EU-kommissionens arbetsprogram för 2016
2014 väckte den nytillträdda EU-kommissionens starka prioritering på åtgärder för tillväxt och fler arbetstillfällen stor uppmärksamhet. Arbetsprogrammet för 2016 som tagits fram tillsammans med EU-parlamentet fortsätter på den tidigare inslagna vägen av att EU ska vara ”stort i stora frågor och små i små frågor” och där Junckers 10 prioriteringar är vägledande.
Det nya arbetsprogrammet innehåller 23 centrala initiativ (att jämföra med långt fler än 100 per år i tidigare kommissioner): EU-kommissionens 10 politiska prioriteringar, 20 tillbakadragna förslag eller ändringar av förslag samt 40 åtgärder för att granska den befintliga EU-lagstiftningens kvalitet.
De sammanlagt 23 utlovade förslagen är fördelade på fem kategorier:
· Asyl- och migration
· Inre marknaden, bland annat en ny rymdstrategi och handlingsplan för ett europeiskt försvarssamarbete
· Kretsloppsekonomi
· Sociala rättigheter som att göra det lättare för kvinnor att ta sig in på arbetsmarknaden
· Samordning av företagsskatter och momsförslag
Prioriteringar och målsättningar till trots, gör sig omvärlden påmind och EU-kommissionen tvingas ägna både avsevärd energi och betydande resurser till den fortsatt ansträngda finansiella situation i delar av ekonomin, säkerhetsutmaningar och inte minst en flyktingsituation som saknar motstycke sedan andra världskrigets slut. Som ett resultat läggs därför stort fokus på fortsatta reformer av EU:s asyl- och migrationssystem. Bland annat kommer förslag på revidering av den så kallade Dublinförordningen som styr i vilket medlemsland flyktingar ska söka asyl. Det rör sig även om förslag om att sätta upp en europeisk gräns- och kustbevakning.
Vidare är förslagen för att förbättra funktionen av den inre marknaden intressanta. Många menar att den inre markanden är EU:s kärna och det vi alla kan enas kring. Samtidigt får man konstatera att vissa förslag troligen inte kommer glida igenom beslutsprocessen utan friktion. Det gäller frågor som den sociala pelare som föreslår nya regler kring arbetskraftens rörlighet mellan medlemsländerna utan att tumma på regler kring social dumpning. Eller förslaget om att samordna medlemsländernas regelverk kring bolagsskatter – en fråga som legat på bordet i många år men som ogillats av vissa länder, däribland Sverige.
Slutligen är det värt att notera att man avser utvärdera EU:s långtidsbudget för 2014-2020. Hur står sig stora budgetposter som till exempel dagens sammanhållningspolitik med bland annat social- och regionalfonder, om man upplever att EU inte effektiviseras i tillräckligt hög hastighet?
De 23 förslagen
En ny kompetensagenda för Europa
Nystart för förvärvsarbetande föräldrar
Kretsloppsekonomi
Översyn av den fleråriga budgetramen 2014-2020
Nästa steg mot en hållbar europeisk framtid
Genomförande av strategin för den digitala inre marknaden
Ett paket om energiunionen
Ett paket om arbetskraftens rörlighet
Uppföljning av strategin för den inre marknaden
En handlingsplan för det europeiska försvaret
En handlingsplan om moms
Ett paket om företagsskatt
En europeisk rymdstrategi
En pelare för sociala rättigheter
Ett europeiskt system för insättningsgaranti/fullbordande av bankunionen
Uppföljning av handels- och investeringsstrategin
Genomförande av den europeiska säkerhetsagendan
Bättre migrationshantering
Ett paket om gränsförvaltning
Utvecklingsbistånd efter Cotonouavtalet
Kapacitetsuppbyggnad inom säkerhetssektorn
Kommissionens bidrag till den globala strategin
Förslag till interinstitutionellt avtal om ett obligatoriskt register för lobbyister