Europa banar vägen för digitalisering
Under de senaste veckorna har Brysselkontoret publicerat en rad olika artiklar med digitalisering i fokus. Dels har Brysselkontoret fått besök av digitaliseringskoordinatorer från hela Sverige, dels har det skett en hel del aktivitet på den europeiska arenan. Brysselkontoret har hållit sig aktiva genom att bevaka dessa olika initiativ, samt evenemang. Bland annat har Brysselkontoret nyligen närvarat på POLITICO:s Europe Tech Summit 2023, där en del värdefulla insikter och diskussioner delades mellan allt från EU-representanter till teknik- och telekomföretag.
Tidskriften POLITICO anordnade den 26–27 april sitt årliga Europe Tech Summit som samlar beslutsfattare, entreprenörer och experter för att diskutera och lyfta de senaste händelserna inom Europas snabbt växande tekniksektor. Toppmötet lyfter ett brett spektrum av brådskande frågor inom teknikindustrin och digitaliseringsområdet, från EU:s insatser att reglera artificiell intelligens till diskussioner om hur Europa kan skapa en sammanhållning och koordinering gällande internationella teknikstandarder. Med hänsyn till digitalisering som ett av våra bevakningsområden deltog Brysselkontoret i det här eventet för att skapa en större uppfattning om vad som sker i Bryssel och på den europeiska arenan inom området. Programmet bestod utav flera panelsamtal, där en del intressanta aspekter lyftes gällande olika EU-initiativ som ligger på bordet just nu. Flera av initiativen och förslagen har Brysselkontoret tidigare rapporterat om.
Artificiell intelligens
Med hänsyn till AI:n som snabbt utvecklas, kämpar beslutsfattare och branschledare med att balansera innovation och reglering för att säkerställa att AI utvecklas och implementeras på ett ansvarsfullt och etiskt sätt. Under POLITICO:s event diskuterades Europas framsteg inom området och potentiella vägar framåt. Under en av många sessioner nämndes AI-förordningen flitigt och diskuterades av flera aktörer, bland annat av en representant från EU-kommissionen och Spaniens statssekreterare för digitalisering och artificiell intelligens.
De insikter som dök upp under denna session var bland annat att det spanska ordförandeskapet, som tar över efter Sverige i juni, hoppas kunna ro AI-förordningen i hamn innan mandatperioden tar slut vid årsskiftet. Det gällde även de svårigheter som kommer uppstå i att skapa ett regelverk som kan avgöra huruvida ett AI-system har högre risk för att missbrukas eller inte och att nationella myndigheter kommer ha behov av verktyg för att ansvarsfullt bevaka de AI-system som kommer finnas inom EU. Utifrån diskussionerna verkar det finnas olika idéer kring hur AI-förordningen skall utformas i de så kallade trilogförhandlingarna, alltså förhandlingar mellan EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet. Där gav Europaparlamentet intrycket av att ha större behov att skapa tydligare reglering från start, medan ministerrådet lutar mer åt att lära sig längs vägen kring hur framtidens AI skall regleras. Ytterligare lyftes även vikten av att skapa rätt förutsättningar för små och medelstora företag att anpassa sig efter AI-förordningen.
Med tanke på de komplicerade omständigheterna världen befinner sig i, lyftes även geopolitiska aspekter av AI. Det diskuterades att EU inte planerar att förbjuda specifika applikationer från särskilda länder. I stället understryks idén av att de applikationer och AI-system som befinner sig inom den europeiska arenan, ska förhållas sig till EU:s lagstiftning. Inom ramen för detta lyftes även vikten av att fokusera en del av framtidens diskussioner mot hur AI-system skall lanseras inom den europeiska arenan och hur noggrant testade de bör vara innan lansering. Det upplevs även finnas en risk för att AI-system och applikationer lanseras främst på grund av vinstdrivande skäl utan hänsyn till de etiska och sociala implikationer ett AI-system kan ha på samhället. Utmaningar och förhandlingar kvarstår gällande AI-förordningen, dock lutade diskussionen även åt en viss positivitet gällande det EU gör och har gjort. Det åsyftades att det EU försöker göra med AI-förordningen är en bra startpunkt och en fantastik möjlighet för reglering inom detta område, dock att det är en svår utmaning på grund av dess komplexitet och att de sträcker sig över flera sektorer. Vilket flera pekat på också är en av anledningar till att det har tagit en längre tid och blivit försenat tidigare.
Akten har nyligen röstats igenom i ledande utskott och förväntas nu röstas om i EU-parlamentet under juni.
Data
Som nämnt diskuterades flera EU-förslag inom digitaliseringsområdet under eventet. Likt AI-akten, lyftes även Dataakten under paneldiskussioner och samtal, där bland annat en representant från EU-kommissionen och representanter från Europaparlamentet närvarade. I diskussionen lyftes att en överenskommelse i trilogförhandlingarna gällande dataakten förväntas i juni. Vidare diskuterades en rad olika punkter, bland annat att det kan komma att krävas en struktur för att tydliggöra vilken typ av data som kan säljas på marknaden av de som skapar eller äger data, att data lättare bör kunna delas till tredje parter för att öka innovation vilket både EU-kommissionen och EU-parlamentet tycktes vara eniga om. Dock skiljde sig tankarna kring huruvida en tvärsektionell och horisontell lagstiftning bör vara praxis för framtida förslag då vissa deltagande aktörer menade att dataakten bör anpassas efter sektorers olika databehov, medan EU-kommissionen tycktes först vilja se hur dataakten i sin helhet appliceras, innan de går vidare till andra sektorer för vidareanpassning. Exempelvis var en aktör från transportindustrin med på detta panelsamtal, som berättade att den data som finns inom transport skiljer sig från andra sektorer och därav bör dataakten anpassa sig beroende på vilken sektor.
Cybersäkerhet
Även cybersäkerhet diskuterades under eventet. Under detta panelsamtal diskuterades flera aspekter av cybersäkerhet – bland annat samspelet mellan konsumenter och tillverkare. Exempelvis Cyber Resilience Act, vilken syftar till att ställa tydligare krav på de som producerar och tillverkar digitala komponenter och produkter för att öka digital säkerhet för konsumenterna. Behovet av gemensamma standarder och en horisontell reglering underströks. Akten är fortfarande i ett stadie där förtydliganden behöver göras – exempelvis definitionsskillnader mellan en digital produkt och komponent. Under diskussionen belyste även de medverkande vikten av kompetensförsörjning, som är ett viktigt område för SBHSS, då digitaliseringens frammarsch kommer kräva en bred kompetensgrad bland allmänheten och insatser lär behövas för att utbilda inom cybersäkerhet. Cybersäkerhet relaterar till olika sektorer som är i ständig förändring, vilket enligt diskussionen kan innebära att ytterligare regleringar kan tänkas behöva ske i framtiden. Utöver detta diskuterades även implementering av förslagen kopplade till cybersäkerhet, där det blir viktigt att företagen är väl förberedda på att kunna uppfylla de krav som nya förordningar tillämpar, och som blir en viktig diskussionspunkt i förhandlingarna.
Bredbandsutvecklingen i Europa.
Bredbandsfrågor inom EU har visat sig vara ett omstritt område och på den europeiska arenan har det bildats olika uppfattningar kring hur man ställer sig till dessa frågor. EU:s fokus är att skapa ett visst incitament som förutsätter ett ”sender-pays” i EU, som innebär att stora innehållsleverantörer ska bidra mer ekonomiskt till internetoperatörer. Vissa menar på att detta kommer skada nätneutraliteten, som bygger på principen att all internettrafik ska behandlas likvärdigt oavsett avsändare. Dessa skiljaktigheter blev ännu tydligare även i diskussioner under POLITICO:s event. Då Gigabit Infrastructure Act och bredbandsutvecklingen i Europa lyftes under mötet. Denna diskussion bestod av EU-kommissionen och representanter från telekombolagen och teknikföretagen. Där representanten från telekombolag menar att ansvaret för kostnader bör ligga hos både telekombolagen och hos innehållsleverantörer – med exempel som att tik-tok drar mer bandbredd än facetime. Det påstods även att innehållsleverantörer investerar 55 gånger mindre än telekombolagen. Vid frågan hur de medverkande parterna tror att bredbandsuppslutningen i Europa kan utformas framgångsrikt framöver, är svaren splittrade. Medan EU-kommissionen och telekombolagen pekar åt en mindre fragmentering inom den inre marknaden genom att dela på kostnadsansvaret, menar andra att det är viktigt att upprätthålla nätneutralitet och att all kostnad inte sker i samband med ökad bandbredd, och att den enda konkurrens som bör ske är mellan telekombolagen och inte mellan innehållsleverantörer.
Medan det finns röster som pekar på att EU-kommissionen med sina förslag på bredbandsområdet riskerar att underminera nätneutralitet, menade kommissionen själva under samtalet att de inte ser att deras förslag kommer att skada det öppna internet på något sätt. Det framgår under mötet att flera företag och industrier visat ett missnöje mot förslaget som ligger på bordet. EU-kommissionen menar att det inte behöver handla om en ”battle of two worlds”, utan att kommissionen försöker finna svar till mycket breda och komplexa frågor.
I sin helhet belyste denna session främst de viktigaste ingredienserna för framgångsrik anslutning – att lösa investeringsgapet och ansvaret, att behålla nätneutralitet och öppet internet, att hantera investeringsutmaningar och säkerställa mindre fragmentering, att dela ansvaret mellan innehållsleverantörer och telekomoperatörer, att utforska alla möjligheter, samt att optimera bandbredden och att investera i infrastruktur i Europa. Det uppmärksammades att det är av ytterst vikt att behålla ett öppet internet och att det skall fortsatt vara tillgängligt för alla och att det bör vara konkurrensen som driver investeringar. De konsultationer och konsekvensbedömningar som sker, skall göras med öppenhet och transparens för att säkerställa att beslut är evidensbaserade och rättvisa för alla parter.
Vad händer nu?
Sammanfattningsvis, lyftes ett flertal intressanta insikter gällande digitalisering under POLITICO:s event. Dessa områden är relevanta för våra regioner. Digital infrastruktur är en förutsättning för att våra regioner ska uppnå bättre internetuppkoppling och digitala tjänster, vilket på sikt kan locka företag till regionerna och därigenom öka ekonomisk tillväxt och skapa nya jobbmöjligheter. Samtidigt är cybersäkerheten en viktig aspekt för att ge konsumenter större integritetsskydd. Detta kan hjälpa till att bygga förtroende för digitala tjänster och teknologier, vilket kan gynna företag som verkar i våra regioner. Även EU:s datapolitik skapar förutsättningar för ett säkrare datautbyte mellan olika aktörer, för att därifrån öka innovation och företagsamhet. Därför är det viktigt att bevaka dessa frågor, vilket Brysselkontoret kommer stödja Småland-Blekinge-Halland i.
.