EU:s återhämtningsfond – gröna prioriteringar för EU:s ekonomi
EU-kommissionen har de senaste månaderna arbetat fram en återhämtningsfond för att bygga upp EU:s ekonomi efter sviterna från coronakrisen. Enligt EU-kommissionären Ursula von der Leyen ska den gröna given vara en central del av återhämtningsplanen, men åsikterna har varit delade i frågan.
Källa: Pixabay
Utbrottet av COVID-19 har lett till flera negativa konsekvenser för EU, inte minst för den ekonomiska sektorn. Arbetet med att framställa en ny återhämtningsfond och plan för hur EU ska hantera sviterna av coronakrisen samt hur unionen ska bygga upp sin ekonomi igen har det rått delade meningar om.
Många hävdade att den gröna given skulle vara ett nödvändigt ramverk för återhämtningsplanen, inte bara ur ett klimatperspektiv, utan också från en ekonomisk aspekt – för att på bästa sätt skapa tillväxt och fler arbetsmöjligheter. Vissa motsatte sig dock denna strategi. De ansåg att EU istället borde omprioritera och därmed skjuta upp omställningsarbetet som den gröna given innebär. Den 27 maj presenterade kommissionen en budget innehållande 1.85 biljoner euro för den återhämtningsplan som EU skapat för att bygga upp ekonomin igen.
Enligt tidigare uttalanden från EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, ska den gröna given utgöra en fundamental del i återhämtningsplanen och i kommissionens förslag adresseras den gröna given som EU:s återhämtningsstrategi. Det betyder i sin tur att samtliga investeringar och åtgärder för att bygga upp EU:s ekonomi och fortsatta arbete ska vara hållbara. EU:s förnyade strategi för hållbar finansiering, som väntas presenteras senare i år, ska bidra till att de investeringar som görs under återhämtningen går åt detta håll.
Det som EU främst koncentrerar sina satsningar till är på renovering av byggnader och infrastruktur, en cirkulär ekonomi, förnybar energi och vätgas, samt ”rena” (fossilfria) transportsystem. Under våren har nya policy-initiativ presenterats inom den gröna given såsom strategi för biologisk mångfald och livsmedelsstrategin ”från jord till bord”, som tydligt kopplas till coronakrisens följder.
Kommissionen hävdar att den rådande krisen har haft stor påverkan på marknaden för avfallshantering i Europa som är en av de viktigaste delarna inom den nya handlingsplanen för cirkulär ekonomi, vilket även är en av de viktigaste pelarna inom den gröna given. Trots att effekterna är tillfälliga väntas hela återvinningsindustrin påverkas. Återhämtningsplanen betonar vikten av investeringar till avfallshantering, och nämner speciellt digitalisering som ett viktigt verktyg. Kommissionen menar att digitaliseringen skulle kunna gynna hela värdekedjan, från avfallsupptagning till nya digitala tekniker för sortering.
Enligt förslaget ska EU göra stora satsningar på hållbara byggnader och infrastruktur samt implementera en cirkulär ekonomi, vilket ska främja tillväxten av jobb. Vidare kommer man även att starta upp projekt för utvecklandet av förnybara energialternativ. EU:s klimatkommissionär, Frans Timmerman, menar på att EU har en stor potential att bli en ledande aktör i framställandet av bland annat förnybar vätgas. Genom att fördubbla finansieringen av forskning kring rent väte och innovation (för närvarande 650 miljoner €), kommer detta kunna ersätta fossila bränslen både inom industri och transportsektorn. Dessutom siktar man till att fördubbla investeringar av infrastruktur för att nå 2 miljoner offentliga laddstationer fram till 2025 för elfordon. Ytterligare en viktig parameter som EU valt att satsa på är tåg för hållbar rörlighet mellan städer och regioner. Återhämtningsplanen föreslår också ökad finansiering för mobilitet inom städer, till exempel cykelinfrastruktur, som ska finansieras under EU:s regionala finansieringsprogram.
EU-kommissionen skissar redan på både invitativet ”revonveringsvågen” och på en strategi för vätgas, med möjligheter för alla att lämna feedback t.o.m. 8 juni.
För mer information se länkarna nedan
Strategi för biologisk mångfald