. Syftet med satsningarna är att skapa en konkurrenskraftig, ren och sammankopplad fordonsflotta för att tackla de långsiktiga klimatutmaningarna.

Bland europiska regioner och näringsliv är det flera som har reagerat på Kommissionens förslag till direktivet om rena och energieffektiva fordon. Direktivet syftar till att bättre kunna nyttja offentlig upphandling för att främja marknadsintroduktion av rena fordon genom att sätta mål för andelen rena fordon som det offentliga upphandlar. Det finns dock en viss kritik mot förslaget som framför allt grundas i hur man definierar rena fordon:

• I förlaget baseras definitionen av rena fordon på tank-to-wheel, och inte well-to-wheel. Kritiken mot tank-to-wheel är att den inte tar hänsyn till hela klimatnyttan, vilket kan missgynna biodrivmedel i jämförelse med el producerad från icke-förnybara källor.
• Minimimål för lätta fordon avser noll- och lågutsläppsfordon, i princip elbilar och bränslecellbilar enligt ny definition. För de som satsat på biogas till lätta fordon (t.ex. färdtjänst) kan det vara svårt att nå de utsatta målen.
• Minimimål för tunga fordon och bussar avser nollutsläppsfordon eller fordon som använder naturgas (biometan). För de som använder HVO/biodiesel eller E95/bioetanol till tunga fordon eller bussar i offentligt upphandlad transport kan detta bli problematiskt.

Tidigast efter sommaren 2018 förväntas Europaparlamentet och medlemsstaterna i Rådet påbörja beredning och förhandling av förslaget. Beroende på vart förslaget landar kan det påverka möjligheter för Småland-Blekinge-Halland att nå klimatmål och de regionala satsningar och investeringar som gjort. Brysselkontoret fortsätter bevaka och driva huvudmäns intressen frågan.

Som nämndes inledningsvis har även frågan om grödobaserade drivmedel (t.ex. bioetanol) varit föremål för diskussioner i Bryssel, i och med det förslag till nytt direktiv om förnybar energi som presenterades i slutet av 2016. Förhandlingarna om direktiv börjar nu närma sig sitt slut och kommer troligen innebära en utfasning av grödobaserade biodrivmedel, där de år 2030 får utgöra max 7% av den förnybara energin inom transportsektorn. Däremot ser det ut som om tallolja kommer godkännas som förnybart drivmedel, något som varit glädjande för regioner med stora skogliga resurser.

Krafttag för alternativ infrastruktur

Sedan oktober 2014 skall varje medlemsstat i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen ta fram nationella handlingsplaner för alternativ infrastruktur. Kommissionen anser dock att medlemsstaternas ansträngningar inte gett tillräckliga resultat och har därför utformat en handlingsplan med åtgärder – ”Bredast möjliga användning för alternativa bränslen”. I handlingsplanen pekar Kommissionen på behovet av mer satsningar på infrastruktur för alternativa bränslen inom TEN-T nätverkets korridorer, exempelvis laddstationer för elfordon men också tankstationer för tunga transporter som drivs med flytande naturgas (LNG). Följaktligen ställs ytterligare 800 miljoner euro till förfogande genom fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) och NER 300-programmet. Inom det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T) finns nio transportkorridorer utpekade och Sverige berörs av ScanMed-korridoren som bl.a. sträcker sig genom Halland, Kronoberg och Jönköping län.

Handlingsplanen reser dock en del frågor om vem som kan ta del av medlen. Dessa frågetecken gäller även framtida EU-finansiering till transport och infrastruktur i stort. Kommer medlen att fokuseras inom TEN-T-stomnätet, eller kan de även komma regioner utanför till nytta? Ramarna för den framtida EU-finansieringen för transport beror till stor del på EU:s framtida långtidsbudget där ett första utkast väntas presenteras i maj 2018. Just nu finns det en möjligt att göra inspel genom svara på EU-samrådet om framtidens finansiering för transport med sista svarsdatum den 8 mars. Vi uppmanar aktörer i Småland-Blekinge-Halland att ta denna chans att påverka.

Behovet av nya infrastruktursatsningar är som sagt stort och redan i senaste CEF-utlysningen fanns möjligheter att ansöka om medel för detta. Utlysningen omfattade delvis Småland-Blekinge-Halland då den riktade sig till insatser längs TENT-T-korridoren. Den kommande CEF utlysningen kommer troligtvis omfatta digitalisering och utfasning av fossila bränslen. 

När det gäller framtida finansiering till investeringar för hållbara transporter kan det även vara intressant att titta kommissionens förslag om att intäkter från vägtullar och trängselavgifter ska användas till miljömässiga framsteg på transportområdet. Regionkommittén har nu gett sin syn på saken och anser att det ännu tydligare bör specificeras att en viss andel av intäkterna öronmärks för att stödja utvecklingen av lokala och regionala transportsystem, särskilt i perifera områden och områden som ligger långt bort från det europeiska nätet. I dagsläget är det för tidigt att uttala sig om var frågan landar då t.ex. Sverige som medlemsstat är emot specificeringar överhuvudtaget, samt att regionkommittén saknar formell beslutsmakt. Dock är det relevant att hålla ett vakande öga på diskussionen då det kan ge upphov till frågeställningar om huruvida Småland-Blekinge-Halland skulle gynnas av detta eller inte.

Kritiska röster och goda exempel

Att drivmedelsfrågan är en het fråga märks även på de många evenemang som arrangeras på temat. Nyligen deltog Brysselkontoret på ett seminarium[1] på temat att minska utsläpp från tung transport och där det Sverigeledda projektet GREAT var en av arrangörerna.

En generell och återkommande kritik som framförs mot EU-kommissionen är att den trots sin uttalade teknikneutralitet tenderar att främja elektrifiering framför biobaserade drivmedel. Detta var något som även flera talare och deltagare under seminariet framförde, men givetvis fanns det vissa som hade en annan syn på saken. Något som lyftes var att frågan vilket drivmedel som är mest lämpligt ur hållbarhetssynpunkt också handlar om att medlemsländerna har olika förutsättningar att genomföra hållbara lösningar.

Men det var inte bara kritik mot som framfördes. Det presenterades även flera goda exempel och spännande initiativ att inspireras och lära av. Bland annat ett kopplat till hur man kan använda cirkulär ekonomi för att producera alternativa drivmedel och hur man kan stimulera efterfrågan på biodrivna fordon. I Frankrike har man har lyckats skapa efterfrågan på biogas genom ekonomiska styrmedel så som subventioner, skattelättnader och längre kontraktsperioder för transporter som kör på biogas. Det franska exemplet tar också upp synergier med det lokala näringslivet exempelvis hur man placerar biogasanläggningar i anknytning till livsmedelsproduktion. Mer information om det franska exemplet och hur dem har lyckats knyta ihop hela värdekedjan inom produktionen hittar ni här.

Även elvägar var ett uppmärksammat ämne under seminariet och det finns stor potential att bygga ut nätverket för eldrivna fordon även i Sverige. Här kan vara intressant att undersöka sätt att bidra med de kompetenser vi har på området, t.ex. i Blekinge

Sammanfattningsvis, nedan har ni en tidslinje över kommande lagförslag, utlysningar och samråd. Kontakta gärna Brysselkontoret om ni har frågor eller önskemål, vi kommer att fortsätta arbeta med frågan under året.