Ett multimodalt, digitalt och självkörande Europa
Multimodalitet, självkörande fordon (automatisering) och digitalisering är tre områden som har varit på agendan för både EU:s och SBHSS medlemmar den senaste tiden. Områdena är tätt kopplade till varandra och det finns stor potential att utveckla effektiva transporter där digitalisering och automatiserade fordon är väsentliga delar i ett multimodalt transportsystem. EU-kommissionen har denna månad antagit nya regelverk angående kooperativa intelligenta transportsystem (C-ITS, Cooperative Intelligent Transport Systems) för att främja automatiserad, uppkopplad och grön transport. Vi ser även hur mindre regioner som Tallinn och Helsingfors ligger i framkant av den digitala och multimodala utvecklingn.
Kommissionens initiativ
EU-kommissionen har tidigare tagit fram flera initiativ för att främja tekniska lösningar för automatisering och multimodalitet (samt att uppnå klimatneutralitet).
- ”Europe on the move” består av tre ”mobilitetspaket”, som släppts under 2017–2018 som tillsammans avser de att bidra till säker, ren och konkurrenskraftig rörlighet inom Europa innan 2025
- ”Transport 2050” långsiktig strategi som ska främja en konkurrenskraftig transportsektor för att öka rörlighet och minska utsläpp
- Genom Parisavtalet har kommissionen även åtagit sig att minska koldioxidutsläppen, trafikstockningar och luftföroreningar för att förbättra de europeiska medborgarnas livskvalitet
- ”Year of multimobility 2018” (året av multimodalitet) var kommissionens initiativ att visa på vikten av multimodalitet för EU:s transportsystem
Kommissionen lyfter behovet av fortsatt digitalisering och automatisering för att skapa effektivitet inom transportsektorn, både i städer och på landsbygden. Violeta Bulc, EU:s kommissionär för transport, understryker att tillgänglighet och effektivitet är värdeord i visionen för Transport 2050 och för att lyckas uppnå målsättningar om en hållbar och konkurrenskraftig transportsektor spelar automatisering en viktig roll. Automatisering och digitalisering har potential att lösa flera utmaningar inom transportsektorn (b.la. inom multimodalitet), men det förutsätter att automatiserade fordon är väl integrerade i transportsystem.
Vad händer nu?
Efter ”Year of multimobility” under 2018 menar kommissionär Bulc att EU är redo att gå från planering och diskussioner till handling. I pågående förhandlingar om nästa långtidsbudget 2021–2027, angående transportsektorn, ger kommissionen förslag på programstrukturer som syftar till att främja utveckling av inter-europeisk transport, energi och telenätverk. Den kommande budgeten för Connecting Europe Facility (CEF) avser bland annat att tydligare skapa synergier mellan transport, energi och digitalisering. I ljuset av detta uppmuntrar Bulc intressenter att presentera projekt och hitta partners i förhållande till synergierna inför kommande programperiod 2021 – 2027.
Initiativ att förbättra transportsektorn genom digitalisering har skett denna månad då har EU-kommissionen har antagit nya regelverk som intensifierar utbyggnaden av kooperativa intelligenta transportsystem på Europas vägar. Den nya teknologin gör det möjligt för fordon att kommunicera med varandra, väginfrastrukturen och andra trafikanter – exempelvis om vägarbeten, farliga situationer och trafikljus för att göra transporter effektivare, renare och säkrare. Detta är i linje med Junker kommissionens initiativ ”Europe on the move” för säker, uppkopplad och grön mobilitet. De nya reglerna innebär att från och med i år kommer fordon, trafikskyltar och motorvägar vara utrustade med teknik för att skicka standardiserade meddelanden till trafikdeltagare runtomkring.
Finland och Estland i framkant av utvecklingen
Tallinn och Helsingfors är små stadsregioner som ligger i framkant inom EU:s digitala inre marknad med stora möjligheter inom ett bredare EU-perspektiv. Detta är till stor del på grund av deras gränsöverskridande arbete inom ramen för ’Interreg’ och ’Horisont’. Bland annat har studenter vid Tallinn University of Technology (TalTech) har utvecklat en automatiserad bil som är ett ”last-mile solution” projekt med avseende att integrera automatiserade fordon i kollektivtrafiken. I Finland har MaaS (Mobility-as-a-Service) Global lanserat appen Whim, den första allomfattande Mobility-as-a-Service-lösningen som kommersiellt är tillgänglig på marknaden. Appen låter användarna resa var och när de vill med kollektivtrafik, taxibilar, hyrbilar och många andra alternativ. Innehållet har revolutionerat användarnas resvanor, till förmån för multimodalitet.
Ett annat gott exempel är Helsingfors som strävar mot att vara en smart och hållbar stad/region genom att b.la integrera teknik och automatisering i staden. Jätkäsaari ’smart mobility lab/projekt’ i Helsingfors är världens största passagerarhamn. Hamnen utgör även ett urbant testområde för smarta mobilitetslösningar där små och medelstora företag som specialiserar sig på mobilitet har stöd för att utveckla sin verksamhet och möjligheter att styra sina lösningar i en intressant miljö. Detta kan vara särskilt intressant för våra medlemmar med hamnar att kolla vidare på och inpireras av.
Under året av multimodalitet har det visat sig var det finns möjlighet och var engagemang kan skapa förutsättningar för fullskalig multimodalitet genom automatisering och digitalisering. För att lyckas med projekt på en större skala menar kommissionär Bulic att ett av de största hindren kommer att vara hantering och delning av data, något som är en återkommande fråga inom alla områden där digitalisering har en roll. Samtidigt är ”open data” något vi kan förvänta oss mer av då artificiell intelligens, teknik och 5G-nät kommer vara väsentliga faktorer i den fortsatta utvecklingen av EU:s transportsystem.