EU-kommissionen presenterar förslag till ny långtidsbudget för EU

Den andra maj presenterade EU-kommissionen sitt förslag till långtidsbudget för EU inför perioden 2021-2027. Den nya budgeten innehåller flera omprioriteringar jämfört med den förra långtidsbudgeten, däribland mer medel till politikområden som forskning och innovation, säkerhet och försvar, migration och utbildning. Däremot föreslår EU-kommissionen nedskärningar på områden som sammanhållningspolitiken samtidigt som Sverige behöver betala en högre avgift än tidigare.

Var sjunde år presenterar EU-kommissionen ett förslag till en ny långtidsbudget. Budgeten sträcker sig över en sjuårsperiod och dikterar hur EU skall spendera sina pengar (vilka politikområden som prioriteras). Den nuvarande sjuårsbudgeten för åren 2014 – 2020 uppgår till totalt till 1 026 miljarder euro (knappt 1 % av EU-ländernas BNI). För åren 2021 – 2027 planerar EU-kommissionen att öka budgeten till cirka 1,1 % av BNI dvs. 1 279,4 miljarder euro. Ökningen av avgiften är ett sätt för kommissionen att kompensera för Storbritanniens utträde, vilket har resulterat i ett budgetunderskott för EU samt täcka kostnader för nya önskade satsningar.

En ny modern EU-budget

Den nya budgeten innehåller flera omprioriteringar jämfört med den förra långtidsbudgeten.

• Erasmus+ får dubblat stöd (totalt 30 miljarder euro).
• Europeiska socialfonden uppgraderas till ESF+ med en budget på 101,2 miljarder euro. Även hälsa kommer att inkorporeras inom ramen för ESF+.
• EU:s forsknings- och innovationsprogram får ökat stöd. Beroende på om man räknar in Storbritanniens utträde eller inte innebär det en ökning på cirka 30 – 50 %.  
• Mer medel till politikområdet försvar och säkerhet samt migration.
• EU-kommissionen föreslår en ny investeringsfond, InvestEU, som ska samordna alla finansiella instrument inom EU.
• När Storbritannien lämnar EU föreslår kommissionen att vissa rabatter till EU-avgiften skall strykas. För svensk del betyder det att avgiften kan komma att höjas med cirka 40 %.
• Sammanhållningspolitiken får minskat anslag med cirka 5 %. Man ändrar dessutom kriterierna för att söka medel samt ökar andelen nationell medfinansiering.  
• Den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) får minskat anslag med cirka 5 %.

Figur 1 visar hur förslaget till den nya långtidsbudgeten är fördelat mellan de olika politikområdena.

Figur 2 illustrerar vilka politikområden som har fått ökat anslag jämfört med den gamla långtidsbudgeten.

Nästa steg i budgetprocessen är att ministerrådet och europaparlamentet skall förhandla och besluta om förslaget. Vi fortsätter att bevaka processen och fler analyser kommer framöver.  

Här hittar ni mer information om förslaget till den nya långtidsbudgeten.  

Figur 1.

Figur 2.